Friidrott – definition och grenar: löpning, hopp och kast

Upptäck friidrottens värld — löpning, hopp och kast: regler, grenar, teknik och träningstips för nybörjare och tävlingsatleter

Friidrott är den gren inom athletics (friidrotten) som omfattar tävlingar i löpning, hopp och kast på en idrottsstadion. De flesta friidrottsgrenar genomförs på löparbanan eller på fältet innanför banan, men till friidrottens bredare område räknas även lopp som arrangeras utanför stadion, till exempel mästerskapsmaraton, landsvägslopp och terränglöpning.

Vad ingår i friidrott?

Friidrott består huvudsakligen av tre huvudgrupper:

• Löpning – allt från sprinter till långdistans, inklusive stafetter och hinderlöpning.
• Hoppning – tekniskt krävande grenar där längd, höjd eller höjden med hjälp av redskap avgör resultatet.
• Kast – grenar där målet är att kasta ett föremål så långt som möjligt.

Löpgrenar

Löpning omfattar en mängd olika distanser och typer av lopp. Vanliga stadiongrenar är:

• Sprinter: 100 m, 200 m, 400 m
• Mellandistans och långdistans: 800 m, 1500 m, 5000 m, 10 000 m
• Hinderlopp: 3000 m hinder samt 110/100 m häck (herr/dam)
• Stafetter: 4x100 m och 4x400 m
• Terräng- och landsvägslöpning, inklusive maratonlopp, som normalt arrangeras utanför stadion

På banan används elektronisk tidtagning och utslagsmetoder som direktkval till finaler eller via försök och semifinaler i större mästerskap.

Hopptävlingar

De vanligaste hoppen i stadionfriidrott är:

• Längdhopp
• Trippelhopp
• Höjdhopp
• Stavhopp

Hoppen kräver kombinationer av snabbhet, teknik, spänst och kroppskontroll. I längd- och trippelhopp mäts hoppets längd, i höjd- och stavhopp räknas den högsta klarade höjden efter givna regler för nedtagningar och omhoppningar.

Kasttävlingar

Kastgrenar utgörs av fyra klassiska discipliner:

• Spjutkastning
• Diskuskastning
• Hammarkastning
• Kulstötning

Kastteknik, styrka och balans är centralt. Varje kast mäts i meter från kastcirkeln eller kastlinjen till där redskapet landar, och bästa giltiga kast används för placering.

Kombinerade grenar

Det finns också flergrens-tävlingar där idrottaren samlar poäng i flera discipliner. De vanligaste är:

• Tiokamp (decathlon) – herrarnas flergrenstävling på tio grenar: 100 m, längd, kula, höjd, 400 m (dag 1); 110 m häck, diskus, stav, spjut, 1500 m (dag 2).
• Sjundedel (heptathlon) – damernas flergrenstävling på sju grenar: 100 m häck, längd, kula, höjd (dag 1); 200 m, spjut, 800 m (dag 2).

Dessa grenar testar mångsidighet, uthållighet, teknik och återhämtningsförmåga mellan tävlingsdagarna.

Tävlingar, mätning och regler

Alla deltagare får ett officiellt resultat i form av tid (för löpgrenar) eller distans/höjd (för hopp och kast). Tider mäts numera med elektroniska tidtagningssystem till hundradelar eller tusendelars noggrannhet vid behov. För hopp och kast används noggranna avståndsmätningar, ofta med laser eller måttband. Regler fastställs av det internationella förbundet World Athletics och tillämpas i nationella förbund och på mästerskap.

Utrustning och underlag

• Banorna är oftast belagda med syntetiska underlag (t.ex. tartan) som ger bra fäste och stötdämpning.
• Spikskor används för löpare och hoppares skor är specialiserade beroende på gren.
• Kastredskap (spjut, diskus, kula, slagkula/hammer) har bestämda vikt- och storlekskrav för olika åldersgrupper och för herr/dam.

Stora tävlingar och möjligheter

Friidrott är en central del av stora internationella evenemang, framför allt de olympiska spelen och VM i friidrott. Andra större serier och tävlingar är Diamond League, kontinentala mästerskap och nationella mästerskap. För många idrottare är friidrott både motionsform och elitidrott; sporten är lättillgänglig och kan utövas från barndom till vuxen ålder.

Varför utöva friidrott?

Friidrott utvecklar grundläggande fysiska färdigheter: snabbhet, uthållighet, spänst, styrka och koordination. Den erbjuder både individuella utmaningar och lagmoment (som stafetter), och passar bra för barn, ungdomar och vuxna som vill träna allsidigt eller tävla på olika nivåer.

Oavsett om målet är motion, tävling eller social gemenskap ger friidrott tydliga mål i form av tider och mätbara prestationer, vilket gör framsteg och utveckling lätt att följa.

Frågor och svar

F: Vad är friidrott?

F: Vilken typ av underlag består banor i allmänhet av?

F: Vilka andra typer av friidrottsevenemang finns det förutom friidrott?

F: Hur skiljer sig friidrott från andra sporter?

F: Vem deltar i friidrott?

F: Vilka typer av löpning ingår i friidrott?

F: Vilka typer av kasttävlingar ingår i friidrott?

Sök med bokstav