Universitetet i Zagreb – Kroatiens äldsta och största lärosäte
Översikt av Universitetet i Zagreb: historia, organisation, fakulteter, forskning och dess roll i Kroatiens kultur och utbildning.
Universitetet i Zagreb, på kroatiska Sveučilište u Zagrebu och i latin Universitas Studiorum Zagrabiensis, är Kroatiens största universitet och ett av de äldsta kontinuerligt verksamma universiteten i regionen. Det är en central institution för högre utbildning i landet och har genom århundradena spelat en betydande roll för vetenskaplig utveckling, kultur och samhällsliv i nordöstra delen av den adriatiska regionen. Universitetets infrastruktur omfattar flera campusområden i och omkring huvudstaden Zagreb och erbjuder utbildningar inom både humaniora, naturvetenskap, teknik, medicin och konst.
Bildgalleri
10 BilderHistorisk bakgrund
Universitetets rötter går tillbaka till 1600-talet då den habsburgske kejsaren Leopold I utfärdade ett dekret 1669 om inrättandet av en jesuitakademi i Zagreb; dekretet bekräftades 1671. Akademin drevs av jesuiterna (jesuitorden) fram till att orden upplöstes 1773. Efter detta reformerades verksamheten och 1776 utfärdades ett dekret av Maria Theresia om en kunglig vetenskapsakademi som ersatte den tidigare akademin. Under 1800-talet växte kravet på ett fullfjädrat universitet; initiativ från bland andra biskop Josip Juraj Strossmayer ledde till kejsar Franz Josephs beslut att inrätta ett universitet 1869, och universitetet invigdes officiellt den 19 oktober 1874 som Franz Joseph I:s kungliga universitet.
Denna utveckling speglar både lokala utbildningsbehov och bredare politiska förändringar i Habsburgerriket och senare i det moderna Kroatien. Genom årens lopp har universitetet anpassat sin struktur efter olika utbildningsreformer, internationella influenser och vetenskapliga framsteg.
Organisation och verksamhet
Idag består universitetet av 29 fakulteter, tre konstakademier och ett universitetscenter. Fakulteterna täcker traditionella huvudområden som medicin, juridik, teologi, naturvetenskap, teknik, ekonomi och pedagogik men även samtida discipliner och tvärvetenskapliga program. Universitetet har ett stort antal studentföreningar och administrativa enheter som stödjer både utbildning och forskning.
- Antal enheter: cirka 29 fakulteter och 3 konstakademier.
- Studentkår: över 70 000 studenter enligt officiella uppgifter.
- Forskning: verksam i både grundforskning och tillämpade projekt, med nationell och regional relevans.
- Internationellt samarbete: utbyten och partnerskap med universitet i Europa och världen.
För mer information om institutionernas namn och program finns officiella resurser och beskrivningar publicerade av universitetet och av nationella utbildningsmyndigheter; se gärna universitetets egna informationssidor och översikter för detaljer om fakulteter och forskningscentra.
Betydelse, rankning och särskilda kännetecken
Universitetet i Zagreb har länge varit ett nav för kroatisk vetenskap, kultur och intellektuellt liv. Påverkan märks i utbildningen av stora delar av landets professionella arbetskraft, i publicerad forskning och i kulturella initiativ. Internationella rankningar varierar över tid; i en global lista från ett universitetsrankningsorgan placerades universitetet exempelvis på plats omkring mitten av 400-talet under ett år på 2010‑talet, vilket visar både närvaro i internationella jämförelser och utrymme för förbättringar i konkurrens med större internationella lärosäten.
Universitetet utmärker sig också genom sin kontinuitet: det räknas till de äldsta institutionerna i Centraleuropa som varit verksamma utan avbrott i den moderna eran, särskilt i området söder om Wien och i större delen av sydöstra Europa. För historiska perspektiv på etableringen och senare reformer kan man studera dokument kopplade till 1600‑ och 1700‑talets akademiska reformer samt 1800‑talets nationella program.
Ytterligare källor och kontext finns via publicerade biografier, akademiska översikter och institutionella presentationer. För namn och historiska dokument hänvisas till arkiv och institutionella sammanställningar: se bland annat beskrivningar av kroatiska universitet, allmänna historiesammanställningar om universitetsväsendet i Centraleuropa och regionala studier om utbildning söder om Wien (söder om Wien). För detaljer om dekret och nyckelpersoner finns hänvisningar till källor om påven Clemens XIV och historiska handlingar kopplade till jesuiternas verksamhet samt till institutionella dekret utfärdade under Maria Theresia och Sveučilište u Zagrebu.
Sammanfattningsvis är Universitetet i Zagreb en mångfacetterad institution med djupa historiska rötter, ett brett utbildningsutbud och en viktig roll i både nationell utbildningspolitik och regional kultur. För aktuella program, ansökningsvillkor och forskningssamarbeten rekommenderas att besöka universitetets officiella kanaler och publicerade guider.
Fakulteter
- Vetenskapliga fakulteten
- Fakulteten för arkitektur
- Fakulteten för kemiteknik och teknik
- Fakulteten för civilingenjörsvetenskap
- Fakulteten för elektroteknik och datateknik
- Fakulteten för geodesi
- Fakulteten för geoteknik (i Varaždin)
- Fakulteten för grafisk konst
- Fakulteten för maskinteknik och marin arkitektur
- Metallurgiska fakulteten (i Sisak)
- Fakulteten för gruvdrift, geologi och petroleumteknik
- Fakulteten för textilteknik
- Fakulteten för transport och trafikvetenskap
Biomedicinsk vetenskap
- Fakulteten för farmaci och biokemi
- Veterinärmedicinska fakulteten
- Tandläkarhögskolan
- Medicinska fakulteten
- Fakulteten för jordbruk
- Fakulteten för livsmedelsteknik och bioteknik
- Fakulteten för skogsbruk
Samhällsvetenskap
- Fakulteten för ekonomi och företagsekonomi
- Fakulteten för kinesiologi
- Juridiska fakulteten
- Fakulteten för organisation och informatik i Varaždin
- Fakulteten för statsvetenskap
- Fakulteten för specialpedagogik och rehabilitering
- Fakulteten för lärarutbildning
- Katolska teologiska fakulteten
- Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
- Universitetscentrum för kroatiska studier
Konsten
- Akademin för dramatisk konst
- Akademin för de sköna konsterna
- Musikhögskolan
Rektorer
| 01. Matija Mesić (1874-75) 02. Stjepan Spevec (1875-76) 03. Anton Kržan (1876-77) 04. Konstantin Vojnović (1877-78) 05. Franjo Maixner (1878-79) 06. Franjo Iveković (1879-80) 07. Aleksandar Bresztyenszky (1880-81) 08. Franjo Marković (1881-82) 09. Feliks Suk (1882-83) 10. Blaž Lorković (1883-84) 11. Đuro Pilar (1884-85) 12. Gustav Baron (1885-86) 13. Franjo Vrbanić (1886-87) 14. Tadija Smičiklas (1887-88) 15. Antun Franki (1888-89) 16. Luka Marjanović (1889-90) 17. Natko Nodilo (1890-91) 18. Ivan Bujanović (1891-92) 19. Josip Pliverić (1892-93) 20. Vinko Dvořák (1893-94) 21. Antun Maurović (1894-95) 22. Franjo Spevec (1895-96) 23. Armin Pavić (1896-97) 24. Juraj Dočkal (1897-98) 25. Josip Šilović (1898-99) | 26. Đuro Arnold (1899-1900) 27. Rudolf Vimer (1900-01) 28. Franjo Vrbanić (1901-02) 29. Vjekoslav Klaić (1902-03) 30. Ivan Bujanović (1903-04) 31. Josip Pliverić (1904-05) 32. Antun Heinz (1905-06) 33. Antun Bauer (1906-07) 34. Milivoj-Klement Maurović (1907-08) 35. Gustav Janeček (1908-09) 36. Josip Volović (1909-10) 37. Julije Rorauer (1910-11) 38. Julije Domac (1911-12) 39. Josip Pazman (1912-13) 40. Edo Lovrić (1913-14) 41. Đuro Korbler (1914-15) 42. Fran Barac (1915-16) 43. Ernest Miler (1916-17) 44. Julije Golik (1917-18) 45. Ivan Angelo Ruspini (1918-19) 46. Ladislav Polić (1919-20) 47. Karlo Radoničić (1920-21) 48. Vladimir Varićak (1921-22) 49. Đuro Nenadić (1922-23) 50. Stjepan Zimmerman (1923-24) | 51. Ladislav Polić (1924-25) 52. Drago Perović (1925-26) 53. Ernest Miler (1926-28) 54. Josip Belobrk (1928-32) 55. Albert Bazala (1932-33) 56. Đuro Stipetić (1933-35) 57. Stanko Hondl (1935-37) 58. Edo Lovrić (1937-38) 59. Andrija Živković (1938-40) 60. Stjepan Ivšić (1940-43) 61. Božidar Špišić (1943-44) 62. Stjepan Horvat (1944-45) 63. Andrija Štampar (1945-46) 64. Grga Novak (1946-47) 65. Andro Mohorovičić (1947-49) 66. Marko Kostrenčić (1949-50) 67. Antun Barac (1950-51) 68. Fran Bošnjaković (1951-52) 69. Teodor Varićak (1952-53) 70. Željko Marković (1953-54) 71. Hrvoje Iveković (1954-56) 72. Zoran Bujas (1956-58) 73. Marijan Horvat (1958-60) 74. Vladimir Serdar (1960-63) 75. Slavko Macarol (1963-66) | 76. Jakov Sirotković (1966-68) 77. Ivan Supek (1968-72) 78. Predrag Vranicki (1972-76) 79. Drago Grdenić (1976-78) 80. Ivan Jurković (1978-82) 81. Zvonimir Krajina (1982-86) 82. Vladimir Stipetić (1986-88) 83. Zvonimir Šeparović (1988-90) 84. Marijan Šunjić (1990-98) 85. Branko Jeren (1998-2002) 86. Tomislav Ivančić (2001)* 87. Helena Jasna Mencer (2002-06) 88. Aleksa Bjeliš (2006-14) 89. Damir Boras (2014-) |
* Ivančić valdes till rektor 2001, men avgick av hälsoskäl innan hans mandatperiod började.
Källa: Förteckning över rektorer på webbplatsen för universitetet i Zagreb
Galleri
· 
Fakulteten för arkitektur
· 
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
· 
Fakulteten för maskinteknik och marin arkitektur
· 
Fakulteten för elektroteknik och datateknik
· 
Medicinska fakulteten
· 
Vetenskapliga fakulteten
· 
Fakulteten för textilteknik
· 
Veterinärmedicinska fakulteten
·
Fakulteten för statsvetenskap
· ![]()
Fakulteten för skogsbruk
· 
Fakulteten för transport och trafikvetenskap
· 
Fakulteten för specialpedagogik och rehabilitering
· 
Musikhögskolan
· 
Akademin för dramatisk konst
· 
Katolska teologiska fakulteten
Relaterade sidor
- Zagreb
- Kroatien
Frågor och svar
F: När grundades universitetet i Zagreb?
S: Universitetet i Zagreb grundades officiellt 1869 när kejsar Franz Joseph undertecknade dekretet om dess grundande.
F: Vem föreslog grundandet av universitetet?
S: Biskop Josip Juraj Strossmayer föreslog grundandet av ett universitet för det kroatiska parlamentet 1861.
Fråga: Vilket är det äldsta universitet som fortfarande är verksamt i Central- och Sydosteuropa?
S: Universitetet i Zagreb är det äldsta universitet som är verksamt i Central- och Sydosteuropa.
F: Hur många studenter har universitetet?
S: Universitetet har mer än 70 000 studenter.
F: Vad hände med den jesuitakademi som fanns före detta?
S: Jesuitakademin drevs av jesuiter i mer än ett sekel tills den upplöstes av påven Clemens XIV år 1773.
F: Vem utfärdade ett dekret som beviljade inrättandet av Jesuit Academy?
Svar: Den heliga romerska kejsaren Leopold I utfärdade ett dekret om inrättandet av jesuitakademin.
Fråga: Var ligger den på Center for World University Rankings lista 2018?
S: År 2018 ligger den på plats 463 av 1000 universitet på Center for World University Rankings lista.
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com Universitetet i Zagreb – Kroatiens äldsta och största lärosäte Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/103388
Källor
- unizg.hr : unizg.hr/fileadmin/rektorat/Studiji_studiranje/Studiji/Kvaliteta/Upravljanje_kvalitetom/S…
- unizg.hr : "Homepage"
- books.google.com : University of Zagreb
- cwur.org : "University of Zagreb Ranking"
- unizg.hr : unizg.hr/fileadmin/rektorat/O_Sveucilistu/Tijela_sluzbe/Senat/Sjednice/2001_2002/zapisnik…