Universitetet i Zagreb

Universitetet i Zagreb (kroatiska: Sveučilište u Zagrebu, uttalat [sʋeǔt͡ʃiliːʃte u zǎːgrebu]; latin: Universitas Studiorum Zagrabiensis) är det största kroatiska universitetet och det äldsta universitet som är verksamt utan avbrott i det område som omfattar Centraleuropa söder om Wien och hela sydöstra Europa.

Universitetets historia började den 23 september 1669, när den heliga romerska kejsaren Leopold I utfärdade ett dekret om att inrätta jesuitakademin i den kungliga fria staden Zagreb. Dekretet godkändes vid det kroatiska rikets råd den 3 november 1671. Akademin drevs av jesuiterna i mer än ett sekel tills orden upplöstes av påven Clemens XIV år 1773. År 1776 utfärdade kejsarinnan Maria Theresia ett dekret om grundandet av den kungliga vetenskapsakademin som efterträdde den tidigare jesuitakademin. Biskop Josip Juraj Strossmayer föreslog 1861 för det kroatiska parlamentet att ett universitet skulle grundas. Kejsar Franz Joseph undertecknade dekretet om inrättandet av universitetet i Zagreb 1869. Grundningsakten antogs av parlamentet 1874 och ratificerades av kejsaren den 5 januari 1874. Den 19 oktober 1874 invigdes Franz Joseph I:s kungliga universitet officiellt.

Universitetet består av 29 fakulteter, 3 konstakademier och 1 universitetscenter med mer än 70 000 studenter. Universitetet ligger 2018 på plats 463 av 1000 på listan över universitet i världen gjord av Center for University World Rankings.

Fakulteter

Naturvetenskap

  • Vetenskapliga fakulteten

Teknik

  • Fakulteten för arkitektur
  • Fakulteten för kemiteknik och teknik
  • Fakulteten för civilingenjörsvetenskap
  • Fakulteten för elektroteknik och datateknik
  • Fakulteten för geodesi
  • Fakulteten för geoteknik (i Varaždin)
  • Fakulteten för grafisk konst
  • Fakulteten för maskinteknik och marin arkitektur
  • Metallurgiska fakulteten (i Sisak)
  • Fakulteten för gruvdrift, geologi och petroleumteknik
  • Fakulteten för textilteknik
  • Fakulteten för transport och trafikvetenskap

Biomedicinsk vetenskap

  • Fakulteten för farmaci och biokemi
  • Veterinärmedicinska fakulteten
  • Tandläkarhögskolan
  • Medicinska fakulteten

Bioteknik

  • Fakulteten för jordbruk
  • Fakulteten för livsmedelsteknik och bioteknik
  • Fakulteten för skogsbruk

Samhällsvetenskap

  • Fakulteten för ekonomi och företagsekonomi
  • Fakulteten för kinesiologi
  • Juridiska fakulteten
  • Fakulteten för organisation och informatik i Varaždin
  • Fakulteten för statsvetenskap
  • Fakulteten för specialpedagogik och rehabilitering
  • Fakulteten för lärarutbildning

Humaniora

  • Katolska teologiska fakulteten
  • Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
  • Universitetscentrum för kroatiska studier

Konsten

  • Akademin för dramatisk konst
  • Akademin för de sköna konsterna
  • Musikhögskolan

Rektorer

01. Matija Mesić (1874-75)

02. Stjepan Spevec (1875-76)

03. Anton Kržan (1876-77)

04. Konstantin Vojnović (1877-78)

05. Franjo Maixner (1878-79)

06. Franjo Iveković (1879-80)

07. Aleksandar Bresztyenszky (1880-81)

08. Franjo Marković (1881-82)

09. Feliks Suk (1882-83)

10. Blaž Lorković (1883-84)

11. Đuro Pilar (1884-85)

12. Gustav Baron (1885-86)

13. Franjo Vrbanić (1886-87)

14. Tadija Smičiklas (1887-88)

15. Antun Franki (1888-89)

16. Luka Marjanović (1889-90)

17. Natko Nodilo (1890-91)

18. Ivan Bujanović (1891-92)

19. Josip Pliverić (1892-93)

20. Vinko Dvořák (1893-94)

21. Antun Maurović (1894-95)

22. Franjo Spevec (1895-96)

23. Armin Pavić (1896-97)

24. Juraj Dočkal (1897-98)

25. Josip Šilović (1898-99)

26. Đuro Arnold (1899-1900)

27. Rudolf Vimer (1900-01)

28. Franjo Vrbanić (1901-02)

29. Vjekoslav Klaić (1902-03)

30. Ivan Bujanović (1903-04)

31. Josip Pliverić (1904-05)

32. Antun Heinz (1905-06)

33. Antun Bauer (1906-07)

34. Milivoj-Klement Maurović (1907-08)

35. Gustav Janeček (1908-09)

36. Josip Volović (1909-10)

37. Julije Rorauer (1910-11)

38. Julije Domac (1911-12)

39. Josip Pazman (1912-13)

40. Edo Lovrić (1913-14)

41. Đuro Korbler (1914-15)

42. Fran Barac (1915-16)

43. Ernest Miler (1916-17)

44. Julije Golik (1917-18)

45. Ivan Angelo Ruspini (1918-19)

46. Ladislav Polić (1919-20)

47. Karlo Radoničić (1920-21)

48. Vladimir Varićak (1921-22)

49. Đuro Nenadić (1922-23)

50. Stjepan Zimmerman (1923-24)

51. Ladislav Polić (1924-25)

52. Drago Perović (1925-26)

53. Ernest Miler (1926-28)

54. Josip Belobrk (1928-32)

55. Albert Bazala (1932-33)

56. Đuro Stipetić (1933-35)

57. Stanko Hondl (1935-37)

58. Edo Lovrić (1937-38)

59. Andrija Živković (1938-40)

60. Stjepan Ivšić (1940-43)

61. Božidar Špišić (1943-44)

62. Stjepan Horvat (1944-45)

63. Andrija Štampar (1945-46)

64. Grga Novak (1946-47)

65. Andro Mohorovičić (1947-49)

66. Marko Kostrenčić (1949-50)

67. Antun Barac (1950-51)

68. Fran Bošnjaković (1951-52)

69. Teodor Varićak (1952-53)

70. Željko Marković (1953-54)

71. Hrvoje Iveković (1954-56)

72. Zoran Bujas (1956-58)

73. Marijan Horvat (1958-60)

74. Vladimir Serdar (1960-63)

75. Slavko Macarol (1963-66)

76. Jakov Sirotković (1966-68)

77. Ivan Supek (1968-72)

78. Predrag Vranicki (1972-76)

79. Drago Grdenić (1976-78)

80. Ivan Jurković (1978-82)

81. Zvonimir Krajina (1982-86)

82. Vladimir Stipetić (1986-88)

83. Zvonimir Šeparović (1988-90)

84. Marijan Šunjić (1990-98)

85. Branko Jeren (1998-2002)

86. Tomislav Ivančić (2001)*

87. Helena Jasna Mencer (2002-06)

88. Aleksa Bjeliš (2006-14)

89. Damir Boras (2014-)

* Ivančić valdes till rektor 2001, men avgick av hälsoskäl innan hans mandatperiod började.

Källa: Förteckning över rektorer på webbplatsen för universitetet i Zagreb

Galleri

·        

Fakulteten för arkitektur

·        

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

·        

Fakulteten för maskinteknik och marin arkitektur

·        

Fakulteten för elektroteknik och datateknik

·        

Medicinska fakulteten

·        

Vetenskapliga fakulteten

·        

Fakulteten för textilteknik

·        

Veterinärmedicinska fakulteten

·        

Fakulteten för statsvetenskap

·        

Fakulteten för skogsbruk

·        

Fakulteten för transport och trafikvetenskap

·        

Fakulteten för specialpedagogik och rehabilitering

·        

Musikhögskolan

·        

Akademin för dramatisk konst

·        

Katolska teologiska fakulteten

Relaterade sidor

  • Zagreb
  • Kroatien

Frågor och svar

F: När grundades universitetet i Zagreb?


S: Universitetet i Zagreb grundades officiellt 1869 när kejsar Franz Joseph undertecknade dekretet om dess grundande.

F: Vem föreslog grundandet av universitetet?


S: Biskop Josip Juraj Strossmayer föreslog grundandet av ett universitet för det kroatiska parlamentet 1861.

Fråga: Vilket är det äldsta universitet som fortfarande är verksamt i Central- och Sydosteuropa?


S: Universitetet i Zagreb är det äldsta universitet som är verksamt i Central- och Sydosteuropa.

F: Hur många studenter har universitetet?


S: Universitetet har mer än 70 000 studenter.

F: Vad hände med den jesuitakademi som fanns före detta?


S: Jesuitakademin drevs av jesuiter i mer än ett sekel tills den upplöstes av påven Clemens XIV år 1773.

F: Vem utfärdade ett dekret som beviljade inrättandet av Jesuit Academy?


Svar: Den heliga romerska kejsaren Leopold I utfärdade ett dekret om inrättandet av jesuitakademin.

Fråga: Var ligger den på Center for World University Rankings lista 2018?


S: År 2018 ligger den på plats 463 av 1000 universitet på Center for World University Rankings lista.

AlegsaOnline.com - 2020 / 2023 - License CC3