Ur: Forntida sumerisk stadsstat i Mesopotamien (grundad cirka 3800 f.Kr.)

Upptäck Ur — en av världens första sumeriska stadsstater i Mesopotamien (grundad ca 3800 f.Kr.). Historia, arkeologi och forntida civilisation vid Eufrat.

Ur var en av världens första städer i Mesopotamien. Det var en sumerisk stadsstat som grundades omkring 3 800 f.Kr. Det finns skriftliga uppteckningar från det 26:e århundradet. Ur var en gång en kuststad nära Eufratflodens mynning vid Persiska viken. Den ligger nu långt inåt landet, söder om Eufrat på dess högra strand, 16 kilometer från Nasiriyah i Irak.

Historia och arkeologi

Staden växte fram under den sumeriska perioden och nådde sin största betydelse under tredje och andra årtusendet f.Kr. Ur omnämns i samtida lertavlor och kungalistor. En höjdpunkt i stadens historia var Tredje dynastin i Ur (vanligtvis daterad till cirka 2112–2004 f.Kr.), då Ur fungerade som politiskt och religiöst centrum i södra Mesopotamien.

På 1900-talet genomfördes omfattande utgrävningar, framför allt av Sir Leonard Woolley mellan 1922 och 1934. Dessa undersökningar avslöjade bland annat de berömda kungliga gravarna i Ur (Royal Cemetery) från omkring 2600 f.Kr., med rika gravgåvor, smycken, instrument och föremål av guld, silver och lapis lazuli. Fynden har gett viktig inblick i sumerisk konst, hantverk och gravskicket.

Stadsbild och viktiga byggnader

Ur präglades av tempel, palats och bostadsområden organiserade kring kanaler och bevattningssystem. Den mest kända byggnaden är Zigguraten i Ur, en trappstegsformad tempelbyggnad som ursprungligen uppfördes som helgedom åt mån-guden Nanna (även kallad Sin). Zigguraten fick sin huvudsakliga form under kung Ur-Nammus tid (cirka 21:a århundradet f.Kr.) och har restaurerats flera gånger genom historien.

Ekonomi och handel

Urs ekonomi byggde på intensiv bevattningsjordbruk, där säd (särskilt korn), dadlar och boskap var viktiga. Staden var också ett centrum för hantverk och handel. Genom Mesopotamiens kanalsystem och via Persiska viken upprätthöll Ur handel med kringliggande regioner: fynd visar kontakter med områden som Indus (Meluhha), Dilmun (Bahrain) och Magan (möjligen Oman). Varor som koppar, skaldjur, ädelstenar och textilier transporterades långa sträckor.

Språk, skrift och religion

I Ur talades sumeriska och senare akkadiska språk användes i administrationen. Skrivsystemet var kilskrift (cuneiform) på lertavlor, vilket gav oss handlingar, ekonomiska register, lagtexter och litteratur. Staden hade en rik religiös kultur med tempelkomplex och prästerskap. Mån-guden Nanna/Sin var Ur:s skyddsgud, och zigguraten tjänade både som religiöst centrum och symbol för stadens makt.

Förfall, bevarande och arvet efter Ur

Över tid försvagades Ur:s betydelse av politiska förändringar, skiftande handelsvägar och miljöproblem som markförsalthaltning och förändrad flodföring. Staden minskade i storlek och befolkning men lämnade ett rikt arkeologiskt arv. Många föremål från Ur finns nu i museer utanför Irak, bland annat i British Museum och museer i USA.

Den arkeologiska platsen ligger idag nära Nasiriyah i södra Irak. Skydd och bevarande av platsen har varit svåra på grund av konflikter, naturförändringar och ibland bristande resurser, men zigguraten och andra lämningar ger fortfarande viktig kunskap om en av världens tidigaste stadsstater.

Betydelse

• Historiskt: Ur visar hur tidiga städers politiska, religiösa och ekonomiska strukturer kunde organiseras.
• Kulturellt: Staden bidrog till sumerisk konst, litteratur och administration som influerade senare civilisationer i Mesopotamien.
• Arkeologiskt: Fynden från Ur är centrala för vår förståelse av förhistoriska och tidighistoriska samhällen i Främre Orienten.

Sammanfattningsvis är Ur en av de mest betydelsefulla arkeologiska och historiska platserna för studiet av de tidigaste stadsstaterna i Mesopotamien, med ett arv som fortfarande studeras och värderas i dag.

Sök med bokstav