En trollkarl, även kallad magiker eller trollkvinna, är en fiktiv eller mytisk person som använder magi. Denna förmåga att använda magi kan bero på medfödd begåvning, träning eller en kombination av båda. Trollkarlar framställs ofta som individer med särskild koppling till övernaturliga varelser, till exempel gudar eller älvor, eller som sådana övernaturliga varelser själva. I folklore, myt och modern fantasy varierar hur magin fungerar, vem som får utöva den och vilka konsekvenserna blir.
Merlin från arthuriska legenderna är en av de mest inflytelserika och kända trollkarlsfigurerna. Hans gestalt — en vis rådgivare, profet och magisk hjälpare åt kung Arthur — har blivit en arketyp som påverkat senare framställningar av magiker i litteratur och konst.
Trollkarlar har framställts som både onda och goda. Dumbledore (från Harry Potter-serien) och Gandalf (från Tolkiens Middle Earth) är fiktiva exempel på "goda" trollkarlar. Voldemort och Saruman är motsvarande exempel på "onda" trollkarlar. I många berättelser fungerar trollkarlen som mentor, antagonist eller en grå karaktär vars moral och motiv är komplexa.
Ursprung och ikonografi
Vanliga visuella drag för trollkarlar — som långt, flödande skägg, storbrättad hatt, tjock kappa och stav — kan spåras till flera källor. En influens är beskrivningar av guden Oden som vandraren, en gestalt i den nordiska mytologin som ofta förklädde sig för att färdas obemärkt bland människor. Andra bidragande influenser är medeltida lärda, alkemi och den vise mannen- och viskvinne-figuren i folktron.
Staven eller trollspöt symboliserar ofta auktoritet över magiska krafter, medan kläder och hattar förstärker bilden av en isolerad, annan världslig figur. I konst och film används dessa attribut för att snabbt signalera en karaktärs roll som magiker för publiken.
Kön, titlar och kvinnliga motsvarigheter
När termen "trollkarl" används i vardagligt eller historiskt språk har den ofta haft en maskulin ton, men många myter och berättelser innehåller kraftfulla kvinnliga magiker. Vissa fiktiva eller mytiska kvinnliga karaktärer spelar samma roll som manliga trollkarlar och kan vara huvudpersoner eller viktiga bikaraktärer. Exempel är Morgan le Fay från arthuriska legender och Circe från den grekiska mytologin. Begreppen kan också skilja mellan termer som "trollkvinna", "häxa" eller "sorceress", där kulturella värderingar påverkar huruvida en kvinna med magiska krafter ses som god eller ond.
Trollkarlar i populärkultur och i vardagsspråk
I modern kultur återfinns trollkarlar i romaner, film, tv-serier, rollspel och datorspel. De kan vara allt från visa rådgivare (mentorfigurer) och äventyrare till farliga antagonister. Utöver fiktion används ordet också metaforiskt: en person som uppvisar ovanlig skicklighet eller nyskapande förmåga inom ett visst område kan beskrivas som en "trollkarl". Ett historiskt exempel är att Thomas Edison, den kända amerikanska uppfinnaren, fick smeknamnet "trollkarlen från Menlo Park" för sina många tekniska genombrott.
Det är också viktigt att skilja mellan fiktionens magiker och verklighetens scenartister: en "magiker" i modern mening kan avse en illusionist som uppträder med tricks och rekvisita utan övernaturliga krafter. Inom akademiska studier behandlas magiker ofta i samband med religionshistoria, antropologi och litteraturvetenskap för att förstå deras roll i kultur och samhälle.
Sammanfattning
Trollkarlen är en mångfacetterad figur: mytisk, litterär och kulturell. Från Merlins arketyp till moderna fantasygestalter som Gandalf och Dumbledore, representerar trollkarlar idéer om kunskap, makt och gränsen mellan det mänskliga och det övernaturliga. Samtidigt lever termen kvar i vardagsspråket som en metafor för exceptionell skicklighet.
