Äktenskapsbrott (otrohet): definition, juridik och historia
Allt om äktenskapsbrott (otrohet): definition, juridik, historik och rättspraxis. Läs om straff, religiösa perspektiv och konsekvenser för skilsmässa.
Äktenskapsbrott (otrohet) betyder att en gift person har sexuellt umgänge med någon annan än sin make eller maka. Begreppet återfinns i många religiösa texter, till exempel i 2 Mosebok 20:14, och i Johannesevangeliet (se även historiska och religiösa avsnitt nedan). I praktiken kan konsekvenserna vara mycket olika: i vissa länder är äktenskapsbrott förenat med hårda straff, till exempel stening i enstaka rättssystem som tillämpar sträng tolkning av religiös lag; i många andra länder är det inte längre ett brott enligt straffrättsliga lagar, men det är ofta en grund för att ansöka om skilsmässa eller påverka civilrättsliga frågor såsom vårdnad och underhåll.
Juridisk status och konsekvenser
I majoriteten av världens länder är äktenskapsbrott inte längre ett straffrättsligt brott. Istället hanteras otrohet främst inom familjerättsliga sammanhang: en äktenskapspartner kan begära skilsmässa och äktenskapsbrott kan påverka fördelning av egendom, underhåll och vårdnadsfrågor beroende på nationell lagstiftning. I vissa länder finns dock fortfarande straffrättsliga bestämmelser mot äktenskapsbrott eller annan form av utomäktenskapligt samliv.
Det finns även civilrättsliga möjligheter i vissa rättssystem att vidta åtgärder mot en tredje part som medverkat till att ett äktenskap bröts, till exempel genom anspråk som kallas "alienation of affection" eller "criminal conversation" i vissa delstater i USA. Sådana handlingar förekommer dock i allt färre jurisdiktioner och är omtvistade.
Internationellt finns stora skillnader. I flera muslimska-majoritetsländer kan lagar baserade på strikt religiös tolkning innebära allvarliga straff för äktenskapsbrott, medan många sekulära länder avkriminaliserat det och i stället ser otrohet som en privat relationsfråga. I praktiken finns också lagar "på pappret" som sällan tillämpas, liksom länder där brott mot hedersrelaterade normer ibland leder till våld, även om sådan praxis ofta är olaglig och kritiseras av människorättsorganisationer.
Sociala och civila följder
Utöver juridiska konsekvenser kan otrohet ge starka sociala effekter: förtroendeskador, familjekonflikter, påverkan på barn och social stigmatisering. Det finns också könsskillnader i hur otrohet uppfattas och hanteras i olika kulturer; historiskt har kvinnor ofta straffats hårdare än män i många samhällen, både juridiskt och socialt.
Historia och religion
Religiösa traditioner har i hög grad påverkat hur äktenskapsbrott har betraktats genom historien. I judendom, kristendom och islam finns förbud och moraliska fördömanden riktade mot äktenskapsbrott, men tolkningar och påföljder varierar mycket mellan tid och plats. Exempelvis nämns äktenskapsbrott i 2 Mosebok 20:14 som en av de tio budorden, och i Johannesevangeliet diskuteras teman kring synd och förlåtelse. Samtidigt har sekularisering och förändrade sociala normer i många delar av världen lett till mjukare inställningar där frågor om otrohet i första hand hanteras privat eller i familjerättsliga förfaranden.
Etymologi och språklig förklaring
Ordet "äktenskapsbrott" motsvarar engelska "adultery". Det engelska ordet kommer från latinets adulterēre/adulterium (relaterat till verbet adulterare) som i grunden har kopplingar till idéer om att "fördärva" eller "göra något till annat". Det är viktigt att skilja detta från ordet "adult" (vuxen), som kommer från latinets adultus, participium av adolescere ("att växa upp, mogna"). De två orden låter lika i engelska men har olika ursprung och betydelse.
Moderna perspektiv
I modern tid diskuteras otrohet både som etiskt problem och som relationellt fenomen. Många par söker rådgivning eller parterapi efter otrohet för att reparera förtroende, medan andra väljer separation. Samtidigt har begreppet sexualitet och relationsformer breddats: öppna relationer, polyamori och andra former av samtyckt icke-monogami utmanar traditionella definitioner av otrohet.
Avslutande kommentarer
Sammanfattningsvis är äktenskapsbrott ett begrepp med både juridiska, sociala och religiösa dimensioner. I de flesta moderna rättssystem är det inte längre ett brott i straffrättslig mening, men det kan ha stora följder för relationer och familjerättsliga frågor. Normer och påföljder varierar kraftigt mellan olika kulturer och rättssystem, och debatten om kriminalisering, skydd av individens rättigheter och hur samhället ska hantera otrohet pågår fortfarande.

Le supplice des adultères av Jules Arsène Garnier visar hur äktenskapsbrytare straffas.
Litteratur
Berömda äktenskapsbrytare är bland annat:
- Paris (mytologi) och Helena i Iliaden
- Lancelot och Guinevere
- David och Batseba, Urias hustru (2 Samuelsboken 11)
- Anna Karenina och Vronskij
- Madame Bovary av Gustave Flaubert
- Genji
- Hestor Prynne
- Othello
Relaterade sidor
- Otrohet: samma koncept, men utan religiös bakgrund.
Frågor och svar
Fråga: Vad är äktenskapsbrott?
S: Äktenskapsbrott är att ha sexuella förbindelser med någon annan än den man är gift med.
F: Vad är straffet för äktenskapsbrott i vissa muslimska länder?
S: I vissa muslimska länder straffas äktenskapsbrott med döden genom stening.
F: Är äktenskapsbrott fortfarande ett brott i de flesta länder?
S: Nej, äktenskapsbrott är inte längre ett brott i de flesta länder.
F: Kan en man eller hustru gå till domstol för att skilja sig från sin make eller maka om de begår äktenskapsbrott?
Svar: Ja, om en gift person begår äktenskapsbrott har den personens make eller maka vanligtvis rätt att gå till domstol för att skilja sig från honom eller henne.
F: Varifrån kommer ordet "äktenskapsbrott"?
S: Ordet "äktenskapsbrott" kommer från det senlatinska ordet för "förändra, fördärva": "adulterare".
F: Vad betyder ordet "adulterare"?
S: "Adulterare" betyder "göra annat" och är en kombination av "ad" (mot), "alter" (annat) och "are" (vilket gör det till ett verb).
F: Vad är ursprunget till ordet "vuxen"?
S: Ordet "vuxen" kommer från en annan latinsk rot, "adolescere", som betyder växa upp eller mogna, och är en kombination av "ad" (mot), "alere" (ge näring, växa) och det inkoativa infixet "sc" (som betyder att gå in i ett tillstånd av).
Sök