Yang di-Pertuan Agong – Malaysias valda monark och statschef

Upptäck Yang di‑Pertuan Agong — Malaysias valda monark och statschef: hans konstitutionella befogenheter, valprocess, historia och roll i landets politik.

Yang di-Pertuan Agong (bokstavligen "Han som är gjord till herre", Jawi: يڠ دڤرتوان اݢوڠ), även känd som Högsta chefen eller kungen, är Malaysias monark och statschef. Ämbetet inrättades 1957, när Federationen Malaya (nuvarande Malaysia) blev självständigt från Storbritannien. Malaysia är en konstitutionell monarki med en vald monark som statschef. Yang di-Pertuan Agong är en av de få valda monarkerna i världen och titeln är unik för Malaysias system där monarken väljs bland delstaternas regerande furstar.

Val och mandatperiod

Yang di-Pertuan Agong väljs av härskarkonferensen (Majlis Raja-Raja eller "Conference of Rulers"), som består av de nio sultanerna från Malaysias ärftliga monarkier. Valet sker normalt för en mandatperiod om fem år. I praktiken råder en konventionell rotationsordning mellan de nio monarkerna, även om valet formellt sker genom omröstning. Monarken kan avgå eller avsättas enligt konstitutionens bestämmelser, och historiska undantag och abdikationer har inträffat.

Konstitutionella befogenheter och ansvar

I Malaysias konstitutionella monarki har Yang di-Pertuan Agong på papperet omfattande befogenheter enligt konstitutionen. Konstitutionen anger att Yang di-Pertuan Agong innehar den verkställande makten i den federala regeringen, men han är skyldig att utöva denna makt på inrådan av kabinettet eller av en minister som agerar under kabinettets ledning. Kabinettet leds av premiärministern, som formellt utses av Yang di-Pertuan Agong bland de valda parlamentsledamöterna.

Monarken har en viss diskretionär befogenhet, till exempel när det gäller att utse premiärminister i situationer där inget parti har en klar majoritet. Enligt artikel 40 i konstitutionen kan Yang di-Pertuan Agong välja den kandidat han anser ha stöd av parlamentet. Han har dock inte obegränsad makt att avsätta en sittande premiärminister; avsättning sker enligt konstitutionella och parlamentariska regler.

Andra viktiga konstitutionella funktioner är:

• Rätt att begära eller vägra godkännande till parlamentsupplösning (artikel 40 och 43) — i praktiken upplöses parlamentet normalt på premiärministerns begäran.
• Formell sanktion för att lagar ska bli verkställbara. Om monarken vägrar att ge sitt samtycke träder vissa lagförslag ändå i kraft automatiskt efter 30 dagar (artikel 66).
• Formellt befäl över de väpnade styrkorna som ceremonielt överbefälhavare.
• Utnämningar av vissa höga ämbetsmän och domare normalt efter rådgivning från regeringen eller särskilda rådgivande organ.
• Möjlighet att förklara undantagsförhållanden under särskilda konstitutionella bestämmelser (t.ex. vid allvarliga hot mot federationen).

Ceremoniella och religiösa roller

Utöver sina konstitutionella uppgifter har Yang di-Pertuan Agong viktiga symboliska och ceremoniella roller. Han representerar nationen vid statsbesök, är ceremoniel patron för nationella ordnar och utmärkelser och deltar i högtidliga statsakter. Monarken omtals på engelska med stilarna "His Majesty" och hans maka som "Her Majesty".

Yang di-Pertuan Agong har också en religiös dimension i sin ställning: han är en symbolisk överhuvud för Islam på federal nivå och har en särskild roll i frågor som rör den islamiska religionens administration i områden utan egen styrande monark (delstater styrda av guvernörer). Religionsfrågor inom varje delstat hanteras i huvudsak av delstaten och dess monark eller guvernör enligt blandning av federal och delstatlig behörighet.

Historik och nutida exempel

Funktionen som Yang di-Pertuan Agong instiftades 1957 i samband med självständigheten. Den förste innehavaren var Tuanku Abdul Rahman från Negeri Sembilan. Sedan dess har ämbetet fungerat som en balans mellan traditionella monarkier och en modern konstitutionell regering.

Den 16:e och nuvarande Yang di-Pertuan Agong är Al-Sultan Abdullah av Pahang, som ersatte Sultan Muhammad V av Kelantan, som abdikerade den 6 januari 2019. Han valdes den 24 januari vid ett särskilt möte med härskarkonferensen. Han avlade ämbetseden och svors in på Istana Negara den 31 januari.

Praktiska följder och betydelse

Trots de formellt omfattande befogenheterna utövas monarkens roll i praktiken i samspel med parlamentet och kabinettsstyret. Yang di-Pertuan Agong fungerar som en konstitutionell garant för statsskicket, en symbolisk enande figur över etniska och politiska skillnader samt en institution som kan spela en avgörande roll i konstitutionella kriser eller vid skiften i regeringsmakten.

Frågor och svar

F: Vem är den nuvarande Yang di-Pertuan Agong?

F: Hur lång är mandatperioden för Yang di-Pertuan Agong?

F: Vilka befogenheter har Yang di-Pertuan Agong inom Malaysias konstitutionella monarki?

F: Vem utser premiärministern i Malaysia?

F: Vad händer om Yang di-Pertuan Agong inte godkänner en lag eller ändring?

F: Vilken titel har drottninggemålen när hon är gift med en regerande sultan?

Fråga: Hur kallas Hans Majestät och Hennes Majestät på engelska när man talar om dem tillsammans?

Sök med bokstav