Avkastning: definition, typer och risker inom investeringar

Inom ekonomin är avkastningen hur mycket pengar någon får betalt varje år för att lämna sina pengar investerade någonstans. Till skillnad från en företagsutdelning är avkastningen ofta mer förutsägbar, såvida inte en konkurs inträffar. Detta innebär att någon vanligtvis vet hur mycket pengar de kommer att tjäna på sin avkastning i förväg, även om vissa former av avkastning kan variera över tiden.

Vad avkastning kan innebära

Avkastning kan betyda olika saker beroende på tillgångsslag:

• Ränta på bankkonton eller obligationer — en fast eller rörlig periodisk betalning.
• Utdelning från aktier — del av ett företags vinst som betalas ut till aktieägarna.
• Kursvinst — skillnaden mellan inköpspris och försäljningspris när du säljer en tillgång.
• Totalavkastning — summan av löpande avkastning (ränta/utdelning) och kursförändringar över en viss period.

Olika mått på avkastning

• Nuvarande avkastning (current yield) — t.ex. kupongbetalning/aktuell marknadspris för en obligation.
• Kupongränta — den ränta som anges när obligationen ges ut (fast procent av nominellt belopp).
• Avkastning till förfall (Yield to Maturity, YTM) — den årliga avkastningen om du håller en obligation till förfall och återinvesterar kupongbetalningarna till samma ränta (innefattar kapitalvinst/förlust vid köp under eller över pari).
• Årlig genomsnittlig avkastning / CAGR — summera effekten av ränta-på-ränta över flera år: CAGR = (slutvärde / startvärde)^(1/antal år) − 1.

Hur man räknar ett par enkla exempel

Exempel 1 — obligation: Nominellt belopp 1 000 kr, kupong 50 kr per år. Om du köper obligationen för 900 kr blir nuvarande avkastning 50/900 ≈ 5,56 %. Kupongräntan är 50/1 000 = 5,0 %. YTM beräknas med en mer komplex formel som tar hänsyn till alla framtida kassaflöden och priset.

Exempel 2 — investering i aktie: Du köper aktier för 10 000 kr, efter fem år är värdet 13 000 kr och du har fått 1 000 kr i utdelningar totalt. Totalavkastning = (13 000 + 1 000 − 10 000) / 10 000 = 40 %. Årlig genomsnittlig avkastning (CAGR) ≈ (14 000/10 000)^(1/5) − 1 ≈ 6,99 %.

Risker som påverkar avkastningen

Avkastningen kan variera på grund av inflationen och flera andra riskfaktorer. Vanligtvis finns en rangordning för vilka instrument som är mest respektive minst riskfyllda:

• De minst riskfyllda instrumenten, t.ex. statsobligationer i en stabil ekonomi, ger oftast lägst nominell avkastning.
• Därefter kommer relativt säkra och ofta "garanterade" instrument som långfristiga bankinsättningar.
• Senare kommer företagsobligationer med högre kreditrisk, kommunala obligationer och andra företagsrelaterade räntepapper.
• Extremt riskfyllda instrument med hög avkastning brukar kallas skräpobligationer (high-yield bonds).

Andra viktiga risktyper:

• Inflationsrisk: Om inflationen är högre än nominell avkastning blir den reala avkastningen negativ.
• Kreditrisk: Utestående part kan inte betala ränta eller återbetala kapital (exempel: konkurs).
• Ränterisk: För obligationer innebär stigande marknadsräntor oftast fallande priser.
• Likviditetsrisk: Det kan vara svårt eller dyrt att sälja en investering snabbt utan att påverka priset.
• Valutarisk: För investeringar i annan valuta påverkar växelkursen avkastningen.
• Reinvesteringsrisk: Framtida kassaflöden kan behöva återinvesteras till lägre räntor än ursprungligen antaget.

Praktiska råd

• Jämför alltid nominell avkastning med förväntad inflation för att bedöma real avkastning.
• Diversifiera mellan olika tillgångsslag för att minska specifika risker.
• Var medveten om skatteeffekter — ränta, utdelningar och kapitalvinster kan beskattas olika beroende på jurisdiktion.
• Anpassa val av instrument efter tidshorisont och riskpreferens: kort tidshorisont och låg tolerans för förluster talar ofta för säkrare placeringar.
• Läs villkoren: vissa "garantier" kan vara villkorade och differera mellan banker/utfärdare.

Sammanfattning

Avkastning beskriver vad du får tillbaka på din investering, men hur stor den blir beror både på typen av instrument och på riskfaktorer som inflation, kredit- och ränterisk. Lägre risk brukar ge lägre förväntad avkastning och vice versa. För att fatta välgrundade beslut är det viktigt att förstå vilket avkastningsmått som används (t.ex. kupong, current yield, YTM, totalavkastning) och hur risker påverkar både nominell och real avkastning över tid.

Sök med bokstav