20000 Varuna – fakta om Kuiperbältesobjektet och möjlig dvärgplanet
Upptäck 20000 Varuna — ett fascinerande Kuiperbältesobjekt som kan vara en dvärgplanet. Läs fakta om upptäckt, bana, storlek, sammansättning och namn.
20000 Varuna är ett stort Kuiperbältesobjekt (KBO). Det kan vara en dvärgplanet. Innan den fick namnet Varuna hade den den tillfälliga beteckningen 2000 WR106 .
Varuna är uppkallad efter den hinduiska gudomen Varuṇa.
Upptäckt och bana
Varuna upptäcktes under år 2000 och tillhör Kuiperbältet, ett område utanför Neptunus fylldt av isiga kroppar. Objektet följer en icke‑resonant bana i det så kallade klassiska Kuiperbältet. Dess bana ligger på flera tiotals astronomiska enheter från solen (ungefär 40–45 AU) och omloppstiden är flera hundra år, vilket innebär att Varuna rör sig mycket långsamt sett över mänskliga tidsperioder.
Storlek och möjlig dvärgplanet
Storleken på Varuna är osäker eftersom den beroende av vilken albedo (reflektans) man antar. Uppskattningar har varierat; vissa studier ger diametrar i intervallet några hundra kilometer upp till nästan tusen kilometer. På grund av dessa osäkerheter hamnar Varuna på gränsen till vad som skulle kunna klassificeras som en dvärgplanet. För att räknas som dvärgplanet krävs att objektet har tillräcklig massa för att ha uppnått hydrostatisk jämvikt (ungefär rund form). Eftersom Varuna visar tecken på en utdragen form och snabb rotation är dess status som dvärgplanet fortfarande omdiskuterad bland astronomer.
Rotation och form
Varuna roterar snabbt och uppvisar en betydande variation i ljusstyrka (ljuskurva), vilket tyder på att objektet antingen är utdraget i formen eller består av två kroppar som ligger mycket nära varandra (en så kallad kontaktbinär). Den snabba rotationen påverkar hur material fördelas över kroppen, och kan bidra till den avlånga formen. Ljuskurvornas egenskaper är ett viktigt verktyg för att undersöka formen och densiteten hos Kuiperbältesobjekt som Varuna.
Yta och sammansättning
Spektroskopiska och fotometriska observationer visar att Varuna har en iakttagbar rödaktig färg i synligt ljus, vilket är vanligt bland många KBO:er och talar för ytor täckta av organiska material (tholiner) som bildas genom bestrålning av enklare iser och kolhaltiga ämnen. Vissa infraröda mätningar har gett indikationer på förekomst av iser som vattenis, men signaturen är inte alltid stark och sammansättningen kan vara blandad. Ytans albedo bedöms vara relativt låg, vilket innebär att den reflekterar en liten andel av inkommande solljus — detta påverkar uppskattningen av dess diameter.
Observationer och framtida studier
- Varuna studeras med optiska teleskop och med infraröda instrument för att förbättra uppskattningar av dess storlek, form och sammansättning.
- Fortsatta ljuskurve‑studier, spektroskopi och eventuella stjärnförmörkelser (occultationer) kommer att ge bättre data om form, densitet och atmosfär/ytlager om sådana finns.
- Ingen rymdsond är planerad till Varuna i nuläget, men objektet är intressant för att förstå Kuiperbältets mångfald och de processer som formade de yttre delarna av solsystemet.
Varför Varuna är viktig
Som ett av de större kända KBO‑objekten är Varuna viktigt för att förstå gränsen mellan mindre isiga kroppar och kroppar som är stora nog för att bli runda (dvärgplaneter). Studier av Varuna bidrar också till vår kunskap om Kuiperbältets dynamik, sammansättning och den tidiga solsystemshistorien.
Sammanfattning: 20000 Varuna är ett stort och intressant Kuiperbältesobjekt, uppkallat efter den hinduiska gudomen Varuṇa. Det ligger på gränsen till dvärgplanetsstatus; dess exakta storlek, form och sammansättning är fortfarande föremål för aktiv forskning.
Fysiska egenskaper
Varuna genomför en rotation på cirka 3,17 timmar (eller 6,34 timmar, beroende på om ljuskurvan är enkel- eller dubbeltoppig). Med tanke på den snabba rotationen, som inte är vanlig för så stora objekt, tros Varuna vara en utsträckt sfäroid med en densitet på omkring 1 g/cm³ (nära vattnets densitet).
Varunas yta är något röd och små mängder vattenis har hittats på ytan.
Sök