Bo Diddley (född Ellas Bates, 30 december 1928 i McComb, Mississippi, död 2 juni 2008 i Archer, Florida) var en amerikansk sångare, gitarrist och låtskrivare. Han var en av de tidiga och mest inflytelserika rock'n'roll-musikerna och spelade en stor roll i att forma rockmusiken under 1950-talet.
Tidiga framträdanden och karriär
År 1955 spelade Bo Diddley in och gav ut sina första skivinspelningar. Han blev snabbt uppmärksammad för sin karaktäristiska rytm, sin intensiva scennärvaro och sina nyskapande gitarrer. Han medverkade frekvent i radio, tv och på film, och skrev eller bidrog till låtar åt andra artister – bland annat var han med och skrev den populära låten "Love Is Strange" för sångduon Mickey and Sylvia 1956.
Bo Diddley-beatet och musikalisk stil
Det som mest förknippas med Bo Diddley är det så kallade Bo Diddley-beatet — en synkoperad, klaveliknande rytm med rötter i afrikanska, karibiska och afroamerikanska rytmtraditioner. Rytmen återfinns i många av hans inspelningar och har senare använts eller inspirerat en mängd låtar inom rock, pop och andra genrer. Exempel på låtar som bygger på eller anspelar på detta rytmmönster är bland andra "Not Fade Away" och U2:s "Desire".
Han var också känd för sina ovanliga gitarrformer (bland annat rektangulära och egenkonstruerade modeller), för sin karismatiska och energiska scenstil och för att han ofta engagerade kvinnliga musiker i sina band.
Viktigaste låtar
Några av Bo Diddleys mest kända och inflytelserika inspelningar är:
- "I'm A Man" (1955)
- "Pretty Thing" (1955)
- "Bring It To Jerome" (1955)
- "Diddy Wah Diddy" (1955)
- "Who Do You Love" (1956)
- "Mona (I Need You Baby)" (1957)
- "Before You Accuse Me" (1957)
- "Crackin' Up" (1959)
- "Say Man" (1959)
- "Say Man, Back Again" (1959)
- "Road Runner" (1960)
- "Pills" (1961)
- "You Can't Judge A Book By The Cover" (1962)
- "I Can Tell" (1962)
Han sjöng också ofta lättsamma eller självbiografiska sånger med titlar som refererade till honom själv, till exempel "Bo Diddley" (1955), "Diddley Daddy" (1955), "Hey Bo Diddley" (1957) och senare låtar som "Just Like Bo Diddley" (1989) och "Oops! Bo Diddley" (1996).
Inspelningar av andra artister och inflytande
Bo Diddleys musik har spelats in och tolkats av många andra stora artister. Bland dem finns Aerosmith, The Animals, Eric Clapton, Creedence Clearwater Revival, Dr. Feelgood, The Doors, Buddy Holly, Chris Isaak, New York Dolls, Quicksilver Messenger Service, Rolling Stones, Bob Seger, George Thorogood and The Destroyers, The Who och The Yardbirds. Hans rytmer, gitarrarbete och scennärvaro har påverkat flera generationer musiker inom rock, blues, punk och pop.
Utmärkelser och erkännande
Bo Diddley fick under sin karriär stort erkännande för sin banbrytande roll inom rockmusiken. Han hyllades av politiker och kulturpersonligheter – bland annat hyllade den amerikanske representanten John Conyers honom i det amerikanska representanthuset 2003 och beskrev honom som "en av de sanna pionjärerna inom rock'n'roll, som har påverkat flera generationer". Bo Diddleys inflytande märks även i de många hyllningar, återutgivningar och tributalbum som gjorts genom åren.
Sista år och död
Under 2005 firade Bo Diddley sitt 50-årsjubileum i musiken med turnéer i Australien, Europa och omfattande spelningar i Nordamerika. Den 2 juni 2008 avled Ellas "Bo Diddley" i Archer, Florida av hjärtsvikt vid 79 års ålder.
Sammanfattning av arv
Bo Diddley lämnar efter sig ett bestående musikaliskt arv: ett igenkännbart rytmmönster som fått hans namn, en uppsättning klassiska låtar som fortsatt inspirera artister över hela världen, och en scenpersonlighet som hjälpte definiera vad rock'n'roll kunde vara. Hans innovationer inom rytm, gitarrdesign och scenkonst gör honom till en central gestalt i rockens historia.