Francis Bacon – engelsk filosof, statsman och grundare av den baconska metoden

Francis Bacon – engelsk filosof och statsman som grundade den baconska metoden; från advokat till lordkansler, en nyckelfigur i vetenskapens och politikens historia.

Författare: Leandro Alegsa

Francis Bacon, 1st Viscount St. Alban KC, (22 januari 1561-9 april 1626), var en engelsk filosof, statsman och författare. Han har beskrivits som en av de största tänkarna någonsin vars idéer har förändrat människors sätt att tänka.

Han föddes i London som son till Sir Nicholas Bacon och brorson till drottning Elizabeths rådgivare William Cecil. Han fick sin utbildning vid Trinity College i Cambridge. Hans första arbete var som advokat. Han blev senare parlamentsledamot och 1586 tog han en ledande roll i arbetet med att få Mary Queen of Scots avrättad. Han blev 1591 vän med Robert Deveraux, Earl of Essex, och fick många värdefulla gåvor av honom. Efter att Essex ledde ett uppror mot drottningen var Bacon en av dem som ledde den utredning som ledde till Essex avrättning 1601.

Bacon råkade ofta illa ut för att han spenderade för mycket pengar, och 1601 arresterades han för skulder. När kung Jakob blev kung 1603 förbättrades Bacons ställning. Han blev adlad 1603. Han var en av dem som argumenterade för att England och Skottland skulle förenas till ett land, vilket skedde efter hans livstid, på 1700-talet. Bacon gifte sig 1606 med Alice Barnham, och året därpå blev han generaladvokat. Han fortsatte att få bättre betalda positioner, bland annat som generaladvokat, lordväktare och lordkansler.

Han utnämndes till baron Verulam 1618 och viscount St Albans 1621. Eftersom han inte hade några barn upphörde båda titlarna när han dog.

Bacon använde sina positioner för att tjäna mer pengar åt sig själv, och 1621 konstaterade parlamentet att han var korrupt. Han dömdes till 40 000 pund i böter och blev avskedad från alla sina poster. Kung James upphävde böterna, men han hölls som fånge i Tower of London ett tag.

Han blev mest känd som en ledande tänkare inom nya sätt att se på världen. Hans skrifter startade och gjorde ett sätt att tänka på vetenskap känt. Detta sätt att tänka kallas nu för den Baconska metoden. Den bygger på att man tittar på världen genom att göra experiment. Efter att ha observerat resultaten kommer forskaren på en idé för att förklara vad som har hänt. Denna idé eller hypotes testas sedan ytterligare genom fler experiment. Detta sätt att tänka om vetenskap kallas induktiv metodik. På Bacons tid var dessa metoder kopplade till magi, inklusive hermetik och alkemi. Alkemi var studiet av eld, jord, vatten och luft. Alkemister försökte göra guld av bly.

Tidiga år och politisk karriär

Bacon kom från en framstående familj och fick en klassisk humanistisk utbildning. Efter studierna vid Trinity College och juridisk utbildning i London gjorde han en snabb politisk karriär. Han satt i parlamentet och tjänstgjorde i olika ämbeten vid hovet under både drottning Elizabeth I och kung Jakob I. Hans positioner gav honom inflytande men också frestelser till korruption och ekonomiskt slöseri, något som på senare år kom att påverka hans rykte kraftigt.

Filosofi och vetenskaplig metod

Bacons viktigaste intellektuella bidrag är hans försvar av en ny metod för att skaffa kunskap: en noggrann, systematisk induktion där observation och experiment står i centrum. I verket Novum Organum (del av den större Instauratio Magna, publicerad 1620) lade han fram kritik mot tidigare skolors överdrivna tilltro till deduktiva slutledningar ur fasta premisser och betonade i stället behovet av att samla data, jämföra fall och gradvis formulera generaliserande lagar.

Bacon identifierade också psykologiska och samhälleliga hinder för klart tänkande, de så kallade "idolerna" (Idola), vilka han menade måste kännas igen och motverkas för att forskningen ska bli pålitlig. De fyra huvudtyperna av idoler kan sammanfattas så här:

  • Idola tribus – feltolkningar som kommer av människans natur och begränsningar.
  • Idola specus – felaktiga föreställningar som uppstår ur individens egen utbildning eller miljö (ens "egen grotta").
  • Idola fori – språkets och samtalets missledande påverkan (t.ex. vaga eller felanvända ord).
  • Idola theatri – dogmer och filosofiska system som tas för sanning utan prövning ("teaterns idoler").

Hans metod innebar också praktiska tekniker, såsom tabeller över förekomst och icke-förekomst (tables of presence and absence) för att urskilja samband. Hans syn på vetenskap var inte strikt antipatisk mot teknologi eller hantverk; tvärtom betonade han nyttan av kunskap för samhället.

Viktiga verk

Bland Bacons mest kända skrifter märks:

  • The Advancement of Learning (1605) – om hur kunskap bör ordnas och främjas.
  • Novum Organum (1620) – hans viktigaste metodologiska verk, del av Instauratio Magna.
  • Essayer (Essays) – kortare betraktelser i flera omgångar (bl.a. 1597, 1612, 1625) i etik, politik och vardagsliv.
  • The New Atlantis – en utopisk berättelse som skildrar en idealstat styrd av vetenskaplig verksamhet och upptäckt (publicerad postumt).

Rättsliga problem, fall och senare år

År 1621 ställdes Bacon inför parlamentet och anklagades för mutor och missbruk av ämbetet. Han dömdes till böter och avsattes från sina poster. Delar av domen har tolkats som både rättslig reprimand och politiskt motiverad karriäråtgärd. Efter avskedet drog han sig tillbaka från politiken och ägnade sig åt filosofiskt skrivande. Han ska enligt samtida berättelser ha avlidit i samband med ett experiment: han sägs ha försökt bevara en kyckling i snö för att studera konservering och därigenom blivit sjuk och dött i lunginflammation den 9 april 1626.

Arv och betydelse

Bacon brukar kallas en av förgrundsgestalterna för modern empirisk vetenskap och metodik. Hans betoning på experiment, observation och systematisk prövning bidrog till att skapa ett intellektuellt klimat där naturalvetenskap kunde utvecklas. Även om inte alla detaljer i hans metod har stått sig oförändrade och vissa av hans egna filosofiska idéer senare reviderats eller kritiserats, så har hans inflytande varit stort på tänkare och vetenskapsmän — från 1600-talets naturfilosofer till bildandet av institutioner som Royal Society.

Hans skrifter läses fortfarande för sin historiska betydelse och som ett tidigt försvar för den idé att systematisk prövning och praktisk nytta bör vara centrala för vetenskaplig verksamhet.

Frågor och svar

Fråga: Vem var Francis Bacon?


S: Francis Bacon var en engelsk filosof, statsman och författare som levde från 1561 till 1626. Han betraktas allmänt som en av de största tänkarna någonsin vars idéer har haft en bestående inverkan på hur människor tänker.

F: Vilken titel hade han?


S: Francis Bacon hade titeln 1st Viscount St. Alban KC.

F: När levde han?


S: Francis Bacon levde från den 22 januari 1561 till den 9 april 1626.

Fråga: Vad är hans arv?


S: Francis Bacons arv är att hans idéer har förändrat människors sätt att tänka och fortsätter att påverka det moderna tänkandet i dag.

F: Var föddes han?


S: Det är inte känt exakt var Francis Bacon föddes, men man tror att han kan ha fötts i London eller York House i Strand, England.

F: Vilken typ av tänkare var han?


S: Francis Bacon var en inflytelserik filosof och tänkare vars idéer formade mycket av dagens moderna tänkande och filosofi.

F: Hur har hans arbete påverkat samhället?


S: Hans arbete har haft en bestående inverkan på hur människor tänker och fortsätter att forma det moderna tänkandet i dag.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3