Gustav III av Sverige — kung 1771–1792, regent under upplysningstiden
Gustav III — Sveriges upplysningskung 1771–1792: reformerande regent, konstens beskyddare och dramatisk död. Upptäck hans makt, kultur och arv.
Gustav III (24 januari [O.S. 13 januari] 1746 - 29 mars 1792) var Sveriges kung från 1771 till dess att han sköts till döds 1792. Han var äldsta son till kung Adolf Fredrik och drottning Louise Ulrika, som var en syster till Fredrik den store, kung av Preussen.
Tidiga år och tronbestigning
Gustav föddes i en enveten kultur av europeisk upplysning och fransk påverkan. Han växte upp i hovets intellektuella miljö och fick en utbildning präglad av språk, historia, militär utbildning och konst. Han gifte sig 1766 med den danska prinsessan Sofia Magdalena; deras äktenskap var politiskt arrangerat men senare präglat av privat distans. Paret fick sonen Gustav IV Adolf (född 1778), som senare efterträdde honom som minderårig kung.
Politik och reformer
- 1772 års statskupp — Efter missnöje med riksdagens makt utförde Gustav III en blodlös kupp i augusti 1772. Han presenterade samma år en ny regeringsform som stärkte kungamakten och avslutade frihetstidens parlamentariska dominans.
- Centralisering och ämbetsreformer — Gustav arbetade för att stärka kronans ställning, effektivisera förvaltningen och begränsa adelns inflytande. Han inrättade nya administrativa rutiner och försökte reformera skatte- och rättssystem.
- Lagstiftning och säkerhet — Hans styre kombinerade upplysningsidéer med auktoritära inslag: reformer genomfördes men samtidigt ökade censur och polisväsendet för att slå ned opposition.
- Union och säkerhetsakt 1789 — Under och efter kriget mot Ryssland stärkte Gustav monarkin ytterligare genom lagstiftning som begränsade adelns privilegier och gav kungen större regeringsmakt.
Utrikespolitik och krig
Gustav III bedrev en aktiv utrikespolitik som i slutändan ledde till krig. Mest känd är kriget mot Ryssland 1788–1790, ofta kallat Gustav III:s ryska krig. Kriget startade delvis i syfte att stärka kungens popularitet och befästa Sveriges ställning i Östersjöområdet. Trots inledande svårigheter avslutades konflikten med fred 1790 (freden i Värälä), och Sverige vann en stor sjöseger vid Andra slaget vid Svensksund 1790, en av de största svenska sjösegrarna.
Kultur, konst och upplysning
Gustav III är ofta framhållan som en kulturens beskyddare. Han betraktade sig som en upplyst regent och satsade kraftigt på scenkonst och litteratur:
- Grundade och stödde Kungliga Operan och Kungliga Dramatiska Teatern, vilket lade grunden för det som kallas gustaviansk teatertradition.
- Stiftade Svenska Akademien 1786 för att främja svenskt språk och litteratur.
- Var själv teaterintresserad och deltog i hovets maskerader och sällskapsliv; hans hov blev en samlingspunkt för konstnärer, författare och musiker såsom Carl Michael Bellman och andra gustavianska figurer.
Motstånd, censur och inre spänningar
Trots kulturella framsteg mötte Gustav hårt motstånd från adeln och delar av riksdagen. Hans maktkoncentration och nya lagar som begränsade adelns rättigheter skapade starka politiska motsättningar. Samtidigt infördes strängare censurregler och övervakning av oppositionen, vilket bidrog till en polarisering i samhället.
Skjutningen och död
Den 16 mars 1792 blev Gustav III skjuten under en maskeradbal på Operan i Stockholm av Jacob Johan Anckarström. Skottet var politiskt motiverat; kungen avled tretton dagar senare den 29 mars 1792 av sina skador. Anckarström avrättades senare samma år. Efter Gustav III:s död efterträddes han av sonen Gustav IV Adolf, som var minderårig; en regentskapstid inleddes tills sonen blev myndig.
Eftermäle
Gustav III lämnar ett dubbelbottnat arv. Å ena sidan hyllas han för sin kulturpolitik, för stöd till scenkonst, litteratur och vetenskap, samt för att ha moderniserat vissa delar av statsförvaltningen. Å andra sidan kritiseras han som en upplyst despot som inskränkte friheter, ökade censuren och skapade politisk oro genom att stärka enväldet på bekostnad av riksdagens och adelns makt. Hans regeringstid kallas ofta för den gustavianska tiden och räknas som en av de mest betydelsefulla epokerna i 1700-talets svenska historia.
Gustav III är begravd i Riddarholmskyrkan i Stockholm; hans liv och död fortsätter att fascinera och diskuteras i svensk historieskrivning, teater och populärkultur.
Sök