OS/NS: Gamla och nya kalenderstilen – juliansk vs gregoriansk förklarad

OS/NS: Förstå skillnaden mellan juliansk och gregoriansk kalender — varför datum skiftar, historiska övergångar och hur det påverkar datumangivelse och forskning.

Old Style (eller O.S.) och New Style (eller N.S.) är beteckningar som används för att ange vilken kalenderstil ett historiskt datum följer. Termerna är särskilt användbara i engelskspråkig historisk forskning av två skäl. För det första infördes den kalender som nu används mest i världen – gregorianska kalendern, – i engelska länder först 1752. För det andra har inte alltid 1 januari varit årets första dag; under många hundra år började räkenskapsåret istället den 25 mars. Båda dessa konventioner ändrades alltså relativt sent i historien, och därför måste man veta om ett gammalt datum är angivet i den samtida (gamla) eller i den moderna (nya) stilen. Under övergångsperioder angav folk ofta båda datumen, och dagens historiker gör ofta samma sak för att undvika missförstånd.

Varför byttes kalendern?

I stora delar av Europa och dess kolonier användes i praktiken den julianska kalendern. Ett grundläggande fel i den julianska kalendern upptäcktes under 1500–1600‑talen: den räknar alla år delbara med 4 som skottår, vilket ger för många skottårsdagar över långa tidsperioder. Detta gjorde att kalendern gradvis hamnade fel i förhållande till solåret och att bland annat påskdatumet beräknades fel. För att korrigera detta utformades den gregorianska kalendern med en annan regel för skottår (var 4:e år, men år som är delbara med 100 är inte skottår om de inte också är delbara med 400). Påven Gregorius XIII utfärdade denna reform 1582, men den accepterades först i de romersk‑katolska länderna. Protestantiska och östortodoxa länder drog öronen åt sig och ändrade kalendrarna vid olika tidpunkter, vilket ledde till att olika länder låg olika långt efter varandra under flera sekler.

Hur stora blev skillnaderna i datum?

Skillnaden mellan den julianska och den gregorianska kalendern ökade stegvis när de sekulära (hundraårs-)skottåren i den julianska kalendern inte ignorerades. Några viktiga punkter:

• År 1582 var skillnaden 10 dagar (därför hoppade katolska länder över 10 dagar vid övergången).
• År 1700 ökade skillnaden till 11 dagar eftersom 1700 var skottår i juliansk men inte i gregoriansk kalender.
• Skillnaden fortsatte att växa till 12 dagar år 1800 och till 13 dagar år 1900. År 2000 räknades som skottår i båda systemen, så skillnaden blev kvar på 13 dagar.

Det innebär att när ett land bytte kalender måste man lägga till eller dra ifrån ett visst antal dagar för att konvertera datum mellan O.S. och N.S. (antalet beror på vilket år det gäller).

Exempel på övergångar

• Storbritannien och dess kolonier bytte till den gregorianska kalendern 1752. Man hoppade då över 11 dagar i september – 2 september 1752 följdes av 14 september 1752 – och samtidigt flyttades årets början från 25 mars till 1 januari.
• Ryssland bytte kalender först 1918, efter oktoberrevolutionen, och då var skillnaden 13 dagar. Som följd följdes 31 januari 1918 (julianskt) av 14 februari 1918 (gregorianskt).
• Sverige hade en komplicerad övergång: man gjorde ett misslyckat försök att gradvis gå över i början av 1700‑talet, återgick till den julianska kalendern och införlivade slutligen den gregorianska kalendern 1753 genom att utelämna 11 dagar i februari.

Årets början och "dubbelår"

Utöver skillnader i dagräkning måste man tänka på att årets början historiskt kunde ligga på 1 januari eller på 25 mars (Lady Day). I engelska källor från före 1752 är det därför vanligt att datum mellan 1 januari och 24 mars skrivs med dubbel årsbeteckning, t.ex. 11 februari 1690/91 — där det första året är det som då ansågs gälla (O.S.) och det andra är det vi idag skulle kalla året (N.S.). Sådana dubbelangivelser hjälper till att undvika fel när man jämför samtida handlingar och modern kronologi.

Användning av beteckningar och latinska termer

De engelska förkortningarna O.S. och N.S. är vanliga i källkritik och genealogiska arbeten. De latinska uttrycken för O.S. är stili veteris eller stilo vetere, ibland förkortat st.v.. För N.S. används ibland stili novi eller liknande former. I moderna historiska texter anger forskare ofta båda datumen, t.ex. "4 juli 1700 (O.S.) = 15 juli 1700 (N.S.)", eller skriver ut förklaringen i fotnot.

Praktiska råd för läsare och forskare

• Kontrollera vilken kalender ett datum i en källa använder — särskilt i källor från före den lokala övergången till gregoriansk kalender.
• Var uppmärksam på datum mellan 1 januari och 24 mars i engelska handlingar före 1752 — dessa kan kräva dubbel årsbeteckning.
• När du jämför händelser i olika länder, kontrollera deras respektive övergångsår: katolska länder bytte redan 1582 medan andra länder ändrade betydligt senare.
• Tänk på att vissa kyrkor fortfarande använder den julianska kalendern för religiösa helgdagar, vilket förklarar varför till exempel vissa ortodoxa kyrkor firar jul på ett annat datum än västkyrkorna.

Sammanfattningsvis: O.S. och N.S. är nödvändiga markörer för att undvika förväxlingar i historiska datum. Genom att känna till när ett land bytte kalender och om året då började 1 januari eller 25 mars kan du korrekt tolka och jämföra gamla datum i källmaterial.

Frågor och svar

F: Vad är Old Style (O.S.) och New Style (N.S.)?

F: Varför ändrade man kalendern?

F: När förklarade påven Gregorius XIII att den nya kalendern skulle användas?

F: Varför vägrade de protestantiska och östortodoxa länderna att använda den nya kalendern?

F: När övergick Storbritannien och dess kolonier till den gregorianska kalendern?

F: Vilka andra kalendrar användes i världen före 1752?

F: Vilka är de latinska orden för O.S.?

Sök med bokstav