Skada genom tryckvåg
En explosionsskada är ett sår som orsakas av direkt eller indirekt exponering för en explosiv explosion. Fysiska sprängskador delas in i fyra kategorier, med en femte kategori för sekundära sjukdomar som orsakats av sprängningen och en sjätte kategori för effekterna av psykologiska trauman efter sprängningen, t.ex. posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
Explosioner
Typ och svårighetsgrad av skador som orsakas av en explosion beror på en mängd olika faktorer, bland annat typ av explosion, explosionsstyrka, den miljö där explosionen inträffar och hur nära explosionen personen befinner sig.
En explosion beror på en snabb frigörelse av energi. Explosioner kan delas in i fyra allmänna kategorier:
Kemisk:
En kemisk explosion är resultatet av en snabb kemisk reaktion eller förändring av tillstånd som orsakar en stor mängd värme och vanligtvis gas. Det finns olika typer av kemiska explosioner, bland annat naturgasexplosioner, dammexplosioner och explosioner orsakade av sprängämnen.
Sprängämnen kategoriseras som sprängämnen av hög grad (HE) och sprängämnen av låg grad (LE) och de orsakar olika skademönster. Endast sprängämnen av typen HE ger upphov till en chockvåg.
- Explosiva sprängämnen av hög kvalitet (HE) detonerar så att det explosiva materialet övergår i en gas med högt tryck som rör sig i överljudshastigheter och skapar en "tryckvåg" (chockvåg vid övertryck). Exempel på HE är TNT, C-4, Semtex, nitroglycerin, dynamit och ammoniumnitratbrännolja (ANFO). Överljud är när något färdas med hastigheter som är högre än ljudets hastighet. Ljudets hastighet är cirka 1 236 kilometer i timmen (768 miles per timme) på havsnivå.
- Sprängämnen av låg ordning (LE) deflagrerar eller brinner med en subsonisk hastighet [under 3 300 fot per sekund], så de har inte HE:s övertrycksvåg av överljud. Exempel på LE är rörbomber, krut och de flesta rena petroleumbaserade bomber, t.ex. molotovcocktails.
Mekanisk
Elektrisk
Kärnkraft
Sprängämnesfragment
Fragment av en tryckkokare som användes för att tillverka en improviserad sprängladdning (IED) som detonerade vid maratonloppet i Boston 2013. Krut - ett lågklassigt sprängämne - användes i IED:n. Fragment som detta orsakar sekundära explosionsskador.
Klassificering av skador
Explosionsskador delas in i fyra klasser av fysiska trauman: primärt, sekundärt, tertiärt och kvartärt. En femte kategori, de kvartära skadorna, är skador som orsakas av giftiga ämnen i samband med explosionen.
Primära skador
De primära skadorna orsakas av explosionens chockvågor. Luft- och vätskefyllda inre organ påverkas oftast, men tryckvågen kan också orsaka yttre skador, t.ex. traumatisk amputation.
De inre öronen påverkas oftast av tryckvågen, med perforerade trumhinnor som den vanligaste skadan. Den vanligaste dödliga skadan hos offer som överlever den första explosionen är lungor. Sprängningslunga kan resultera i lungkontusioner, blödning och vätskeansamling i lungorna med skador på luftvägar och blodkärl.
Sekundära skador
De flesta skadade i en explosion orsakas av sekundära skador från explosionen. Dessa skador kan orsakas av fragment från sprängladdningen och andra föremål inom explosionszonen som drivs av explosionsstyrkan. Dessa föremål kan träffa vilken del av kroppen som helst, vilket leder till penetrerande trauma. Hur allvarligt det penetrerande traumat är beror till viss del på föremålets storlek, penetrationsdjupet och vilken kroppsdel som träffas.
Sekundära explosionsskador är vanliga vid avsiktliga explosioner, t.ex. vid terroristbomber. Bomberna är ofta utformade så att föremål som spikar eller kullager är packade i och runt sprängladdningen för att fungera som splitter.
Dessa skador kan också uppstå vid oavsiktliga explosioner - t.ex. vid en industriolycka - när föremål i omgivningen som påverkas av explosionen, t.ex. krossat glas, spelar rollen som splitter.
Tertiära skador
Luftförskjutningen till följd av explosionen skapar en blåst som kan kasta offren mot fasta föremål. Skador till följd av denna typ av traumatisk påverkan kallas tertiära explosionsskador. Tertiära skador kan uppträda som en kombination av trubbigt och penetrerande trauma, inklusive benfrakturer och coup contre coup-skador.
Eftersom små barn väger mindre än vuxna löper de särskild risk att drabbas av tertiära skador.
Kvartära skador
Kvartära skador omfattar bl.a. blixtbrännskador, klämskador från nedfallande bråte och inandningsskador, som kan förvärra befintliga andningsbesvär som astma och KOL.
Kinariska skador
Denna kategori av explosionsskador har lagts till ganska nyligen för att klassificera skador som ofta resulterar i ett hyperinflammatoriskt tillstånd på grund av exponering för miljöföroreningar i samband med olika typer av explosiva sprängningar, t.ex. bakterier, kemikalier och strålning (smutsiga bomber) samt negativa vävnadsreaktioner på bränsle och metaller i sprängningen.
Psykiskt trauma
Det psykologiska trauma som kan uppstå hos dem som överlevt en explosiv explosion omfattar posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). En hjärnskakning som uppkommit i en explosion kan också vara en riskfaktor för att utveckla PTSD oberoende av en persons psykologiska reaktion på den bevittnade händelsen. Psykiskt trauma kan också uppstå utan att det finns några fysiska skador.
Neurotrauma
Tertiär sprängskada | |
| Coup contrecoup (Fr. "slag mot slag") skador på hjärnan. En skada uppstår vid skallens nedslagspunkt, hjärnan studsar sedan tillbaka och träffar kranievalvets baksida, vilket orsakar en andra skada. Skademekanismen från fram till baksida är vanligare, men den kan också inträffa från sida till sida. |
Neurotrauma kan uppstå på grund av mekanismerna i en eller flera kategorier av explosionsskador. Blödning från skadade organ, t.ex. lungor eller tarmar, orsakar syrebrist i alla vitala organ, inklusive hjärnan. Skador på lungorna minskar ytan för syreupptag från luften, vilket minskar mängden syre som levereras till hjärnan. Vävnadsdestruktion initierar syntes och frisättning av hormoner eller mediatorer i blodet som, när de når hjärnan, förändrar dess funktion. Irritation av nervändarna i skadade perifera vävnader och/eller organ bidrar också i hög grad till det explosionsinducerade neurotrauma.
Personer som utsätts för explosioner har ofta minnesförlust av händelser före och efter explosionen, förvirring, huvudvärk, nedsatt verklighetsuppfattning och nedsatt beslutsförmåga. Patienter med hjärnskador från explosioner får ofta plötslig, oväntad svullnad i hjärnan och cerebral vasospasm trots kontinuerlig övervakning. De första symtomen på explosionsinducerat neurotrauma (BINT) kan dock uppträda månader eller till och med år efter den första händelsen och kategoriseras därför som sekundära hjärnskador. Det breda spektrumet av symtom omfattar viktförlust, hormonobalans, kronisk trötthet, huvudvärk och problem med minne, tal och balans. Dessa förändringar är ofta försvagande och stör de dagliga aktiviteterna. Eftersom BINT hos explosionsoffer underskattas förloras ofta värdefull tid för förebyggande behandling och/eller rehabilitering i rätt tid.
Olika typer av skador orsakade av explosioner En person kan drabbas av flera skador och av mer än en kategori av tryckvågsskador. De kan ha brustna trumhinnor, sår från genomträngande fragment (splitter), benbrott eller traumatisk amputation, samt brännskador av olika grad och inandningsskador. Skador från mer än en kategori är vanliga och kallas kombinerade skador.
Sprängningsvågen sprider sig
En HE-explosion skapar gas som sprider sig utåt från detonationspunkten.
Primär skada från explosion
Explosionsvågen orsakar primära explosionsskador, t.ex. lungor. I det här dödliga fallet har båda lungorna blödt. Det fanns knappt några yttre tecken på skador, döden berodde enbart på inre skador från tryckvågen. Sprängningslunga är den vanligaste dödliga primära sprängningsskadan hos personer som överlever den första explosionen.
Sekundär skada från explosionen Splitterskador från en improviserad sprängladdning (IED).
Frågor och svar
F: Vad är en sprängskada?
S: En sprängskada är en skada som orsakas av exponering för en explosiv tryckvåg.
F: Hur många typer av sprängskador finns det?
S: Det finns fyra huvudtyper av sprängskador.
F: Finns det några andra typer av sprängskador förutom de fyra?
S: Ja, det finns en femte typ för sjukdomar som orsakats av explosionen och en sjätte typ för effekterna av psykologiskt trauma efter explosionen.
F: Vilka är de fyra huvudtyperna av sprängskador?
S: De fyra huvudtyperna av sprängskador är primära, sekundära, tertiära och kvaternära.
F: Vad menas med primär sprängskada?
S: Med primär sprängskada avses skador som orsakas av sprängvågens direkta inverkan på kroppen.
F: Vad menas med sekundär sprängskada?
S: Sekundär sprängskada avser skador som orsakas av projektiler som drivs av sprängvågen.
F: Vad är posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)?
S: Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en psykisk störning som kan utvecklas efter att man utsatts för en traumatisk händelse, t.ex. en explosion.