Petroleum (råolja) – definition, produktion och användning

Petroleum (råolja) – vad det är, hur det produceras och används: energikälla, bränslen, petrokemikalier och raffineringens roll i modern industri.

Författare: Leandro Alegsa

Petroleum (från grekiskans πέτρα - sten och έλαιο - olja), även kallad råolja, är en tjock och svart vätska. Det är ett naturligt material som huvudsakligen består av kolväten. Den största delen av oljan hittas genom borrning genom bergarter på land eller utanför kusten på kontinentalsockeln. De största producenterna finns i Mellanöstern, Amerika och Ryssland. Petroleum är en av världens viktigaste energikällor: den står för cirka 38 % av den globala energitillförseln och används också som råvara för många petrokemiska produkter.

Vad är råolja och hur bildas den?

Råolja är en blandning av många olika kemikalier (främst kolväten), varav de flesta brinner bra. Olja bildas naturligt under miljontals år när organiskt material — kvarlevor av mikroorganismer och växter — begravs under sediment och utsätts för hög värme och tryck. Resultatet blir flytande eller gasformiga kolväten som kan samlas i porösa bergarter och bilda oljefält.

Prospektering och produktion

För att hitta och utvinna råolja används geologiska undersökningar, seismiska mätningar och provborrningar. Utvinning sker både på land (onshore) och till havs (offshore). Moderna fältexploateringsmetoder inkluderar primär produktion (naturtryck), sekundär produktion (tillförsel av vatten eller gas) och tertiär produktion (så kallad enhanced oil recovery) som kan innefatta injektion av värme, kemikalier eller koldioxid.

Transport och lagring

Petroleum kan lätt transporteras via rörledningar, med tankfartyg, tankbilar och i vissa fall med järnväg. Råolja lagras i stora tankar vid produktionsplatser och terminaler innan den skickas till raffinaderier. Långväga transporter sker ofta med stora olje- och kemikalietankers; dessa fartyg är en viktig del av världshandeln med olja.

Raffinering och produkter

Råolja separeras i enklare, mer användbara blandningar genom fraktionerad destillation i oljeraffinaderier. Raffinaderier använder flera processer, bland annat destillation, krackning (bryta ned tunga molekyler), reformering och olika reningssteg för att avlägsna svavel och andra föroreningar. Slutprodukter inkluderar bland annat:

  • bensin (i vissa länder kallat petrol) för bilar
  • dieselbränsle för dieselmotorer i lastbilar, tåg och fartyg
  • fotogen för jetmotorer och uppvärmning
  • bitumen för vägbyggen och takmaterial — bitumen ger råoljan dess mörksvarta färg
  • smörjmedel och basoljor för maskiner
  • flygbränslen, uppvärmningsolja, paraffin och kemiska råvaror

Andra fraktioner i råolja kan vara svagt gula eller färglösa. Andelen som blir bensin, diesel eller tyngre produkter varierar beroende på oljans sammansättning och raffinaderiets konfiguration.

Petrokemikalier

Utöver bränslen används delar av råoljan som råvara i petrokemisk industri för att framställa kemikalier och material som inte bränns. Exempel är etylen, propylen, bensenerivat (till exempel toluen och xylen) som utgör grundråvaror för plast, syntetiskt gummi, lösningsmedel, gödningsmedel, färger, textilier, läkemedel och många andra produkter.

Användningsområden

  • Energiproduktion och transport: drivmedel för personbilar, lastbilar, fartyg och flyg.
  • Industri: som råvara i petrokemisk produktion och som smörjmedel.
  • Bygg och infrastruktur: bitumen används för asfaltering och takmaterial.
  • Hushållsprodukter: plastförpackningar, textilier och kemikalier i vardagsprodukter.

Miljöpåverkan och säkerhet

Utvinning, transport och förbränning av petroleum har betydande miljö- och klimatkonsekvenser. Förbränning av fossila bränslen ger utsläpp av koldioxid som bidrar till global uppvärmning, samt andra föroreningar som partiklar, kväveoxider och svaveldioxid. Oljeläckor och utsläpp vid sjötransporter och vid raffinaderier kan skada havs- och kustmiljöer. Vid hantering måste man också beakta brand- och explosionsrisker samt hälsofarliga ämnen i vissa fraktioner.

Reglering och åtgärder

Många länder har regler och tekniska krav för att minska utsläpp och risker, exempelvis avgifter, utsläppsrätter, krav på reningar i raffinaderier och säkerhetsåtgärder för transporter. Internationella avtal och initiativ försöker styra övergången till mindre koldioxidintensiva energikällor.

Framtid och alternativ

Eftersom petroleum är en ändlig resurs och på grund av klimatmål pågår en global omställning mot förnybar energi och elektrifiering av transportsektorn. Alternativ och kompletterande lösningar inkluderar elfordon, biobränslen, vätgas, ökad energieffektivitet och tekniker för koldioxidavskiljning och lagring. Samtidigt kommer petrokemisk industri sannolikt att fortsätta spela en roll eftersom många kemikalier och material i samhället idag bygger på kolvätebaserade råvaror.

Sammanfattning

Petroleum (råolja) är en komplex blandning av kolväten som är central för dagens energiförsörjning och som råvara för en mängd produkter. Utvinning, raffinering och användning driver både ekonomisk utveckling och miljöutmaningar. Övergången till renare energikällor och effektivare användning av råvaror är avgörande för att minska oljans negativa klimatpåverkan.

PetroleumZoom
Petroleum

Problem

Oljeresursen är begränsad och icke förnybar. Vissa tror att den kommer att ta slut inom 70 år efter en oljetopp i början av 2000-talet. Vid förbränning av petroleum eller andra fossila bränslen läggs kolet i oljan till luftens syre för att skapa koldioxid, som är en luftförorening. Kolet kan avlägsnas från koldioxiden av växter.

Det finns mycket råolja kvar under jord. Oljebolagen anger "reserver" som vissa människor förväxlar med den faktiska mängden olja under jord, men som snarare har att göra med kostnaden för att utvinna den med hjälp av oljekällor. Det mesta av den råolja som finns kvar i marken finns i Mellanöstern, som inte är en politiskt stabil del av världen. Vissa regeringar med stora oljereserver samarbetar genom OPEC för att hålla produktionen låg och priserna höga. Politiker i länder som förbränner mycket olja klagar över höga oljepriser, eftersom väljarna klagar. Många miljöaktivister oroar sig dock för de skador som orsakas av användningen av olja som bränslekälla (särskilt den globala uppvärmningen) och är därför glada när priserna hålls höga så att människor använder mindre olja.

Relaterade sidor

  • Asfalt
  • Kol
  • Naturgas

Frågor och svar

F: Vad är petroleum?


A: Petroleum, även kallad råolja, är en tjock och svart vätska som till största delen består av kolväten.

F: Var finns petroleum?


S: Petroleum hittas huvudsakligen genom borrning genom bergarter på land eller utanför kusten på kontinentalsockeln. De största producenterna finns i Mellanöstern, Amerika och Ryssland.

F: Hur viktig är petroleum som energikälla?


S: Petroleum står för 38 % av världens energi och är världens viktigaste bränslekälla.

F: Hur blir råolja till användbara blandningar?


Svar: Råolja separeras i enklare, mer användbara blandningar genom fraktionerad destillation i oljeraffinaderier för att ge separata kemikalier som bensin (eller bensin) för bilar, fotogen för flygplan och bitumen för vägar.

F: Vilken färg får råoljan av bitumen?


S: Bitumen ger råoljan dess mörka svarta färg. De flesta andra kemikalier i råolja är något gula eller färglösa.

F: Hur kan olja transporteras?


S: Petroleum kan lätt transporteras via rörledningar och oljetankfartyg.

F: Vilka användningsområden finns för raffinerad olja?


R: Raffinerad olja används som bränsle, främst bensin för bilar, dieselbränsle för dieselmotorer som används i lastbilar, tåg och fartyg, fotogenbränsle för jetplan och som smörjmedel. Den används också för att framställa petrokemiska produkter.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3