Blödning – definition, orsaker, typer, symtom och behandling

Blödning: Lär dig orsaker, typer, varningssymtom och snabb behandling. Praktiska första hjälpen-råd och när du måste söka vård.

Blödning (på engelska ofta kallad haemorrhage i brittisk stavning eller hemorrhage i amerikansk stavning) är förlust av blod eller blodflykt från cirkulationssystemet. Blödningar kan vara allt från små ytliga skador till livshotande inre eller yttre blödningar som kräver omedelbar vård.

Blödning kan uppstå internt, när blodkärl läcker i kroppen, eller externt, antingen genom en naturlig öppning som slidan, munnen, näsan, örat eller anus, eller genom en spricka i huden.

Avblödning (stora blodförluster) kan leda till cirkulationssvikt. Exsanguination innebär att man förlorar så mycket blod att död kan bli följden. En person behöver inte förlora allt blod för att dö; död kan inträffa efter att ha förlorat ungefär hälften till två tredjedelar av sin totala blodvolym.

En frisk vuxen klarar vanligtvis en förlust av cirka 10–15 % av sin totala blodvolym utan allvarliga medicinska problem. Vid vanlig blodgivning tas vanligen omkring 8–10 % av donatorns blodvolym, vilket normalt tolereras väl av friska personer.

Orsaker

• Trauma: stick-, skär- eller våldsskador (olyckor, våld).
• Kirurgi eller medicinska ingrepp.
• Mag- och tarmblödningar: magsår, divertiklar, inflammation, tumörer.
• Blödningar i hjärnan från rupturerade aneurysm eller kärlmissbildningar.
• Blödningar från livmoder eller ovarier: menstruationsrubbningar, graviditetskomplikationer (t.ex. ektopisk graviditet, placentaavlossning).
• Åderbråck och varicer (t.ex. esofagusvaricer vid leversjukdom).
• Koagulationsstörningar: hemofili, von Willebrands sjukdom, leverinsufficiens.
• Läkemedel: antikoagulantia (warfarin, DOAK), trombocythämmare (acetylsalicylsyra, klopidogrel).
• Malignitet (cancer) som orsakar kärlskada.

Typer av blödning

• Arteriell blödning – ofta kraftig, sprutande (pulsatil) blodflöde, ljusrött blod; mycket allvarlig och kräver snabb kontroll.
• Venös blödning – jämn ström av mörkare blod; kan vara större volym men ofta lättare att kontrollera mekaniskt.
• Kapillär blödning – siver fram från ytliga sår, mindre dramatisk men kan vara besvärlig vid stora ytor.
• Intern blödning – ej synlig utifrån; kan uppträda i buken, bröstkorgen, skallen, muskler eller bölder och ge systemiska tecken.
• Akut vs kronisk – akut blödning ger snabbt blodflöde och snabb påverkan på cirkulationen; kronisk blödning (t.ex. små mag-tarmblödningar) kan ge anemi över tid.

Symtom

• Synlig blodförlust (utifrån eller via naturliga öppningar).
• Svaghet, yrsel eller svimningskänsla.
• Takykardi (snabb puls), hypotoni (lågt blodtryck) vid stora förluster.
• Blek, kall och klibbig hud, snabb andning.
• Minskad urinproduktion (oliguri) vid cirkulatorisk påverkan.
• Förvirring eller medvetslöshet vid svår blödning.
• Specifika symtom beroende på lokalisation: buksmärta och uppblåsthet vid intraabdominell blödning, blod i avföring (melena eller hematochezi), blod i upphostningar eller kräkningar (hematemes), kraftig vaginal blödning, hematuri (blod i urin).

Utredning och diagnos

• Snabb anamnes och status (trauma, medicinering, blödningsbenägenhet).
• Kontroll av vitalparametrar: puls, blodtryck, andningsfrekvens, saturation.
• Laboratorieprover: Hb/Hct (blodstatus), koagulationsstatus (INR, APTT), blodgruppering och BAS-test, elektrolyter, kreatinin.
• Bilddiagnostik: ultraljud (FAST vid trauma), CT (t.ex. CT-buk, CT-hjärna), endoskopi (gastroskopi, koloskopi) för mag-tarm-blödningar, cystoskopi vid misstänkt blödning från urinvägarna.
• Interventionell radiologi/angiografi för lokalisation och embolisering av blödningskälla.

Behandling

Grundprincipen är att snabbt stoppa blödningen, säkra luftväg, andning och cirkulation (ABC) och stabilisera patienten.

• Akut omhändertagande (första hjälpen):
  • Tryck direkt över såret med ren kompress eller hand.
  • Raise (höj) det skadade extremiteten om möjligt.
  • Använd tourniquet endast vid svåra extremitetsblödningar om annan kontroll misslyckas; notera tidpunkt.
  • Vid näsblödning: sitt upp och luta dig framåt, tryck mot näsroten i minst 10–15 minuter.
  • Sök akut medicinsk hjälp vid kraftig eller ihållande blödning.
• Medicinsk behandling:
  • Intravenös vätsketillförsel (kristalloider) för att upprätthålla cirkulationen.
  • Blodtransfusioner vid betydande blodförlust och lågt Hb.
  • Antifibrinolytika som tranexamsyra (TXA) kan minska blödning vid trauma och postpartumblödning under vissa förhållanden.
  • Reversering av antikoagulantia vid behov (vitamin K, protrombinkomplexkoncentrat, speciella antidoter för DOAK).
  • Topiska hemostatika, suturering, elektrokauterisation eller sårläkning.
• Interventionell och kirurgisk behandling:
  • Endoskopisk behandling (clips, injektion, termokoagulation) vid mag-tarm-blödningar.
  • Interventionell radiologi (embolisation) för svårkontrollerade blödningar.
  • Kirurgi för att lokaliserah och åtgärda blödningskällan vid trauma eller vid blödningar som inte kan kontrolleras konservativt.

Prognos och förebyggande

Prognosen beror på blödningens omfattning, lokalisation, snabbheten i omhändertagandet och underliggande sjukdomar. Snabb erkännande och tidig behandling förbättrar utfallet.

• Kontroll och justering av antikoagulantia vid behov, med rådgivning från läkare.
• Behandling av underliggande orsaker (t.ex. magsår, levercirros, koagulationsrubbningar).
• Säkerhetsåtgärder för att minska risken för trauma (hjälm, bilbälte, fallförebyggande).
• Regelbunden uppföljning vid kroniska blödningsproblem och rådgivning vid planerad kirurgi eller tandbehandling.

Vid allvarlig eller okontrollerad blödning: ring akutnummer och sök omedelbar vård.

Frågor och svar

F: Vad är blödning?

F: Hur kan blödning uppstå internt?

F: Var kan blödning uppstå externt?

F: Vad är avblödning?

F: Vad är exsanguination?

F: Kan en person dö om han eller hon förlorar allt blod?

F: Vilken skala har fastställts av Världshälsoorganisationen (WHO) för att mäta olika grader av blodförlust?

Sök med bokstav