Blod – funktion, beståndsdelar och betydelse för kroppen
Lär dig om blodets funktion, beståndsdelar och betydelse för kroppen: plasma, röda/vita blodkroppar, trombocyter samt syre- och näringstransport.
Blod är en vätska hos människor och många djur utom insekter. Blodet drivs genom organismen av hjärtat och för med sig näringsämnen och syre till vävnaderna. Det för också bort avfall och koldioxid från vävnaderna.
Blodet hos ryggradsdjur består av blodplasma och olika celler - röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Trombocyterna hjälper blodet att koagulera. Hemoglobin finns i de röda blodkropparna. Vita blodkroppar hjälper till att bekämpa infektioner och läka sår.
Sammansättning och mängd
Blodet består av plasma (ca 55 % av blodvolymen) och celler (ca 45 %). Den cellulära delen innehåller framför allt röda blodkroppar (erytrocyter), vita blodkroppar (leukocyter) och blodplättar (trombocyter). En vuxen människa har ungefär 4–6 liter blod, vilket motsvarar cirka 7–8 % av kroppsvikten.
Plasma
Plasma är en genomskinlig, gulaktig vätska som till största delen består av vatten. I plasma finns:
- Proteiner (t.ex. albumin, globuliner och koagulationsfaktorer)
- Näringsämnen (glukos, aminosyror, fettsyror)
- Upplösta gaser (ett litet antal, huvudsakligen koldioxid)
- Hormoner, enzymer och elektrolyter (natrium, kalium, kalcium m.fl.)
- Avfallsprodukter (t.ex. urea)
Plasmaproteiner bidrar till blodets kolloidosmotiska tryck, transport av lipider och läkemedel samt till koagulation och immunförsvar.
Röda blodkroppar
Röda blodkroppar innehåller hemoglobin, ett järnhaltigt protein som binder syre i lungorna och avger det i vävnaderna. Hemoglobin transporterar även en del koldioxid tillbaka till lungorna. Röda blodkroppar saknar cellkärna hos människor och lever i genomsnitt cirka 120 dagar innan de bryts ner i levern och mjälten. Antalet röda blodkroppar och hemoglobinvärdet bestäms ofta för att upptäcka anemi eller polycytemi.
Vita blodkroppar
Vita blodkroppar deltar i kroppens försvar mot infektioner och i immunologiska processer. De delas in i flera huvudtyper med olika funktioner:
- Neutrofiler — första försvaret mot bakterier och svamp.
- Lymfocyter (B- och T-celler) — ansvariga för specifik immunitet och antikroppsbildning.
- Monocyter — fagocyterar partiklar och utvecklas till makrofager i vävnader.
- Eosinofiler — viktiga vid parasitinfektioner och allergiska reaktioner.
- Basofiler — frisätter histamin vid allergiska reaktioner.
Blodplättar och koagulation
Trombocyterna (blodplättarna) är små cellfragment som snabbt samlas vid kärlskador för att bilda en plugg och starta koagulationskaskaden. Koagulationsprocessen involverar en serie av proteiner (koagulationsfaktorer) som i slutändan omvandlar fibrinogen till fibrin och bildar ett stabilt blodkoagel. Både överdriven blödning (t.ex. hemofili) och överdriven koagulation (t.ex. trombos) är allvarliga tillstånd.
Ytterligare funktioner
- Transport av hormoner och andra signalsubstanser.
- Temperaturreglering — blodet fördelar värme från kroppens inre till huden.
- pH- och vätskebalans — blodets buffertsystem hjälper till att hålla kroppens pH stabilt.
- Immunologisk övervakning — antikroppar och immunceller cirkulerar i blodet och upptäcker främmande ämnen.
Blodgrupper och transfusion
Blodgrupper enligt ABO-systemet (A, B, AB, O) och Rh-faktorn (positiv/negativ) är viktiga vid blodtransfusioner. Felaktiga transfusioner kan orsaka allvarliga immunreaktioner, därför kontrolleras blodgrupp och korsprovas före större transfusioner.
Bildning och lagring
Blodkroppar bildas i benmärgen (hematopoes). Mjälten fungerar som en rezervoar och deltar i nedbrytning av gamla blodkroppar. När kroppen behöver fler blodceller kan benmärgen öka produktionen under påverkan av olika hormoner, till exempel erytropoetin vid syrebrist.
Vanliga sjukdomar och diagnostik
Vanliga problem som rör blodet är till exempel:
- Anemi — lågt hemoglobin leder till trötthet och blekhet.
- Infektioner — ger ofta förhöjt antal vita blodkroppar.
- Koagulationsstörningar — kan leda till blödning eller trombos.
- Blodcancer (t.ex. leukemi) — påverkar produktion och funktion av blodceller.
Vanliga blodprover är blodstatus (CBC), som mäter hemoglobin, hematokrit, antal röda och vita blodkroppar samt trombocyter. Andra prov kan vara blödnings- och koagulationstester, blodprov för infektioner och blodgasanalys.
Betydelsen av blodgivning
Blodgivning räddar liv vid operationer, trauma, vissa anemier och cancerbehandlingar. Regelbunden bloddonation är viktigt för att säkra tillgången på blodprodukter i sjukvården.
Sammanfattningsvis är blod ett mångsidigt och livsviktigt vätskesystem som transporterar ämnen, försvarar kroppen, reglerar inre miljö och möjliggör läkemedels- och näringstillförsel till alla kroppens celler.
Plasma
Blodplasma är den gula vätska som blodkropparna flyter i. Plasma består av näringsämnen, elektrolyter (salter), gaser, icke-proteinhormoner, avfall, lipider och proteiner. Dessa proteiner är albumin, antikroppar (även kallade immunoglobuliner), koagulationsfaktorer och proteinhormoner. Plasma som inte har proteinet fibrinogen kallas serum och kan inte koagulera. Vuxna har ungefär 3 liter plasma. Plasma är en vätska som till största delen består av vatten (90 %). Plasma tar upp 55 % av volymen.
Röda blodkroppar
Ett annat namn för röda blodkroppar är erytrocyt. Erythro betyder röd och cyte betyder cell. RBC är en akronym för röda blodkroppar.
RBC-vävnader transporterar syre och koldioxid runt i kroppen. Cellerna i vår kropp behöver syre för att leva. Cellerna producerar också koldioxid som avfall. RBC:er för in syre i kroppen och ut koldioxid.
RBC är fyllda med hemoglobin. Detta är ett protein. Det är gjort för att transportera en stor mängd syre. Hemoglobin innehåller järn. Järnet och syret ger hemoglobinet dess röda färg. Det är därför blodet är rött. Erytropoietin främjar bildandet av röda blodkroppar. Blodgruppsantigenerna bärs på ytan av de röda blodkropparna.
RBC hjälper också blodet att hålla ett normalt pH-värde. Blodet måste ha ett pH-värde på 7,4. Om det är mycket mer eller mindre än 7,4 kan en person bli mycket sjuk eller dö. RBC är en buffert för blodets pH-värde. Buffert innebär att den stoppar förändringar i pH-värdet. Proteinerna och koldioxiden i RBC är buffertar för blodet. Om du inte har tillräckligt med RBC kommer du att dö.
Röda blodkroppar
Vita blodkroppar
Vita blodkroppar är en viktig del av immunförsvaret. De angriper saker som inte hör hemma i kroppen. De dödar bakterier som bakterier och virus. De dödar cancerceller. Vita blodkroppar hjälper också till att bekämpa andra giftiga ämnen.
Vita blodkroppar hittar bakterierna och börjar förstöra dem. De vita blodkropparna kommer in i blodet. De går också ut ur blodet på platser där det finns en infektion. WBC gör detta för att bekämpa de bakterier som orsakar infektionen. Om de går ut ur blodet för att bekämpa en infektion kan de återvända i lymfsystemet. WBC finns alltså i lymfkörtlarna.
Ett annat namn för vita blodkroppar är leukocyt. Leuko betyder vit. -cyt betyder cell. WBC är en akronym för vit blodkropp. Det finns tre huvudtyper av WBC. De är lymfocyter, granulocyter och monocyter. En del av WBC mognar till celler som utför liknande arbete i vävnaderna.
De olika WBC-grupperna fungerar på olika sätt. Vissa WBC dödar och äter bakterier och cancerceller. Vissa WBC tillverkar antikroppar som markerar en cell så att andra WBC dödar den. Vissa WBC tillverkar kemikalier. De släpper ut dessa kemikalier för att bekämpa saker som inte hör hemma i kroppen. Dessa kemikalier orsakar inflammation i en del av kroppen. När en bakterie gör någon sjuk visar kroppen det. Om en bakterie kommer in under någons hud och orsakar en infektion blir huden röd, varm och smärtsam. Denna rodnad, värme och smärta är tecken på inflammation. Detta visar att WBC bekämpar infektionen och dödar bakterierna.
Trombocyter
Trombocyter hjälper till att få blodet att koagulera. En koagel är när det flytande blodet blir fast. Kroppen bildar blodproppar när huden skärs. Detta hindrar blodet från att rinna ut för mycket ur huden.
Det är viktigt att blodet kan koagulera. Men vissa blodproppar är sällan dåliga. Om en blodpropp uppstår i ett blodkärl som går till hjärnan kan den orsaka en stroke. Om det sker i ett blodkärl som går till hjärtat kan det orsaka en hjärtattack. Detta händer vanligtvis inte unga, friska människor.
Det är inte bara blodplättar som bildar blodproppar. Det finns proteiner i blodet som hjälper till att bilda blodproppar. Både blodplättar och koagulationsproteiner behövs för att skapa bra blodproppar.
Varifrån kommer blod?
Blodet har ett mesodermalt ursprung. Blodkroppar bildas i benmärgen och i mjälten. Benmärgen är det mjuka materialet i mitten av benen. Särskilda celler i benmärgen tillverkar de flesta av kroppens blodceller.
Plasmaproteiner tillverkas huvudsakligen av levern. Vattnet och elektrolyterna i plasman kommer från maten och vattnet du äter.
Även om blodet är en vätska är det i vissa avseenden ett slags bindväv. Dess celler har sitt ursprung i benmärgen och mjälten, och i blodet finns potentiella molekylära fibrer i form av fibrinogen. Dessa aktiveras när en blodpropp bildas.
Illustration av benmärgsceller från Gray's Anatomy
Frågor och svar
F: Vad är blod?
S: Blod är en vätska som finns hos människor och många djur.
F: Vilken är blodets funktion i kroppen?
S: Blodet för näringsämnen och syre till våra vävnader samt för bort avfall och koldioxid från vävnaderna.
F: Vad består blodet av?
S: Blodet består av blodplasma och olika celler, bland annat röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
F: Vilken roll spelar blodplättarna i blodet?
S: Trombocyter hjälper blodet att koagulera.
F: Vad är hemoglobin?
S: Hemoglobin är ett protein i röda blodkroppar som transporterar syre till vävnaderna.
F: Vad är de vita blodkropparnas funktion?
S: Vita blodkroppar hjälper till att bekämpa infektioner och läka sår.
F: Hur drivs blodet genom kroppen?
S: Blodet drivs genom kroppen av hjärtat.
Sök