Blod är en vätska hos människor och många djur utom insekter. Blodet drivs genom organismen av hjärtat och för med sig näringsämnen och syre till vävnaderna. Det för också bort avfall och koldioxid från vävnaderna.

Blodet hos ryggradsdjur består av blodplasma och olika celler - röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Trombocyterna hjälper blodet att koagulera. Hemoglobin finns i de röda blodkropparna. Vita blodkroppar hjälper till att bekämpa infektioner och läka sår.

Sammansättning och mängd

Blodet består av plasma (ca 55 % av blodvolymen) och celler (ca 45 %). Den cellulära delen innehåller framför allt röda blodkroppar (erytrocyter), vita blodkroppar (leukocyter) och blodplättar (trombocyter). En vuxen människa har ungefär 4–6 liter blod, vilket motsvarar cirka 7–8 % av kroppsvikten.

Plasma

Plasma är en genomskinlig, gulaktig vätska som till största delen består av vatten. I plasma finns:

  • Proteiner (t.ex. albumin, globuliner och koagulationsfaktorer)
  • Näringsämnen (glukos, aminosyror, fettsyror)
  • Upplösta gaser (ett litet antal, huvudsakligen koldioxid)
  • Hormoner, enzymer och elektrolyter (natrium, kalium, kalcium m.fl.)
  • Avfallsprodukter (t.ex. urea)

Plasmaproteiner bidrar till blodets kolloidosmotiska tryck, transport av lipider och läkemedel samt till koagulation och immunförsvar.

Röda blodkroppar

Röda blodkroppar innehåller hemoglobin, ett järnhaltigt protein som binder syre i lungorna och avger det i vävnaderna. Hemoglobin transporterar även en del koldioxid tillbaka till lungorna. Röda blodkroppar saknar cellkärna hos människor och lever i genomsnitt cirka 120 dagar innan de bryts ner i levern och mjälten. Antalet röda blodkroppar och hemoglobinvärdet bestäms ofta för att upptäcka anemi eller polycytemi.

Vita blodkroppar

Vita blodkroppar deltar i kroppens försvar mot infektioner och i immunologiska processer. De delas in i flera huvudtyper med olika funktioner:

  • Neutrofiler — första försvaret mot bakterier och svamp.
  • Lymfocyter (B- och T-celler) — ansvariga för specifik immunitet och antikroppsbildning.
  • Monocyter — fagocyterar partiklar och utvecklas till makrofager i vävnader.
  • Eosinofiler — viktiga vid parasitinfektioner och allergiska reaktioner.
  • Basofiler — frisätter histamin vid allergiska reaktioner.

Blodplättar och koagulation

Trombocyterna (blodplättarna) är små cellfragment som snabbt samlas vid kärlskador för att bilda en plugg och starta koagulationskaskaden. Koagulationsprocessen involverar en serie av proteiner (koagulationsfaktorer) som i slutändan omvandlar fibrinogen till fibrin och bildar ett stabilt blodkoagel. Både överdriven blödning (t.ex. hemofili) och överdriven koagulation (t.ex. trombos) är allvarliga tillstånd.

Ytterligare funktioner

  • Transport av hormoner och andra signalsubstanser.
  • Temperaturreglering — blodet fördelar värme från kroppens inre till huden.
  • pH- och vätskebalans — blodets buffertsystem hjälper till att hålla kroppens pH stabilt.
  • Immunologisk övervakning — antikroppar och immunceller cirkulerar i blodet och upptäcker främmande ämnen.

Blodgrupper och transfusion

Blodgrupper enligt ABO-systemet (A, B, AB, O) och Rh-faktorn (positiv/negativ) är viktiga vid blodtransfusioner. Felaktiga transfusioner kan orsaka allvarliga immunreaktioner, därför kontrolleras blodgrupp och korsprovas före större transfusioner.

Bildning och lagring

Blodkroppar bildas i benmärgen (hematopoes). Mjälten fungerar som en rezervoar och deltar i nedbrytning av gamla blodkroppar. När kroppen behöver fler blodceller kan benmärgen öka produktionen under påverkan av olika hormoner, till exempel erytropoetin vid syrebrist.

Vanliga sjukdomar och diagnostik

Vanliga problem som rör blodet är till exempel:

  • Anemi — lågt hemoglobin leder till trötthet och blekhet.
  • Infektioner — ger ofta förhöjt antal vita blodkroppar.
  • Koagulationsstörningar — kan leda till blödning eller trombos.
  • Blodcancer (t.ex. leukemi) — påverkar produktion och funktion av blodceller.

Vanliga blodprover är blodstatus (CBC), som mäter hemoglobin, hematokrit, antal röda och vita blodkroppar samt trombocyter. Andra prov kan vara blödnings- och koagulationstester, blodprov för infektioner och blodgasanalys.

Betydelsen av blodgivning

Blodgivning räddar liv vid operationer, trauma, vissa anemier och cancerbehandlingar. Regelbunden bloddonation är viktigt för att säkra tillgången på blodprodukter i sjukvården.

Sammanfattningsvis är blod ett mångsidigt och livsviktigt vätskesystem som transporterar ämnen, försvarar kroppen, reglerar inre miljö och möjliggör läkemedels- och näringstillförsel till alla kroppens celler.