Cirkulationssystemet (även kallat det kardiovaskulära systemet) är det kroppssystem som förflyttar blodet runt i kroppen. Det består av hjärtat och blodkärlen.

Översikt: blodkärlstyper och blodets väg

De blodkärl som leder blodet bort från hjärtat är artärer. Artärerna förgrenar sig i mindre kärl ju längre bort från hjärtat de kommer. De allra minsta artärerna som kopplar till kapillärerna kallas arterioler.

De blodkärl som leder blodet tillbaka till hjärtat är vener. Venerna blir större när de går mot hjärtat. De minsta venerna kallas venuler (uttalas ungefär "venyuler").

Kapillärer är mycket tunna kärl som går mellan artärer och vener. Namnet kommer från latinets capillus som betyder "hår", vilket anspelar på deras tunna, hår-liknande utseende. Genom kapillärernas tunna väggar sker utbyte av syre, näringsämnen, hormoner och avfallsprodukter mellan blodet och kroppens celler.

En förenklad beskrivning av blodets väg är: hjärta → artär → arteriol → kapillär → venul → ven → hjärta. Denna rörelse kallas cirkulation. I kroppen finns två huvudkretsar:

  • Systemiska kretsloppet (systemiska cirkulationen) — transporterar syrerikt blod från vänster sida av hjärtat ut till större delen av kroppen och tillbaka med syrefattigt blod till höger sida av hjärtat.
  • Pulmonella kretsloppet (pulmonella cirkulationen) — leder syrefattigt blod från höger hjärthalva till lungorna för syresättning och för tillbaka syrerikt blod till vänster hjärthalva. (Pulmonell betyder "om lungorna".)

Hjärtats uppbyggnad och funktion

Hjärtat är en muskel som fungerar som en pump. Det har normalt fyra rum: två förmak (atrium) och två kammare (ventriklar). De viktigaste klaffarna (som säkerställer att blodet bara kan flöda åt ett håll) är:

  • trikuspidalisklaffen (mellan höger förmak och höger kammare)
  • mitralklaffen (mellan vänster förmak och vänster kammare)
  • pulmonalisklaffen (mellan höger kammare och lungartären)
  • aortaklaffen (mellan vänster kammare och aorta)

Hjärtat arbetar i takt med ett elektriskt ledningssystem som styr sammandragningarna (hjärtslag). Pulsen som känns vid handleden är ett uttryck för hur ofta hjärtat pumpar, och blodtrycket visar det tryck blodet utövar mot kärlväggarna.

Blodkärlens struktur

Större blodkärl har tre huvudsakliga lager:

  • Intima — innersta lageret, täckt av endotelceller som bildar en slät yta mot blodet.
  • Media — mittlager med glatt muskulatur som kan dra ihop eller vidga kärlet och därmed reglera blodflödet och blodtrycket.
  • Adventitia — yttersta lager av bindväv som ger stadga och förankrar kärlet i omgivningen.

Vad cirkulationssystemet transporterar och reglerar

Cirkulationssystemet har flera viktiga uppgifter:

  • Transportera syre från lungorna till kroppens celler och ta med koldioxid tillbaka till lungorna.
  • Fördela näringsämnen från matsmältningskanalen till vävnaderna.
  • Transportera hormoner och andra signalmolekyler.
  • Föra bort avfallsprodukter till njurar och lever för utsöndring.
  • Bistå i kroppens temperaturreglering och immunförsvar.

Vanliga störningar i cirkulationen

Några exempel på vanliga sjukdomar och tillstånd som påverkar cirkulationssystemet:

  • Högt blodtryck (hypertoni) — ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar.
  • Ateroskleros — åderförkalkning där fettavlagringar i kärlväggen tränger in och kan leda till förträngningar.
  • Hjärtinfarkt — uppstår när blodflödet till en del av hjärtmuskeln blockeras.
  • Stroke — störning i hjärnans blodförsörjning som kan orsaka skada på hjärnvävnad.
  • Venös insufficiens och blodproppar — problem i venöst återflöde.

Variation hos andra djur

Hur cirkulationssystemet är uppbyggt varierar mellan grupper av ryggradsdjur. Till exempel har fiskar ett enklare kretslopp där blodet passerar hjärtat en gång per varv, medan däggdjur, inklusive människor, har ett dubbelt kretslopp (pulmonellt och systemiskt) med hjärtat delat i fyra kammare.

Sammanfattningsvis är cirkulationssystemet ett komplext nätverk som förflyttar blodet, säkerställer utbyte av ämnen mellan blod och vävnader och bidrar till kroppens homeostas. God kärl- och hjärthälsa påverkas av faktorer som kost, motion, rökning och ärftlighet.