Cirkulationssystemet – definition: hjärta, blodkärl och blodcirkulation
Lär dig allt om cirkulationssystemet: hjärta, artärer, vener, kapillärer och hur blodet pumpas genom kropp och lungor — tydlig, lättförståelig guide.
Cirkulationssystemet (även kallat det kardiovaskulära systemet) är det kroppssystem som förflyttar blodet runt i kroppen. Det består av hjärtat och blodkärlen.
Översikt: blodkärlstyper och blodets väg
De blodkärl som leder blodet bort från hjärtat är artärer. Artärerna förgrenar sig i mindre kärl ju längre bort från hjärtat de kommer. De allra minsta artärerna som kopplar till kapillärerna kallas arterioler.
De blodkärl som leder blodet tillbaka till hjärtat är vener. Venerna blir större när de går mot hjärtat. De minsta venerna kallas venuler (uttalas ungefär "venyuler").
Kapillärer är mycket tunna kärl som går mellan artärer och vener. Namnet kommer från latinets capillus som betyder "hår", vilket anspelar på deras tunna, hår-liknande utseende. Genom kapillärernas tunna väggar sker utbyte av syre, näringsämnen, hormoner och avfallsprodukter mellan blodet och kroppens celler.
En förenklad beskrivning av blodets väg är: hjärta → artär → arteriol → kapillär → venul → ven → hjärta. Denna rörelse kallas cirkulation. I kroppen finns två huvudkretsar:
- Systemiska kretsloppet (systemiska cirkulationen) — transporterar syrerikt blod från vänster sida av hjärtat ut till större delen av kroppen och tillbaka med syrefattigt blod till höger sida av hjärtat.
- Pulmonella kretsloppet (pulmonella cirkulationen) — leder syrefattigt blod från höger hjärthalva till lungorna för syresättning och för tillbaka syrerikt blod till vänster hjärthalva. (Pulmonell betyder "om lungorna".)
Hjärtats uppbyggnad och funktion
Hjärtat är en muskel som fungerar som en pump. Det har normalt fyra rum: två förmak (atrium) och två kammare (ventriklar). De viktigaste klaffarna (som säkerställer att blodet bara kan flöda åt ett håll) är:
- trikuspidalisklaffen (mellan höger förmak och höger kammare)
- mitralklaffen (mellan vänster förmak och vänster kammare)
- pulmonalisklaffen (mellan höger kammare och lungartären)
- aortaklaffen (mellan vänster kammare och aorta)
Hjärtat arbetar i takt med ett elektriskt ledningssystem som styr sammandragningarna (hjärtslag). Pulsen som känns vid handleden är ett uttryck för hur ofta hjärtat pumpar, och blodtrycket visar det tryck blodet utövar mot kärlväggarna.
Blodkärlens struktur
Större blodkärl har tre huvudsakliga lager:
- Intima — innersta lageret, täckt av endotelceller som bildar en slät yta mot blodet.
- Media — mittlager med glatt muskulatur som kan dra ihop eller vidga kärlet och därmed reglera blodflödet och blodtrycket.
- Adventitia — yttersta lager av bindväv som ger stadga och förankrar kärlet i omgivningen.
Vad cirkulationssystemet transporterar och reglerar
Cirkulationssystemet har flera viktiga uppgifter:
- Transportera syre från lungorna till kroppens celler och ta med koldioxid tillbaka till lungorna.
- Fördela näringsämnen från matsmältningskanalen till vävnaderna.
- Transportera hormoner och andra signalmolekyler.
- Föra bort avfallsprodukter till njurar och lever för utsöndring.
- Bistå i kroppens temperaturreglering och immunförsvar.
Vanliga störningar i cirkulationen
Några exempel på vanliga sjukdomar och tillstånd som påverkar cirkulationssystemet:
- Högt blodtryck (hypertoni) — ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar.
- Ateroskleros — åderförkalkning där fettavlagringar i kärlväggen tränger in och kan leda till förträngningar.
- Hjärtinfarkt — uppstår när blodflödet till en del av hjärtmuskeln blockeras.
- Stroke — störning i hjärnans blodförsörjning som kan orsaka skada på hjärnvävnad.
- Venös insufficiens och blodproppar — problem i venöst återflöde.
Variation hos andra djur
Hur cirkulationssystemet är uppbyggt varierar mellan grupper av ryggradsdjur. Till exempel har fiskar ett enklare kretslopp där blodet passerar hjärtat en gång per varv, medan däggdjur, inklusive människor, har ett dubbelt kretslopp (pulmonellt och systemiskt) med hjärtat delat i fyra kammare.
Sammanfattningsvis är cirkulationssystemet ett komplext nätverk som förflyttar blodet, säkerställer utbyte av ämnen mellan blod och vävnader och bidrar till kroppens homeostas. God kärl- och hjärthälsa påverkas av faktorer som kost, motion, rökning och ärftlighet.
Systemisk cirkulation
Blodet som kommer från hjärtats vänstra sida är fullt av syre och näringsämnen. Näringsämnen är ämnen som kroppen behöver för att leva, som protein, fett, kolhydrater, vitaminer och mineraler. Blodet för syret och näringsämnena till din kropp.
Detta blod i de systemiska artärerna som är fullt av syre och näringsämnen är systemiskt arteriellt blod. Ibland kallas det bara för artärblod.
Den största artären i kroppen är aorta. Det är det stora blodkärl som kommer ut ur hjärtat. Mindre artärer förgrenar sig från aorta. Dessa artärer har mindre artärer som förgrenar sig från dem. De minsta artärerna förvandlas till arterioler.
De minsta blodkärlen är kapillärer. Systemiska arterioler förvandlas till kapillärer. Blodet från arteriolerna går in i kapillärerna. Där går syre och näringsämnen från blodet ut i vävnaden runt kapillärerna. Blodet tar också upp koldioxid och avfall från vävnaden. Nätverket av kapillärer som för blod till ett område kallas kapillärbädd.
I andra änden av kapillären blir den till en venul. Venoler är de minsta venerna. Venerna leder blodet tillbaka till hjärtat. När venerna går tillbaka till hjärtat smälter de samman och blir större. De största systemiska venerna i kroppen är vena cava. Det finns två vena cava. Den nedre vena cava tar blod från den nedre delen av kroppen till höger sida av hjärtat. (I anatomi betyder inferior nedanför.) Den övre vena cava tar blod från den övre delen av kroppen till hjärtat. (Superior betyder ovanför.)

Hjärtat och de stora kärlen
Lungcirkulationen
Samma blodrörelse går genom lungorna i lungcirkulationen.
Det blod som vena cava-venen för till hjärtat är fullt av koldioxid. Det innehåller mycket mindre syre än (systemiskt) arteriellt blod. Hjärtats högra sida trycker in det venösa blodet i lungartären. Lungartären för blodet till lungorna. I lungorna går blodet genom lungkapillärbädden. (De kapillärer som finns i lungorna). Här får det mer syre. Det släpper också ut koldioxid. (Detta är motsatsen till vad som händer i kapillärbäddarna i resten av kroppen. I den systemiska cirkulationen släpper blodet ifrån sig syre och tar upp koldioxid).
Efter lungkapillärbädden går blodet till lungvenerna. Det pulmonalvenösa blodet är nu fullt av syre. Lungavenerna för blodet till hjärtats vänstra sida. Därefter går blodet till den systemiska cirkulationen igen.
Shunten
Venerna från tarmen går till levern innan de återvänder till höger förmak och ventrikel. Shunten kallas leverportvenen.
Innebörden av detta är följande. Levern är kroppens viktigaste kemiska fabrik. Den tar emot flödet av näringsämnen från tarmen och anpassar dem till vad kroppen behöver. Den kan lagra överskott av näringsämnen eller frigöra extra näringsämnen från lagret. Den kan ändra den kemiska sammansättningen av många näringsämnen. På så sätt anpassar den sig till de många olika typer av mat som kroppen smälter.
Relaterade sidor
Frågor och svar
F: Vad är cirkulationssystemet?
S: Cirkulationssystemet, även känt som det kardiovaskulära systemet, är det kroppsliga system som förflyttar blodet genom hela kroppen.
F: Vad består cirkulationssystemet av?
S: Cirkulationssystemet består av hjärtat och blodkärlen.
F: Vad transporterar blodet?
S: Blodet transporterar olika ämnen som kroppen behöver och för bort avfall eller skadliga ämnen.
F: Vad är artärer?
S: Artärer är blodkärl som för bort blodet från hjärtat.
F: Vad är kapillärer?
S: Kapillärer är blodkärl som förbinder mindre artärer med vener.
F: Vad är vener?
S: Vener är blodkärl som för blodet till hjärtat.
F: Finns det olika cirkulationer i cirkulationssystemet?
S: Ja, det finns två olika cirkulationer i cirkulationssystemet: systemisk och lungcirkulation. Systemisk cirkulation är hur blodet går till större delen av kroppen, medan lungcirkulationen är hur blodet går genom lungorna.
Sök