Johannes Kepler (27 december 1571-15 november 1630) var en tysk matematiklärare, astronom, optiker, naturfilosof, astrolog och luthersk teolog.

Han var Tycho Brahes lärling. Tycho Brahe undersökte hur planeterna rörde sig på himlen. Johannes Kepler hittade ett enkelt sätt att säga hur planeterna rör sig. Kepler studerade också andra saker som Keplers supernova.



Johannes Kepler föddes i Weil der Stadt i dagens Baden-Württemberg. Han utbildade sig vid universitetet i Tübingen där han studerade teologi och matematik; senare arbetade han som matematiker och lärare i olika städer innan han blev assistent åt Tycho Brahe i Prag. Genom Brahes noggranna observationer fick Kepler de empiriska data som behövdes för att formulera sina lagar om planeternas rörelse.

Keplers lagar

Keplers viktigaste vetenskapliga bidrag är de tre lagar som beskriver planeternas banor runt solen. Formuleringarna kan ges enkelt och lättförståeligt:

  • Första lagen (banans form): Planeterna rör sig i ellipser med solen i en av fokuspunkterna.
  • Andra lagen (areal- eller hastighetslagen): En radie från solen till en planet sveper ut lika stora areor på lika långa tider. Det innebär att planeternas hastighet varierar — de rör sig snabbare nära solen och långsammare längre bort.
  • Tredje lagen (harmonilagen): Kvadraten på en planets omloppstid är proportionell mot kuben på banans stora halvaxel. Detta kopplar planeternas avstånd från solen till deras omloppstider.

Andra viktiga arbeten och idéer

Kepler publicerade flera betydande verk. I Astronomia Nova redovisade han sina banor och de två första lagarna. I Harmonices Mundi (Världens harmoni) presenterade han den tredje lagen och sökte samband mellan musikaliska harmonier och kosmiska förhållanden. Utifrån Tycho Brahes observationer sammanställde han också de så kallade Rudolphinska tabellerna, som förbättrade beräkningar av planeternas positioner.

Inom optiken gjorde Kepler viktiga framsteg: han beskrev hur bilden bildas på näthinnan och förbättrade förståelsen för linser och optiska instrument. Den konstruktion av teleskopet som ofta kallas det keplerska teleskopet använder ett konvext okular och ger ett bättre synfält än det enklare galileiska teleskopet.

Personligt liv och religiös roll

Kepler var djupt religiös och kombinerade sin naturfilosofi med en tro på skapelsens matematiska harmoni. Han arbetade också som astrolog — bland annat för att kunna försörja sig — och skrev teologiska texter. Hans liv präglades av personliga motgångar: han var länge ekonomiskt trängd, förlorade barn i unga år och blev delvis fördriven av religiösa och politiska omständigheter under 1600-talets krig och konfikter. Kepler engagerade sig även i sin mors rättegång anklagad för häxeri och kämpade rättsligt för hennes försvar.

Betydelse och eftermäle

Keplers formulering av planeternas lagar var avgörande för den senare utvecklingen av himmelsmekaniken. Hans beskrivningar av banorna och sambanden mellan tid och avstånd gav Isaac Newton viktiga förutsättningar när Newton senare formulerade gravitationslagen. Kepler räknas därför som en av de grundläggande gestalterna i övergången från medeltidens kosmologi till modern vetenskaplig astronomi.

Kepler avled i Regensburg (Ratisbon) den 15 november 1630. Hans gravplats har gått förlorad, men hans skrifter och lagar lever kvar som centrala hörnstenar i astronomins historia.