Lutheranismen: definition, historia och centrala läror

Lär dig om Lutheranismen — dess definition, Martin Luthers roll, reformationens historia och centrala läror om tro, nåd, sakrament och kyrkliga skillnader.

Lutheranismen är en konfession inom den kristna religionen.

Martin Luther var den namnkunnige som ledde lutheranerna i deras protest mot den romersk-katolska kyrkan. Han inledde denna protest mot den katolska kyrkan på 1500-talet. Luther var en tysk präst, teolog och universitetsprofessor i Wittenberg. Han arbetade för att förbättra den romersk-katolska kyrkans teologi och praxis, främst avlatsbrev och maktmissbruk av biskopen i Rom. Denna övergripande rörelse är känd som den protestantiska reformationen.

Lutheranismen började när Martin Luther och hans anhängare blev bannlysta från den romersk-katolska kyrkan. Luthers idéer bidrog till att inleda den protestantiska reformationen. Andra reformationsledare som skilde sig från den romersk-katolska kyrkan höll med Luther om vissa saker, men kritiserade honom för att han inte skiljde sig tillräckligt långt från den romersk-katolska läran (se John Calvin och Ulrich Zwingli).

Lutheraner tror att Bibeln är den första och enda auktoritativa källan för kristen tro och undervisning. Liksom andra kristna tror de på treenigheten, att Jesus Kristus var både Gud och människa, att alla människor är syndiga sedan Adam och Eva (se arvsynden) och att människor räddas genom Jesu död på korset. Lutheraner anser att den centrala idén i alla deras trosuppfattningar är att människor frälses enbart av nåd genom tro enbart på grund av Jesus Kristus enbart (se Rättfärdiggörelse(teologi)). Huvudpunkterna i den lutherska teologin sammanfattades 1530 av Philip Melanchthon i den skrift som kallas Augsburgska bekännelsen.

Likheterna med den romersk-katolska tron omfattar (men är inte begränsade till) liturgi, läran om eukaristans verkliga närvaro, dop och arvsynden. Till skillnad från romersk-katolska kyrkoherdar och biskopar får lutherska pastorer och biskopar gifta sig, de ber inte om förbön hos de heliga (inklusive Maria), de förkastar bikten som ett sakrament, de förkastar påvens eller magisteriets auktoritet (och ofelbarhet), med mera.

Bland de större amerikanska samfund finns Evangelical Lutheran Church of America (ELCA), Lutheran Church-Missouri Synod (LCMS), Wisconsin Evangelical Lutheran Synod (WELS) och North American Lutheran Conference (NALC).

Kort historisk översikt

Lutheranismen växte fram under 1500-talets reformation. Ett ofta citerat startögonblick är när Martin Luther år 1517 publicerade sina 95 teser i Wittenberg som en kritik av avlatshandeln och kyrkliga missförhållanden. Rörelsen utvecklades snabbt i Tyskland och spreds till Skandinavien och norra Europa, där den i många länder blev statsreligion under 1500- och 1600-talen.

Efter de första konflikterna formulerades centrala bekännelseskrifter, främst Augsburgska bekännelsen, samt senare Den heliga skriftens och kyrkans ordningar samlade i Bokförbundet (Book of Concord, 1580). Dessa dokument fastslog lärans huvuddrag och blev normgivande för luthersk identitet.

Centrala läror och begrepp

• Sola scriptura (Skriften allena): Bibeln är högsta norm för tro och liv.
• Sola fide (Tro allena): Frälsningen sker genom tro på Kristus, inte genom mänskliga gärningar.
• Sola gratia (Nåd allena): Frälsningen är Guds fria gåva, initierad av nåd.
• Solus Christus (Endast Kristus): Kristus är den enda medlaren mellan Gud och människa.
• Soli Deo gloria (Äran endast åt Gud): Allt ska ske till Guds ära.

Ytterligare lutherska kännetecken är betoningen på arvsynden och människans behov av Guds nåd, samt läran om rättfärdiggörelse (att människan blir rättfärdig inför Gud genom tro på Kristus).

Sakrament och gudstjänst

De flesta lutherska kyrkor räknar i praktiken dopet och nattvarden som sakrament. Vissa traditioner lägger också vikt vid absolut förlåtelse (absolution) som sakramental handling. När det gäller nattvarden lär lutheraner om Kristi verkliga närvaro i bröd och vin, ofta uttryckt med begreppet sakramentsunion eller att Kristi kropp och blod är "i, med och under" brödet och vinet. Detta skiljer sig teologiskt från katolsk transsubstantiation och från mer symboliska tolkningar inom delar av reformerta kyrkor.

Gudstjänsten är ofta liturgisk och kan påminna i form om den katolska mässan, men språket och vissa praktiker har reformerats efter reformationstidens principer. Luther själv betonade vikten av psalmer, katekesundervisning och predikans centrala roll.

Bekännelser och skrifter

Viktiga lutherska texter och bekännelser är bland andra:

• Augsburgska bekännelsen (1530)
• De lutherska katekisterna: Stora och Lilla katekeserna av Martin Luther
• Formula of Concord, Smalcaldartiklarna och andra texter sammanställda i Book of Concord (1580)

Organisation och varierande traditioner

Lutheranismen är organisatoriskt splittrad i många nationella och regionala kyrkor. Vissa kyrkor har en episkopal struktur med biskopar, andra har en mer synodal eller presbyterial ordning. Frågor som kvinnliga prästerskap, vigsel för samkönade par och synen på homosexualitet skiljer sig betydligt mellan olika lutherska samfund.

Exempelvis tillåter många nordiska och västeuropeiska lutherska kyrkor kvinnliga präster och i vissa fall även kvinnliga biskopar, medan mer konservativa samfund, såsom vissa konservativa amerikanska synoder, avvisar detta.

Ekumenik och relationer till andra kyrkor

Lutheranerna har varit aktiva i ekumeniska samtal. Ett betydande framsteg var Joint Declaration on the Doctrine of Justification (1999) mellan den katolska kyrkan och flera lutherska samfund, där parterna fann en gemensam förståelse i frågor om rättfärdiggörelse. Samtidigt kvarstår teologiska skillnader på andra områden.

Geografisk spridning och demografi

Lutheranismen är stark i norra Europa—särskilt i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island—samt i delar av Tyskland och Baltikum. Utöver Europa finns stora lutherska gemenskaper i USA, delar av Afrika (t.ex. Etiopien och Tanzania), Indonesien och Latinamerika. Globalt beräknas antalet lutheraner vara i storleksordningen cirka 70–80 miljoner (Lutheriska världsförbundet omfattar drygt 70 miljoner medlemmar i sina medlemskyrkor).

Kulturell påverkan

Lutheranismen har påverkat utbildning, musik och samhällsliv starkt i de områden där den etablerats. Martin Luther betonade folkets tillgång till Bibeln och översatte texterna till modersmål, vilket bidrog till utvecklingen av litteratur och skolväsendet. Kyrkomusik och psalmtraditioner (till exempel Johann Sebastian Bachs arbete i luthersk miljö) har en betydande kulturell arv.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis är lutheranismen en av de stora grenarna inom kristendomen med rötter i 1500-talets reformation. Den kännetecknas av stark tro på Bibelns auktoritet, betoning på frälsning genom nåd och tro, liturgisk gudstjänsttradition och en rik bekännelselitteratur. Inom lutherdomen finns idag ett brett spektrum av teologiska och praktiska uttryck, från liberala till konservativa, vilket gör den både mångsidig och inflytelserik i många delar av världen.

Frågor och svar

F: Vad är lutheranism?

F: Vem var Martin Luther?

Vad tror lutheraner?

F: Hur skiljer sig lutheranismen från katolicismen?

F: Vilka är några av de större amerikanska lutheranska samfunden?

F: Vem skrev den augsburgska bekännelsen?

Sök med bokstav