Blue Plaque (blå plakett) — Londons system för minnesplaketter

Upptäck Londons Blue Plaque: historien om blå minnesplaketter, deras ursprung, utveckling och English Heritage roll i att hedra kända personers hem.

Blue Plaque är ett system för att minnas kopplingar mellan kända personer och byggnader genom att placera minnesplaketter på väggarna. Systemet startades av Royal Society of Arts i London, och den allra första plaketten var faktiskt av röd terrakotta och placerades på utsidan av Lord Byrons tidigare hem (som sedan dess har rivits).

Historia och utveckling

Society satte upp 36 plaketter mellan 1866 och 1901, men ansvaret för dem överfördes till London County Council (1901–65) (som ändrade plakatens färg till den nuvarande blå) och senare till Greater London Council (1965–86) och senast till English Heritage. Systemet är ett av världens äldsta av sitt slag och har inspirerat liknande program både i andra delar av Förenade kungariket och internationellt.

Hur blå plaketter ser ut och var de sätts upp

De typiska blue plaques är runda, gjorda i emalj eller keramik, med blå bakgrund och vit text. De placeras på fasader eller inomhus i byggnader där den person som hedras har bott eller arbetat. Plaketten ska ofta sitta på en plats som fortfarande tydligt visar byggnadens ursprungliga karaktär — om huset rivs eller betydligt ändras försvinner ofta möjligheten att sätta upp en ny plakett för samma plats.

Kriterier och urvalsprocess

• Nominering: Plaketter nomineras ofta av allmänheten och organisationer.
• Bedömning: En kommitté eller ansvarig organisation gör en prövning utifrån kriterier som personens betydelse, styrkan i kopplingen till platsen och om byggnaden bevarats i tillräckligt oförändrat skick.
• Samtycke och finansiering: Markägarens tillstånd krävs före installation, och kostnader för själva plaketten och monteringen måste säkras.

Administration och utbredning

English Heritage administrerar idag det officiella blue plaque-programmet för London och har under åren satt upp ett stort antal plaketter runt om i staden. Utöver detta finns många lokala och regionala motsvarigheter i Storbritannien som drivs av kommuner, lokala historiska sällskap och frivilligorganisationer. Liknande system finns nu i alla Förenade kungarikets medlemsländer och i flera andra länder.

Betydelse och kritik

Blue plaques fyller en viktig roll för lokalhistoriskt minne och bidrar till kulturarv och turism. De gör historia synlig i stadsmiljön och väcker intresse för platser och personers livsverk. Samtidigt har programmet kritiserats för snedfördelning i vilka personer som uppmärksammas — till exempel övervikt av män, vissa yrkesgrupper och sociala bakgrunder — samt för politiska bedömningar i urvalet. Diskussioner pågår om hur representativiteten kan förbättras och hur fler grupper och röster ska synliggöras.

Praktiska aspekter

• Vem som helst kan ofta föreslå en kandidat, men förslagets styrka beroende på dokumentation och lokalkoppling.
• Avtäckningsceremonier och skyltens placering är vanliga delar av processen när en plaketts godkänts.
• Om byggnaden förändras eller rivs kan plaketten tas bort eller flyttas, men kopplingen till den ursprungliga platsen är viktig för minnet.

Blue Plaque-systemet fortsätter att utvecklas och spegla förändringar i samhällets syn på vilka som förtjänar offentligt erkännande, samtidigt som det bevarar och synliggör Londons rika historiearv.

Frågor och svar

F: Vad är den blå plaketten?

F: Vem startade systemet med blå plaketter?

Fråga: Vilken färg hade den första plaketten som sattes upp av Royal Society of Arts?

Fråga: Vem ansvarade för plaketten mellan 1901-1965?

F: Vilken färg bytte London County Council till på plaketten?

F: Vem tog över ansvaret för plaketten efter Greater London Council?

F: Var används systemet med blå plaketter för närvarande?

Sök med bokstav