ICD-9: Definition och lista över diagnoser och sjukdomskoder

ICD-9: Tydlig definition och komplett lista över offentliga diagnos- och sjukdomskoder — förklaringar, exempel och hur koderna används i vården.

International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems 9th Revision (ICD-9) är en förteckning över koder som klassificerar sjukdomar och medicinska problem. Dessa koder är offentliga. ICD publiceras av Världshälsoorganisationen. Det har gjorts många revideringar, eller uppdaterade versioner, av ICD. ICD-9 är den nionde versionen.

ICD-9 ger en särskild, unik kod till:

• sjukdomar och patologiska tillstånd
• skador och förgiftningar
• symptom, tecken och ospecificerade tillstånd
• yttre orsaker till skada och olycksfall (E-koder)
• faktorer som påverkar hälsotillstånd och kontakter med hälso- och sjukvård (V-koder)
• i den kliniska modifieringen (ICD-9-CM): även medicinska procedurer och ingrepp

Vad är ICD-9 och varför används det?

ICD-9 är en internationell klassifikation som används för att organisera och sammanställa information om sjukdomar och skador. Syftet är att möjliggöra jämförbar statistik över sjuklighet och dödlighet, stödja folkhälsoarbete, planering och forskning samt - i vissa länder och versioner - administrativa syften som fakturering och ersättning.

Struktur och koduppbyggnad

ICD-9 använder huvudsakligen tresiffriga huvudkoder (001–999) som kan delar i underkoder med decimaler för mer precision (till exempel 250 = diabetes, 250.0 = diabetes med hypoglykemi utan komplikation). Utöver de numeriska huvudkoderna finns:

• E-koder (E800–E999) för externa orsaker till skador och förgiftningar.
• V-koder (V01–V91) för faktorer som påverkar hälsotillståndet, exempelvis förebyggande vårdbesök, vaccinationer eller medicinska komplikationer.
• ICD-9-CM (Clinical Modification) är en modifierad version som användes i USA och innehöll både diagnos- och procedurkoder (procedurkoder i volym 3, ofta skrivna med två siffror före eller efter decimalpunkt).

Huvudgrupper och kodintervall

Nedanstående är de vanliga kapitlen och deras ungefärliga kodintervall i ICD-9:

• 001–139: Infektiösa och parasitära sjukdomar
• 140–239: Tumörer (neoplasmer)
• 240–279: Endokrina, nutritions- och metabola sjukdomar
• 280–289: Blodsjukdomar
• 290–319: Psykiska störningar
• 320–389: Nervsystemet och sinnesorganen
• 390–459: Cirkulationsorganens sjukdomar
• 460–519: Andningsorganens sjukdomar
• 520–579: Matsmältningsorganens sjukdomar
• 580–629: Urin- och könsorganens sjukdomar
• 630–679: Graviditet, förlossning och puerperium
• 680–709: Hud- och underhudssjukdomar
• 710–739: Sjukdomar i rörelseorganen
• 740–759: Medfödda missbildningar
• 760–779: Tillstånd som har sin början i perinatalperioden
• 780–799: Symptom, tecken och kroniska ospecificerade tillstånd
• 800–999: Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker

Tillämpning och historik

ICD-9 publicerades av WHO som den nionde revisionen och användes i många länder under flera decennier. I praktiken har länder ofta anpassat eller modifierat ICD-9 för egna behov (t.ex. ICD-9-CM i USA). Under 1990-talet och 2000-talet ersattes ICD-9 successivt av ICD-10 i många länder, och senare av ICD-11 som WHO publicerat. I USA användes ICD-9-CM formellt för ersättning och rapportering fram till 1 oktober 2015, då övergången till ICD-10-CM/PCS genomfördes.

Begränsningar

• ICD-9 är mindre detaljerat än senare versioner (som ICD-10 och ICD-11) och kan därför ge mindre precision vid kodning av komplexa tillstånd.
• Olika nationella modifieringar gör internationella jämförelser svårare om man inte använder mappningar (crosswalks).
• Vid klinisk dokumentation och modern ersättning har många länder bytt till mer detaljerade klassifikationer.

Hur hittar man listan över koder?

Fullständiga listor och manualer för ICD-9 (inklusive E- och V-koder) finns i arkiv och i nationella dokumentationer. Eftersom koderna är offentliga kan de ofta laddas ner från hälsomyndigheters webbplatser eller hittas i bibliografiska arkiv. För konvertering mellan ICD-9 och nyare versioner används ofta officiella mappningar (t.ex. GEMs mellan ICD-9-CM och ICD-10-CM).

Praktiska tips

• Använd alltid den mest specifika koden som motsvarar diagnosen i journalen.
• Vid kvalitetsarbete och forskning kontrollera vilken version av ICD som använts i dataunderlaget (ICD-9, ICD-9-CM, ICD-10 osv.).
• För internationella jämförelser, använd mappningar och var medveten om begränsningar i precision.

Sammanfattningsvis är ICD-9 en historiskt viktig kodlista för klassificering av sjukdomar och medicinska tillstånd. Den ersattes i stor utsträckning av senare versioner på grund av behovet av ökad detaljeringsgrad, men dess struktur och kodintervall används fortfarande i arkiverade data och äldre register.

Sök med bokstav