Internationella statistiska klassifikationen av sjukdomar och relaterade hälsoproblem (vanligt kallad ICD) är ett system med koder som används för att klassificera sjukdomar och andra medicinska problem. Varje tillstånd, symptom eller händelse som rör hälsa får en särskild, unik kod för att skapa enhetliga data som kan jämföras inom och mellan länder.

Vad som får en ICD‑kod

  • Alla medicinska tillstånd (inklusive psykiska problem). Koder sätts både för vanliga diagnoser och för mer ovanliga sjukdomar.
  • Specifika symtom, om det är oklart vilket tillstånd som orsakar symtomet. Till exempel används en kod för hostar, om läkaren inte funnit orsak.
  • Avvikelser i kroppen eller i laboratorie- och bilddiagnostik som inte entydigt pekar på en viss sjukdom.
  • Skador och sjukdomar som orsakas av yttre händelser (t.ex. benbrott, brännskador och förgiftningar), där även orsak och omständigheter kan kodas.
  • Sociala och miljömässiga faktorer som påverkar hälsan, till exempel att hälsan är hotad på grund av fattigdom eller arbetsmiljörisker.

Varför ICD används

ICD gör det möjligt att samla och analysera hälsodata på ett standardiserat sätt. Det används för:

  • Nationell och internationell hälsostatistik och epidemiologi (t.ex. dödsorsaksregister och sjukdomsförekomst).
  • Sjukvårdsadministration, ersättningssystem och fakturering (i många länder används ICD-koder i kombination med lokala tillägg för ersättning).
  • Planering och uppföljning av hälso- och sjukvårdstjänster samt folkhälsoinsatser.
  • Forskning, kvalitetsuppföljning och kliniskt beslutsstöd.

Struktur och praktisk användning

ICD är indelad i kapitel och underkapitel som täcker olika organsystem och orsaker. Koderna är alfanumeriska och i ICD‑10 börjar de ofta med en bokstav följd av siffror (till exempel "A00"–"Z99"). Länder kan göra nationella anpassningar av ICD (t.ex. ICD‑10‑CM i USA eller ICD‑10‑AM i Australien) som innehåller fler detaljer för lokala behov. I praktiken används koder i journaler, rapporter och register; korrekta koder är viktiga för statistikens kvalitet och för att rätt ersättning ska betalas ut vid vårdinsatser.

Utveckling och versioner

ICD publiceras av Världshälsoorganisationen (WHO). Systemet har reviderats flera gånger. Den tidigare stora versionen, ICD-10, publicerades i slutet av 1900‑talet och används fortfarande i många länder, ofta i modifierad form.

En nyare revision, ICD‑11, har utvecklats för att vara mer digitalt anpassad och bättre lämpad för modern klinisk och statistisk användning. Arbetet med ICD‑11 har också innefattat användning av webbaserade samarbetsverktyg och öppna remissprocesser (webb 2.0 som stöd i utvecklingen). WHO antog ICD‑11 år 2019 och den trädde i kraft den 1 januari 2022. ICD‑11 är byggd för att fungera tillsammans med elektroniska journaler och har en online‑browser och kodningsverktyg som underlättar implementering.

Praktiska råd

  • Använd så detaljerade koder som möjligt; det ökar värdet i statistik och vårduppföljning.
  • Kontrollera nationella riktlinjer och eventuella tillägg (t.ex. nationella klassifikationer eller ersättningskoder).
  • Vid övergång mellan versioner (t.ex. ICD‑10 till ICD‑11) finns mappings och verktyg som hjälper till att översätta gamla koder till nya, men noggrann klinisk tolkning krävs ofta.

Sammanfattningsvis är ICD ett centralt verktyg för att beskriva och mäta sjukdomar, skador och andra hälsorelaterade problem på ett standardiserat sätt, vilket underlättar klinisk vård, forskning, administration och folkhälsoarbete världen över.