Public domain är en fras som beskriver något som tillhör alla människor i allmänhet: allmänheten. Den offentliga domänen innehåller verk (t.ex. böcker, filmer eller målningar) som inte är upphovsrättsligt skyddade.

Vad innebär offentlig domän?

Motsatsen till "public domain" är upphovsrättsskyddat material, som ägs antingen av upphovsmannen eller dennes dödsbo. Termen public domain används endast för att beskriva sådant som kan omfattas av upphovsrätt, t.ex. fotografier, teckningar, skrivna artiklar, böcker eller pjäser eller liknande konstverk. Som en allmän regel gäller att alla intellektuella verk efter tillräckligt lång tid ofta blir en del av public domain. Som exempel kan nämnas Leonardo da Vincis, William Shakespeares och Ludwig van Beethovens verk samt Isaac Newtons böcker.

Hur blir ett verk offentligt?

Ett verk kan bli offentligt på flera olika sätt. Vanliga orsaker är:

  • Upphovsrätten upphör efter en viss tid – i många länder löper skyddstiden ut ett bestämt antal år efter upphovsmannens död.
  • Avstående från rättigheter – upphovsmannen kan lagligen avstå från sina rättigheter, till exempel genom en klausul som CC0 eller annan offentlig avsägelse.
  • Missad eller utebliven förnyelse – i vissa jurisdiktioner kan skyddet ha löpt ut om formella förnyelser inte gjorts (dessa regler varierar mellan länder).
  • Verk skapade av vissa statliga organ – material skapat av vissa statliga myndigheter är i många länder offentligt från början.
  • Verk skapade av djur – verk som skapats av djur kan inte omfattas av mänsklig upphovsrätt och betraktas därför i praktiken som offentliga.
  • Ofullständiga eller avsaknade upphovsrättsmeddelanden – särskilt för äldre verk (t.ex. före 1989) kan bristande uppgifter i upphovsrättsmeddelandet leda till att verket är fritt.

Tidsbegränsning och variationer mellan länder

Skyddstiden för upphovsrätt skiljer sig mellan länder. I många länder i Europa och i stora delar av världen är huvudregeln att upphovsrätten gäller under upphovsmannens livstid plus 70 år. I andra länder förekommer andra tidsgränser och särskilda regler beroende på typ av verk, utgivningsår och om verket publicerats anonymt eller av ett företagsupphovsman. I USA är regelsystemet mer komplicerat och bestämmelserna beror på publiceringsår, registrering och om verket skapats av en federal myndighet (sådana verk är ofta offentliga från början).

Begränsningar och andra rättigheter

Att ett verk tillhör offentlig domän betyder inte nödvändigtvis att allt är fritt att göra vad som helst med det. Några viktiga undantag och begränsningar:

  • Moralrights (ideella rättigheter) – i vissa länder finns ideella rättigheter som kan begränsa ändringar eller kräva tillskrivning även efter att ekonomiska rättigheter upphört.
  • Varumärken och logotyper – enkla logotyper eller text som inte uppfyller upphovsrättens krav kan sakna upphovsrättsskydd (t.ex. i USA), men kan ändå skyddas av varumärken eller annan lagstiftning.
  • Brottsliga handlingar och förfalskning – vissa handlingar, till exempel att förfalska nationella valutor, är brottsliga även om designen i sig inte är upphovsrättsskyddad. Det kan också finnas lagar som skyddar säkerhetsfunktioner eller nationella emblem.
  • Rätt till privatliv och namn- och bildrättigheter – användning av bilder av levande personer kan vara begränsad av personliga rättigheter, även om bilden i sig är i public domain.

Praktiska råd: hur du kontrollerar och använder verk i offentlig domän

  • Kontrollera upphovsrättsinformation – se efter datum för publicering, upphovsmannens dödsår, registrerings- eller licensuppgifter och eventuella meddelanden på verket.
  • Sök i databaser – nationella upphovsrättsmyndigheter och stora bibliotek/public domain-projekt har sökbara register. I vissa länder finns även officiella register hos t.ex. Copyright Office.
  • Ange källa – även om det inte alltid är ett krav kan tydlig tillskrivning vara god sed och hjälpa andra att spåra ursprung.
  • Var försiktig med påståenden om public domain – felaktiga påståenden om att ett verk är i public domain kan leda till rättsliga problem. Vid osäkerhet, rådfråga juridisk expertis.

Exempel och särskilda fall

Många äldre klassiska verk tillhör public domain — därför är det exempelvis möjligt att fritt använda och bearbeta verk av Leonardo da Vinci, William Shakespeare, Ludwig van Beethoven eller Isaac Newton. Samtidigt kan nyare bearbetningar eller översättningar av dessa verk vara skyddade. Ett annat exempel är att valutors utseende ofta inte skyddas av upphovsrätt, men det är olagligt att förfalska dem (ett mycket allvarligt brott) för bedrägeri. Logotyper kan sakna upphovsrätt i vissa fall men omfattas av varumärkesrätt.

Sammanfattning

Public domain betyder att ett verk går fritt att använda för allmänheten eftersom det inte längre omfattas av upphovsrätt eller aldrig omfattats av upphovsrätt. Reglerna varierar mellan länder och det kan finnas andra rättigheter eller lagar som begränsar användningen. Kontrollera alltid aktuell lagstiftning eller sök juridisk rådgivning vid osäkerhet.