ICD-10: Internationell sjukdomsklassifikation och kodlista

ICD-10: Förklarar WHO:s internationella kodsystem för sjukdomar — struktur, användning och uppdateringar. Guide för vård, kodning och statistik.

Den internationella statistiska klassifikationen av sjukdomar och relaterade hälsoproblem 10:e revideringen (ICD-10) är en förteckning över koder som klassificerar sjukdomar och medicinska problem. ICD publiceras av Världshälsoorganisationen. Det har gjorts många revideringar, eller uppdaterade versioner, av ICD. Arbetet med den senaste versionen, ICD-10, inleddes 1983 och avslutades 1992.

ICD ger en speciell, unik kod till:

• Sjukdomar och diagnoser — infektioner, kroniska sjukdomar, tumörer med flera.
• Symptom och kliniska fynd när ingen definitiv diagnos kan ställas.
• Skador, förgiftningar och yttre orsaker — t.ex. fall, trafikolyckor eller överdos.
• Dödsorsaker för statistisk registrering av mortalitet.
• Tillstånd och kontakter med vården som påverkar hälsotillstånd eller kräver medicinsk uppföljning (t.ex. Z-koder).

Kodstruktur och exempel

ICD-10 använder ett alfanumeriskt system: en bokstav följd av två siffror utgör en huvudkategori (t.ex. A00, C34). Det finns ofta en fjärde tecken efter en punkt för att ange mer detaljer (t.ex. E11.9). Kapitelgrupperna täcker breda områden som infektionssjukdomar, tumörer, hjärt-kärlsjukdomar osv. Ett exempel på en kod i klinisk användning är:

• E11.9 — Typ 2-diabetes mellitus utan komplikationer.

Kapitelöversikt (urval)

ICD-10 är indelad i huvudkapitel med kodintervall. Några exempel på kapitel och deras intervall:

• Kapitel I: Infektions- och parasitsjukdomar (A00–B99)
• Kapitel II: Tumörer (C00–D48)
• Kapitel V: Psykiska störningar och beteendestörningar (F00–F99)
• Kapitel IX: Cirkulationsorganens sjukdomar (I00–I99)
• Kapitel XX: Yttre orsaker till sjukdom eller skada (V01–Y98)
• Kapitel XXI: Faktorer som påverkar hälsotillstånd och kontakt med hälso- och sjukvården (Z00–Z99)

Användningsområden

• Statistik över sjuklighet och dödlighet på lokal, nationell och global nivå.
• Hälso- och sjukvårdsadministration: kodning för fakturering, ersättning och uppföljning.
• Forskning och epidemiologi — analys av sjukdomsmönster och utfall.
• Klinisk samordning och kvalitetsmätning inom vården.

Nationella varianter och anpassningar

Vissa länder gör egna anpassningar av ICD-10 för att möta nationella behov, till exempel ICD-10-CM i USA eller andra modifierade versioner. Sverige använder egna riktlinjer och nationella tillägg vid tillämpning i sjukvård och statistik — kontrollera lokala kodningsregler för korrekt användning.

Övergången till ICD-11

WHO har utvecklat en ny version, ICD-11, som antogs 2019 och trädde i kraft 2022. Övergången sker i olika takt i olika länder; många system använder fortfarande ICD-10 eller en nationell variant tills implementation av ICD-11 är genomförd.

Praktiska råd för kodning

• Säkerställ tydlig och fullständig journalföring — korrekt kodning bygger på god klinisk dokumentation.
• Använd aktuella kodningsmanualer och lokala riktlinjer (t.ex. för primärdiagnos, meddiagnoser och externa orsaker).
• Utnyttja sökverktyg och webbläsaren för ICD som WHO och nationella register för att hitta uppdaterade koder.
• Kom ihåg att koder kan ändras eller få tillägg genom revisioner och uppdateringar — håll dig uppdaterad.

Begränsningar

ICD-10 är ett kraftfullt verktyg för klassifikation men har begränsningar: detaljnivån kan vara otillräcklig för vissa kliniska frågeställningar, kodningsfel kan påverka statistikens tillförlitlighet, och variation i tolkning mellan kodare kan skapa inkonsekvens. Därför är utbildning och kvalitetskontroll viktiga.

Sammanfattningsvis är ICD-10 ett centralt system för att strukturera och jämföra hälsoinformation internationellt. För korrekt tillämpning bör man använda både WHO:s resurser och lokala kodningsrutiner.

Sök med bokstav