Rifat Hadžiselimović — bosnisk genetiker och akademiker

Kort biografi över Rifat Hadžiselimović (f. 1944), hans karriär inom genetik, emeritus vid Universitetet i Sarajevo, vetenskaplig rådgivare och medlem av Bosnien‑Hercegovinas vetenskapsakademi.

Författare: Leandro Alegsa

13-04-2026

Översikt

Rifat Hadžiselimović föddes den 7 januari 1944 i Šiprage. Han är en bosnisk genetiker som under flera decennier varit verksam vid universitetet i Sarajevo. Hans långa akademiska bana ledde till utnämningen till professor och senare till att han 2013 erhöll emeritusstatus efter mer än 45 års tjänstgöring.

Akademisk karriär och roller

Efter en karriär i forskning och undervisning fortsatte Hadžiselimović som vetenskaplig rådgivare vid institutet för genteknik och bioteknik vid Universitetet i Sarajevo. I denna roll har han varit involverad i strategisk planering, handledning av yngre forskare och i utvecklingen av laboratorieinfrastruktur för genetiska studier.

Arbetsområden och betydelse

Hadžiselimovićs arbete ligger inom det breda fältet genetik. Hans insatser har rört undervisning, handledning och organisatoriskt arbete som bidragit till att upprätthålla och utveckla genetisk forskning i landet. Som erfaren akademiker har han påverkat både medicinska och teoretiska tillämpningar av genteknik.

Roller och uppdrag

Universitetslärare och forskare vid institutioner i Bosnien och Hercegovina.
Vetenskaplig rådgivare vid institutet för genteknik och bioteknik (institutet).
Emeritus sedan 2013 efter mer än fyra decennier i akademin.
Medlem i landets vetenskaps- och konstakademi sedan 2018 (BH Akademin).

Historik och kontext

Hadžiselimovićs yrkesliv sträcker sig över perioder av stora politiska och samhälleliga förändringar i regionen. Hans arbete bidrar till att stärka den nationella forskningskapaciteten inom genteknik och bioteknik. Född i Šiprage, har han verkat i en akademisk miljö som efterfrågat återuppbyggnad av forskning och utbildning.

Erkännande och fortsatt inflytande

Som medlem av den nationella akademin och som senior rådgivare har Hadžiselimović en roll i att föra vidare kunskap och erfarenhet till nästa generation forskare. Hans karriär illustrerar hur en enskild forskare kan kombinera undervisning, forskning och institutionellt arbete för att skapa långsiktigt värde i ett lands vetenskapliga infrastruktur.

Mer information finns via institutionella källor och akademiska presentationer; se särskilt relevanta universitets- och akademilänkar för uppdaterade förteckningar över publikationer och projekt (genetiska publikationer).

Utbildning och yrkeskarriär

Rifat Hadžiselimović avslutade sin gymnasieutbildning i Banja Luka, varefter han 1962 skrev in sig vid fakulteten för naturvetenskap och matematik i Sarajevo. Han tog examen som biologilärare 1966 och avslutade sin magisterexamen i biologi (antropologi) 1971 vid den naturvetenskapliga och matematiska fakulteten vid universitetet i Zagreb, Kroatien. Hans magisteruppsats hade titeln "Historisk aspekt av förändringen av den relativa frekvensen av två allelogener i mänskliga populationer". Han disputerade i biologi 1976 vid den naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Sarajevo på temat "The Genetics of ABH antigens secretion in the population of Bosnia and Herzegovina".

Sedan 1966 har han varit anställd vid den vetenskapliga fakulteten vid Sarajevo universitet, först som biträdande lektor (1966-1977), sedan som biträdande professor (1977), biträdande professor (1980) och professor (1984) i olika ämnen: Humangenetik, genteknik och bioteknik, molekylärbiologi, evolution, bioantropologi och biomedicin.

Han var en aktiv medlem av Antropological Society of Yugoslavia och var medgrundare och medlem av Association of Genetics in Bosnia and Herzegovina. Från 1984 till 1986 var han också chef för biologiska institutionen. Mellan 1994 och 2003 var han engagerad i utvecklingen av "Postgraduate study of biological sciences", där han var chef för programmet, och från och med 2007 var han chef för programmets område "genetik".

Under perioden 1987-2001 var han direktör för institutet för genteknik och bioteknik (INGEB) och från 2001 var han projektsamordnare för DNA-projektet som utvecklades i samarbete med Internationella kommissionen för försvunna personer (ICMP). Han var också anställd som vetenskaplig rådgivare för institutet (INGEB) och från 2006 till 2012 utsågs han till ordförande i institutets styrelse.

Relaterade sidor

Universitetet i Sarajevo
INGEB, Sarajevo

Sök med bokstav