Nicolas Steno: dansk pionjär i geologi, anatomi och stratigrafi

Nicolas Steno (ursprungligt namn Niels Stensen, 1638–1686) var en dansk vetenskapsman, verksam inom både anatomi och geologi. Han arbetade och studerade i flera europeiska centra för vetenskap under 1600‑talet och gjorde viktiga anatomiska upptäckter, bland annat den välkända parotiskörtelns utförsgång (ofta kallad Stenons gång). Under senare delen av sitt liv konverterade han till katolicismen, blev präst och utnämndes så småningom till biskop.

Anatomi och medicinska bidrag

Som anatomer gjorde Steno noggranna dissektioner och ögonfångande iakttagelser som bidrog till samtida förståelse av kroppens struktur. Hans beskrivningar av körtelgångar, muskler och vävnader spreds i Europa och användes av både läkare och anatomister. Hans metod att kombinera laborativt arbete med noggrann observation och dokumentation var typisk för den vetenskapliga revolutionen och bidrog till att sätta en högre standard för anatomisk forskning.

Geologi och stratigrafi

År 1659 började Steno ifrågasätta rådande förklaringar till bergsbildning och fossilers ursprung. Han visade bland annat genom studier av hajtänder och andra fossila rester att dessa var kvarlevor av en gång levande organismer och inte "växte" inne i bergarterna, som många trott. I sin Dissertationis prodromus från 1669 formulerade han idéer som ligger till grund för modern stratigrafin och för vår förståelse av bergarters uppbyggnad och historiska ordning.

Steno beskrev fyra grundprinciper som gjorde det möjligt att tolka bergarter och lagerföljder:

Lagen om superposition: De nedersta lagren är äldre än de överliggande; yngre lager avsätts ovanpå äldre.
Principen om ursprunglig horisontalitet: Sedimentära lager läggs i regel ner horisontellt eller nära horisontellt; avvikelser beror ofta på senare rörelser och deformation.
Principen om sidokontinuitet: Ett sedimentärt lager sträcker sig åt sidorna tills materialet tunnas ut eller möter en barriär—lager som ligger i samma nivå i olika områden kan ursprungligen ha varit en sammanhängande avlagring.
Principen om inneslutning (kortfattat): Om ett material (t.ex. ett block eller en inträngning) finns inneslutet i en annan bergart, måste inneslutningen vara yngre än den bergart som innesluts. (Steno betonade också att när ett lager bildas är materialet ovanför ännu inte avsatt.)

Stenos principer utgör fortfarande grunden för hur geologer läser berglager och tolkar jordens historia. Hans arbete var också en viktig föregångare till och influerade senare tänkare, däribland James Huttons idéer om cykler av avlagring, upplyftning, erosion och nedsänkning.

Arvet efter Steno

Nicolas Steno ses idag som en pionjär inom både anatomi och geologi. Hans kombination av empirisk observation, experiment och systematisk tolkning blev modell för senare vetenskapligt arbete. Inom geologin används hans principer fortfarande i fältstudier, stratigrafisk tolkning och vid datering av geologiska händelser. Hans livsval — från naturforskare till katolsk präst och biskop — gör honom också till en intressant historisk gestalt vid mötet mellan vetenskap, filosofi och religion på 1600‑talet.

De solido intra solidum naturaliter contento dissertationis prodromus (1669)

Frågor och svar

F: Vem var Nicolas Steno?

S: Nicolas Steno var en dansk vetenskapsman, en pionjär inom anatomi och geologi. Han blev senare katolsk biskop.

F: När började han ifrågasätta den accepterade kunskapen om naturen?

S: År 1659 började han ifrågasätta den kunskap om naturvärlden som var accepterad på sin tid.

F: Vad ifrågasatte han om fossiler och bergsformationer?

S: Han ifrågasatte idén om att fossiler växte i marken och förklaringarna till bergsbildning.

F: Hur påverkade hans undersökningar den moderna vetenskapen?

S: Hans undersökningar gjorde honom till en av grundarna av modern stratigrafi och modern geologi.

F: Vilka andra områden var Steno involverad i förutom geologi?

S: Förutom geologi var Nicolas Steno också en pionjär inom anatomi.

F: Vad hände med Steno senare i livet?

S: Senare i livet blev Nicolas Steno katolsk biskop.

Fråga: Vad är stratigrafi?

S: Stratigrafi är ett område inom geologin där man studerar lager av sedimentära bergarter och deras samband med geologiska tidsperioder.