R.E.M. – amerikanskt alternativrockband från Athens, Georgia (1980–2011)
R.E.M. – inflytelserikt amerikanskt alternativrockband från Athens, GA (1980–2011). Upptäck deras historia, hits som 'The One I Love' och arv i rocken.
R.E.M. är ett amerikanskt rockband. Det bildades i Athens, Georgia 1980, när fyra studenter vid University of Georgia — sångaren Michael Stipe, gitarristen Peter Buck, basisten Mike Mills och trummisen Bill Berry — slog ihop sina musikaliska idéer. R.E.M. blev tidigt ett av föregångsbanden inom den så kallade campusradion och det som senare kallades "college rock" och alternativ rock. Bandet släppte sin första singel "Radio Free Europe" 1981, och deras tidiga sound kännetecknades av jangly gitarrer, melodisk basgång och Peter Stipes karakteristiska, ibland gåtfulla sångtexter.
Medlemmar och utveckling
Den ursprungliga konstellationen — Michael Stipe (sång), Peter Buck (gitarr), Mike Mills (bas, piano och bakgrundssång) och Bill Berry (trummor) — spelade tillsammans fram till slutet av 1990‑talet. Efter att Berry drabbades av en hjärnaneurysm under en konsert 1995 återhämtade han sig, men lämnade bandet officiellt 1997. Därefter fortsatte Buck, Mills och Stipe som trio och använde session- och turnétrummisar i både studio och på scen.
Musikstil och inflytande
R.E.M. kombinerade element från folkmusik, post‑punk och pop och utvecklade ett distinkt uttryck som influerade många senare alternativa band. Deras tidiga skivor präglas av dämpade, atmosfäriska produktioner och introspektiva texter; senare varvade de mer radiovänliga singlar med experimentella arrangemang. Bandet var även politiskt och socialt engagerat, och använde sin plattform för olika miljö- och människorättsfrågor.
Viktiga skivor och låtar
R.E.M. gav under sin karriär ut en rad kritikerrosade och kommersiellt framgångsrika album. Några milstolpar:
- Chronic Town (EP, 1982) – deras första utgivning som etablerade bandets tidiga sound.
- Murmur (1983) – kritikerhyllad debut som gav bandet genomslag bland alternativ publik.
- Reckoning (1984) och Fables of the Reconstruction (1985) – fortsatta konstnärliga utvecklingar.
- Document (1987) – internationellt genombrott med singeln "The One I Love".
- Green (1988) – bandets första skiva på ett större bolag, med låtar som kombinerar popkänsla och politiska undertoner.
- Out of Time (1991) – stort kommersiellt genombrott med hits som "Losing My Religion" och "Shiny Happy People".
- Automatic for the People (1992) – ett av bandets mest hyllade album, med bland annat "Everybody Hurts" och "Man on the Moon".
- Monster (1994) – elektrisk, gitarrdriven skiva som följdes av turnéer i arenastorlek.
- Senare skivor inkluderar New Adventures in Hi‑Fi (1996), Up (1998), Reveal (2001), Around the Sun (2004), Accelerate (2008) och Collapse into Now (2011).
Kommercial framgång och erkännanden
Under 1980‑talet byggde R.E.M. upp sin publika profil genom campusradio och kritikerstöd, och de nådde global mainstream‑popularitet i slutet av 1980‑talet och början av 1990‑talet. Bandet har vunnit flera priser, bland annat Grammys, och har sålt miljontals skivor världen över. De togs in i Rock and Roll Hall of Fame som en del av sin erkända musikaliska betydelse.
Upplösning och arv
R.E.M. meddelade sin upplösning 2011 via ett öppet uttalande där medlemmarna uttryckte att de slutade av ömsesidig överenskommelse, utan dramatik. Arvet efter bandet syns i deras inflytande på alternativ rock, singer‑songwritertraditioner och på senare bands sätt att kombinera konstnärlig integritet med kommersiell framgång. Deras katalog fortsätter att spelas, återutges och upptäckas av nya generationer.
Associerad med
R.E.M. har förknippats med många olika band genom åren. De flesta av dem från olika delar av världen.
- Warren Zevon
- Merkurius återkomst
- Radiohead
- Dude3
- Mikroband
- Bruce Springsteen
- Pearl Jam
- Foo Fighters
- Coldplay
- Chris Martin
- Michael Stipe (sångare i REM)
- Mike Mills (REM:s gitarrist)
- Peter Buck (REM:s gitarrist)
- Bill Berry (REM dummer 1979 - 1997)
- William Thomas (REM-trummis från 1998)
- Neil Young (REM-gitarrist på "Country Feedback" på Bridge School Benefit Festival - 17, 18 och 19 oktober 1998)
- Thom Yorke (REM-gitarrist och bakgrundssångare på "E-Bow The Letter" vid Tibetan Freedom Concert - 14 juni 1998)
- Michael Casi
- Patti Smith
- Foot Fighters
- Stipe: R.E.M. Tribute Band
- Monster: R.E.M. Tribute Band
- Kör: R.E.M. Tribute Band
- Dead Letter Office: R.E.M. Tribute Band
Diskografi
Album och DVD-skivor
- Chronic Town (1982)
- Murmur (1983)
- Räkningen (1984)
- Fabler om återuppbyggnaden (1985)
- Lifes Rich Pageant (1986)
- Dead Letter Office (1987)
- Dokument (1987)
- Green (1988)
- Tourfilm (1989)
- Parallell (1990)
- The Best Of R.E.M. - IRS Years (1991)
- Utan tid (1991)
- Automatisk för folket (1992)
- Monster (1994)
- Nya äventyr i Hi-Fi (1995)
- Road Movie (1996)
- Upp (1998)
- Soundtrack till Man on the Moon (1999)
- Rock In Rio (2001)
- Live i Köln (2001)
- Reveal (2001)
- In Time: The Best Of R.E.M. 1988 - 2003 (2003)
- T In The Park (2003)
- Perfect Square (2004)
- iTunes Origanals (2004)
- Runt solen (2004)
- The Best Of R.E.M. - IRS Years #2 (2006)
- Album:#9 Dream (2007)
- R.E.M. Live (2007)
- Live på Olympia (2007)
- Accelerera (2008)
- Oxygen [fem låtar] (2008)
- Movistar Arena - 3 november 2008 (2009)
- Austin City Limits (2010)
- Delvis lögner, delvis sanning, delvis hjärta, delvis skräp (2011)
- Collapse into Now (2011)
- Urkopplad: The Complete 1991 and 2001 Sessions (2014)
- Fullständiga rariteter: Warner Bros. 1988 - 2011 (2014)
- REMTV (2014)
Singlar
- Permanent Vacation (1980)
- Bubblegum Pop (1981)
- Wolves, Lower (1981)
- Radio Free Europe (1982)
- Prata om passionen (1983)
- Perfect Circle (1983)
- Vi går (1984)
- Haborcoat (1984)
- 7 Chinese Bros. (1984)
- Pretty Persuasion (1984)
- Så. Central Rain (1985)
- (Don't Go Back To) Rockville (1985)
- Lilla Amerika (1985)
- Att känna gravitationens dragningskraft (1985)
- Kartor och legander (1985)
- Hyena (1985)
- Börja börja börja (1986)
- Dessa dagar (1987)
- Fall on Me (1987)
- Cuyahoga (1987)
- Stålmannen (1987)
- Det brinnande helvetet (1987)
- Välkommen till ockupationen (1987)
- Den finaste sången (1988)
- Poplåt 89 (1988)
- Upp med dig (1988)
- Du är allt (1988)
- Stand (1989)
- Världsledaren låtsas (1989)
- Jag minns Kalifornien (1989)
- Elva spår utan titel (1989)
- Radiosång (1991)
- Att förlora min religion (1991)
- Landåterkoppling (1992)
- Me in Honey (1992)
- Försök att inte andas (1992)
- Sidewinder sover ikväll (1992)
- Drive (1993)
- Alla gör ont (1993)
- Kärlek med eyeliner (1993)
- Vad är frekvensen, Kenneth? (1994)
- Electrolite (1994)
- Tongue (1995)
- Bang and Blame (1995)
- Hur västvärlden vanns och hur det ledde oss dit (1995)
- Bomben för att väcka upp (1995)
- Undertow (1995)
- Binky dörrmattan (1995)
- Bittersweet Me (1995)
- Be Mine (1996)
- Så snabbt, så tyst (1996)
- Airportman (1997)
- Lotus (1998)
- Misstanke (1999)
- Fall att klättra (1999)
- Det stora bortom (2000)
- Lyftningen (2000)
- Jag har varit hög (2001)
- Hela vägen till Reno (2001)
- Hon vill bara vara (2001)
- Imitation of Life (2002)
- Animal (2003)
- Dålig dag (2003)
- Det värsta skämtet någonsin (2003)
- Att lämna New York (2005)
- Electron Blue (2005)
- Att leva bra är den bästa hämnden (2008)
- Krans i mansstorlek (2009)
- Upptäckaren (2010)
- ÜBerlin (2012)
Sök