Warren Zevon – amerikansk rocksångare och låtskrivare (1947–2003)
Warren Zevon — amerikansk rocksångare och låtskrivare, känd för mörk humor och hits som "Werewolves of London". Läs om hans liv, verk och inflytande på rockmusiken.
Warren William Zevon (24 januari 1947 – 7 september 2003) var en amerikansk rock-sångare, låtskrivare och musiker som var känd för sina märkliga och kritiska iakttagelser om livet i sina texter. Zevon skrev många sånger som kombinerade mörk humor, skarpa karaktärsskildringar och ofta politiska eller samhällskritiska teman. Hans stil rymde både melodisk låtskrivning och cyniska, ironiska berättelser som fångade publikens och kritikernas intresse.
Musik och kända låtar
Många etablerade artister har uttryckt uppskattning för Zevons verk, däribland Jackson Browne, Bruce Springsteen, Bob Dylan och Neil Young. Bland hans mest kända låtar finns:
- "Werewolves of London"
- "Lawyers, Guns and Money"
- "Roland the Headless Thompson Gunner"
- "Johnny Strikes Up The Band"
Dessa återfinns på hans tredje och mest uppmärksammade album, Excitable Boy (1978). Zevon skrev också flera låtar som blev framgångsrika i andras tolkningar, till exempel "Poor Poor Pitiful Me" (en topp 40-hit för Linda Ronstadt), "Accidentally Like a Martyr", "Mohammed's Radio", "Carmelita" och "Hasten Down the Wind".
Samspel med andra artister och framträdanden
Zevon sjöng ibland in eller framträdde med covers av andra låtskrivare; han gillade särskilt att tolka Bob Dylans "Knockin' on Heaven's Door" och Leonard Cohens "First We Take Manhattan". Han var en återkommande gäst i både Late Night with David Letterman och Late Show with David Letterman, där hans framträdanden stärkte hans ställning hos en bredare publik. Letterman deltog senare i en inspelning tillsammans med Zevon på "Hit Somebody! (The Hockey Song)" tillsammans med Paul Shaffer och medlemmar av CBS Orchestra.
Personligt liv, svårigheter och sista år
Zevon hade en turbulent privatlivshistoria som inkluderade skilsmässa, alkoholism och flera självmordsförsök. Han hade också en långvarig misstro mot läkare, vilket gjorde att han i perioder undvek medicinsk vård. År 2003 fick han diagnosen en allvarlig form av cancer och detta kom i praktiken mycket nära hans död — diagnosen var snabb och han hade kort tid kvar att leva efter att den ställdes. Trots detta spelade han in ett sista album och gjorde offentliga framträdanden efter beskedet, vilket många såg som ett konstnärligt och personligt avsked.
Arv och eftermäle
Zevon hyllas för sin unika röst som låtskrivare: hans odödliga karaktärer, mörka humor och skarpa iakttagelser lever kvar i rockhistorien. Hans inflytande märks både i artistkretsar och hos lyssnare som uppskattar berättande och bitande satir i populärmusik. Efter hans död kom hyllningskonserter, tributinspelningar och ett ökat intresse för både hans egen tolkning av andras verk och de låtar han skrev åt andra.
Hans sista studioalbum, inspelat i samband med hans sista sjukdomsperiod, mottogs varmt och innehåller samarbeten med flera framstående musiker. Zevons förmåga att kombinera humorn med allvar i sina texter gör att hans låtar fortfarande spelas och tolkas av nya generationer.
Tidigt liv
Zevon föddes i Chicago, Illinois. Hans föräldrar var William Zevon, en sekulär jude, och Beverly Cope Simmons, en mormon från Salt Lake City, Utah. De flyttade snart till Fresno i Kalifornien. Vid 13 års ålder besökte Zevon ibland Igor Stravinsky där han studerade modern klassisk musik. Zevons föräldrar skilde sig när han var 16 år gammal. Efter skilsmässan hoppade han av high school och flyttade från Los Angeles till New York för att bli folksångare.
Framgång
1978 släppte Zevon sitt mest populära och kritikerrosade album Excitable Boy. Radiostationer spelade ofta låtarna från albumet, särskilt "Werewolves of London". "Werewolves of London" och "Excitable Boy" var båda exempel på svart humor (skämt om dåliga saker). Albumet innehöll också låtarna "Roland the Headless Thompson Gunner" och "Lawyers, Guns and Money", som båda var humoristiska låtar om geopolitik.
RollingStone utnämnde albumet till ett av de viktigaste albumen på 1970-talet. De sa att han, Neil Young, Jackson Browne och Bruce Springsteen var fyra av de bästa nya artisterna som kom fram under 1970-talet.
Efter Excitable Boy publicerade Warren Zevon 1980 Bad Luck Streak in Dancing School. Detta album innehöll den enda andra låten som Zevon spelade in som nådde Billboard Top 100: "A Certain Girl". "A Certain Girl" är en rhythm and blues-låt skriven av Allen Toussaint.
Det här albumet tillägnades Ken Millar, som kallar sig "Ross Macdonald". Millar är en författare som skriver kriminalromaner och Zevon gillade Millars berättelser. Han träffade Millar i ett ingripande som journalisten Paul Nelson ordnade. Under en tid hjälpte denna intervention Zevon att inte dricka för mycket alkohol.
Cancer, döden och vinden
Warren Zevon gillade inte att gå till doktorn och gick aldrig till någon när han var vuxen. Innan han spelade på Edmonton Folk Music Festival 2002 började han känna sig yr och fick en kronisk hosta. När Zevon berättade om sina problem för sin tandläkare rekommenderade denne honom att gå till en läkare. När han till slut besökte en sådan diagnostiserade läkaren honom med mesothelmi.
Warren Zevon ville inte bli behandlad för sin cancer om det skulle hindra honom från att göra musik. Istället började han göra sitt sista album med titeln The Wind. Han hade många vänner som hjälpte honom att göra albumet. Bland dessa vänner fanns Bruce Springsteen, Don Henley, Jackson Browne, Timothy B. Schmit, Joe Walsh, David Lindley, Billy Bob Thornton, Emmylou Harris, Tom Petty, Dwight Yoakam och andra.
Diskografi
Studioalbum
- Wanted Dead or Alive (Warren Zevon album)|Wanted Dead or Alive - 1969 - Första utgåvan krediterades helt enkelt till "Zevon".
- Warren Zevon (album)|Warren Zevon - 1976
- Excitable Boy - 1978 (USA: Platinum)
- Otur i dansskolan - 1980
- Envoy - 1982
- Sentimental hygien - 1987
- Transverse City - 1989
- Hindu Love Gods - 1990 - Som medlem i "Hindu Love Gods".
- Mr Bad Example - 1991
- Mutineer - 1995
- Life'll Kill Ya - 2000
- Min bil är här - 2002
- Vinden - 2003
Live-album
- Stå i elden - 1980
- Att lära sig att flinka - 1993
Sammanställningar
- Ett lugnt normalt liv: The Best of Warren Zevon - 1986 (USA: Guld)
- Jag sover när jag är död (en antologi) - 1996
- Genius: Det bästa av Warren Zevon - 2002
- De första sessionerna - 2003
- Ompröva mig: The Love Songs - 2006
- Preludier: Rara och outgivna inspelningar - 2007
Frågor och svar
Fråga: Vem var Warren William Zevon?
S: Warren William Zevon var en amerikansk rock-singer-songwriter och musiker som var känd för att inkludera sina märkliga och något kritiska åsikter om livet i sina texter.
F: Vilka är några av de mest kända låtarna av Warren William Zevon?
S: Några av Warren William Zevons mest kända låtar är "Werewolves of London", "Lawyers, Guns and Money", "Roland the Headless Thompson Gunner" och "Johnny Strikes Up The Band". Alla dessa är från hans tredje album Excitable Boy (1978).
Fråga: Vilka andra artister har spelat in låtar skrivna av Warren William Zevon?
S: Andra artister som har spelat in låtar skrivna av Warren William Zevon är Linda Ronstadt ("Poor Poor Pitiful Me"), Bruce Springsteen, Bob Dylan, Neil Young, Jackson Browne och Leonard Cohen.
F: Vilka problem hade Warren William Zevon i sitt liv?
S: Warren William Zevon hade skilsmässa, alkoholism, självmordsförsök och en paranoia mot läkare. Hans rädsla för läkare dödade honom i slutändan eftersom han inte visste att han hade cancer förrän det var för sent för att behandlas.
Fråga: Hur ofta var Warren Williams Zevon med i David Lettermans program?
S: Warren Williams framträdde ofta som gäst i både Late Night with David Letterman och Late Show with David Letterman. Han sjöng till och med tillsammans med Paul Shaffer och medlemmarna i CBS Orchestra på låten "Hit Somebody! (The Hockey Song)".
Sök