Richard Taylor – brittisk talteoretiker bakom beviset för Fermats sista sats
Richard Taylor – brittisk talteoretiker som hjälpte Andrew Wiles fullborda beviset för Fermats sista sats; Shawpristagare 2007, pionjär inom Langlands-programmet.
Richard Lawrence Taylor (född 19 maj 1962) är en brittisk matematiker som är specialiserad på talteori. Han disputerade under handledning av Andrew Wiles och återvände senare till Princeton för att hjälpa Wiles att slutföra beviset för Fermats sista sats, där de tillsammans åtgärdade ett tekniskt problem i det ursprungliga beviset.
Forskning och viktiga resultat
Taylor är känd för sina djupa bidrag till det moderna Langlands-programmet och för arbetet med modularitet och Galois-representationer. Bland hans mest betydelsefulla insatser finns utvecklingen av så kallade "modularity lifting theorems" som var centrala i arbetet med Fermats sista sats och som senare blivit grundläggande verktyg inom området.
Han har också bidragit till stora resultat som rör lokal och global korrespondens mellan representationer (bland annat genom samarbete i projekt som ledde till bevis för lokala Langlands-förmodan för vissa grupper) samt till bevis av potentiell modularitet för elliptiska kurvor. Dessa metoder användes vidare i beviset av Sato–Tate-förmodan i många fall och har fått stor betydelse för vidareutvecklingen av talteorin.
Akademiska uppdrag och samarbeten
Taylor har innehaft forskartjänster och lärostolsbefattningar vid flera framstående institutioner, däribland Princeton och olika forskarcentra, och har samarbetat med flera ledande matematiker inom området, exempelvis Michael Harris, Laurent Clozel och andra som arbetat med Shimuravarieteter, Galois-representationer och automorfa former.
Utmärkelser
Han tilldelades 2007 Shawpriset i matematiska vetenskaper, ett prestigefyllt internationellt pris, för sina viktiga bidrag till Langlands-programmet. Priset delades med Robert Langlands som är grundaren av de idéer som många av Taylors resultat bygger vidare på.
Taylors arbete har haft stor påverkan på modern talteori och representationsteori, både genom egna resultat och genom de metoder han utvecklat som idag används brett inom området.
Karriär
Taylor fick sin B.A. från Clare College i Cambridge. Han disputerade 1988 vid Princeton University. Mellan 1995 och 1996 innehade han Savilian Chair of Geometry vid Oxford University. Han var också ledamot av New College i Oxford. För närvarande är han Herchel Smith professor i matematik vid Harvard University.
Han fick Whiteheadpriset 1990, Fermatpriset och Ostrowski-priset 2001. Han fick också det amerikanska matematiska sällskapets Cole-pris 2002 och Shaw Prize for Mathematics 2007. Han valdes också till ledamot av Royal Society 1995.
Arbete
Det finns två artiklar som innehåller det fullständiga beviset för Fermats sista sats. Ett av dem skrevs av Taylor tillsammans med Andrew Wiles.
I sitt senare arbete bevisade Taylor (tillsammans med Michael Harris) de lokala Langlandsförutsättningarna. Ett enklare bevis föreslogs nästan samtidigt av Guy Henniart.
Senare, tillsammans med Christophe Breuil, Brian Conrad och Fred Diamond, slutförde han bevisningen av Taniyama-Shimuras gissning genom att utföra mycket svåra beräkningar.
Nyligen utvecklade Taylor sitt arbete med Laurent Clozel, Michael Harris och Nick Shepherd-Barron genom att följa Michael Harris' idéer. Han har meddelat att han har bevisat Sato-Tate-konjekturen för elliptiska kurvor med icke-integral j-invariant. Detta partiella bevis för Sato-Tate-konjekturen använder sig av ett teorem av Wiles.
Personligt liv
Taylor är gift med Christine Taylor . Hon är matematisk biolog. De har två barn: De har två barn: Jeremy och Chloe. Han är också son till den brittiske fysikern John C. Taylor.
Sök