Doktorsexamen (PhD/DPhil): Definition, typer och ämnesområden

Upptäck vad en doktorsexamen (PhD/DPhil) innebär, vilka typer som finns och populära ämnesområden — guide till utbildning, karriärvägar och forskningsmöjligheter.

Filosofie doktor (PhD, Ph.D., DPhil eller D.Phil. ) är en examen som en person får från ett universitet genom att avsluta ett doktorandprogram. Inom många ämnesområden är doktorsexamen/DPhil den högsta examen som en person kan få (detta kallas för "terminal examen"). Det finns doktorsexamina/DPhil-examina för många olika områden, till exempel doktorsexamina/DPhil-examina i litteratur, filosofi, historia, naturvetenskap, matematik och teknik. Vissa doktorsexamina har funnits i hundratals år, till exempel doktorsexamen i kanonisk rätt. Andra doktorsexamina utvecklades under 1970- och 1980-talen, t.ex. doktorsexamen i datavetenskap.

Vad en doktorsexamen innebär

En doktorsexamen bygger på självständig forskning som resulterar i en avhandling (även kallad doktorsavhandling eller dissertation). Syftet är att bidra med ny kunskap inom ett forskningsområde och att visa att doktoranden kan planera, genomföra och kommunicera forskning på en hög nivå. Titeln doktor används ofta i akademiska och professionella sammanhang efter fullbordad examen.

Typer av doktorsexamina

• Traditionell forskningsdoktor (PhD/DPhil): Huvudsakligen forskningsbaserad, vanlig i humaniora, naturvetenskap och teknik.
• Professionell doktorsexamen (t.ex. EdD, DBA): Kombination av forskning och yrkesinriktade studier, vanliga inom utbildning, företagande och kliniska discipliner.
• Doktorsexamen i tillämpade ämnen: Fokuserar på praktisk problemlösning inom områden som ingenjörsvetenskap, datavetenskap och medicinsk teknik.

Ämnesområden

Doktorsexamina erbjuds inom en mycket bred skala av discipliner — från humaniora och samhällsvetenskaper till naturvetenskap och teknik. Exempel på vanliga fält är:

• litteratur
• filosofi
• historia
• naturvetenskap (t.ex. biologi, kemi, fysik)
• matematik
• teknik (t.ex. maskinteknik, elektroteknik)

Krav och struktur

Upplägget varierar mellan länder och universitet, men vanliga inslag är:

• Antagning: Vanligtvis krävs en relevant masterexamen eller motsvarande för att bli antagen som doktorand.
• Kurser och kvalificerande prov: I vissa system ingår obligatoriska kurser och/eller kvalificerande prov (comprehensive exams) innan full forskningsperiod inleds.
• Forskning och avhandling: Huvuddelen av studierna består av forskningsarbete som leder till en avhandling baserad på originalforskning.
• Handledning: Varje doktorand har en huvudhandledare och ofta en handledningsgrupp eller kommitté som ger vetenskaplig vägledning.
• Examination: Avhandlingen prövas genom opponering, muntlig försvar (disputation/viva) eller bedömning av externa granskare beroende på landets praxis.

Tid, finansiering och arbetsbörda

• Varaktighet: Doktorandstudier varar vanligtvis 3–6 år på heltid, men kan vara längre beroende på finansiering, ämne och individuella omständigheter.
• Finansiering: Vanliga finansieringsformer är forskningsstipendier, anställning som doktorand (t.ex. i projekt), undervisningsassistentuppdrag eller externa anslag. Många doktorander får också stöd via externa forskningsprojekt.
• Arbetsbörda: Förutom forskning kan doktorander undervisa, handleda studenter, delta i projektmöten och publicera artiklar.

Avhandling och disputation

Avhandlingen ska visa att doktoranden har gjort en betydande och original insats. I många länder är försvaret av avhandlingen en offentlig handling där opponenter och expertgranskare ställer kritiska frågor. I andra system sker en mer sluten muntlig prövning. Publicering i vetenskapliga tidskrifter är ofta viktig för att etablera forskarens trovärdighet.

Efter doktorsexamen — karriärvägar

En doktorsexamen öppnar flera karriärvägar, både akademiska och utanför akademin:

• Akademisk bana: Postdoktorala tjänster, lektorat, forskartjänster och så småningom professorstjänster.
• Forsknings- och innovationssektorn: Forskare i industri, forskningsinstitut och offentliga myndigheter.
• Yrkesroller: Konsult, specialist, analytiker, policyrådgivare, företagsspecialist beroende på ämnesområde.

Internationella skillnader och benämningar

Benämningen varierar: PhD och DPhil är i grunden samma slags examen, men vissa universitet (t.ex. University of Oxford) använder DPhil. I vissa länder finns också professionella doktorer (t.ex. MD i medicin, som i vissa system är en forskningsdoktor eller en yrkeslicens beroende på land). Krav, examination och undervisningsstruktur skiljer sig mellan länder, så det är viktigt att jämföra specifika program.

Kort historik

Doktorstiteln har medeltida rötter inom kyrkliga och juridiska utbildningar och utvecklades senare till modern forskningsexamen under 1800- och 1900-talen. Under 1900-talet och särskilt efter andra världskriget expanderade forskarutbildningen kraftigt, och nya fält som datavetenskap fick egna doktorandprogram.

Sammanfattningsvis är en doktorsexamen ett omfattande forskningsprogram som kvalificerar innehavaren att bedriva självständig forskning och ofta fungerar som porten till en karriär inom akademi, forskning och specialiserade yrken.

Frågor och svar

F: Vad är en filosofie doktorsexamen?

F: Är PhD/DPhil den högsta examen som en person kan ta inom många studieområden?

F: Inom vilka områden utfärdas PhD/DPhil-examina?

F: Vilken typ av PhD/DPhil-examen har funnits i hundratals år?

F: När utvecklades några av de nyare PhD/DPhil-examina, t.ex. den i datavetenskap?

F: Erbjuder alla universitet PhD/DPhil-examina?

F: Kan man få en PhD/DPhil-examen utan att ha genomgått ett doktorandprogram?

Sök med bokstav