Kungliga palatset, Oslo

Innan det kungliga slottet byggdes bodde de norska kungligheterna i Paleet. Det var ett mycket fint radhus i Christiania. Paleet gavs till Norges regering av en rik köpman vid namn Bernt Anker år 1805. Under de sista åren av unionen med Danmark användes det av Norges vicekungar. År 1814 använde det det självständiga Norges första kung Christian Fredrik som sitt hem.

Kung Karl III John valde platsen för det kungliga palatset på den västra sidan av Christiania 1821. Han lät den oerfarne nederländskfödde arkitekten Linstow rita byggnaden. Parlamentet godkände kostnaden på 150 000 speciedaler. Arbetet på platsen inleddes 1824. Den 1 oktober 1825 lade kungen grundstenen under altaret i det framtida kungliga kapellet.

Kostnaderna för grundläggningsarbetena gjorde att byggnaden blev dyrare än väntat. Man var tvungen att avbryta byggandet 1827. Det påbörjades på nytt 1833. Under denna tid ville Stortinget inte godkänna mer pengar till bygget. De gjorde detta eftersom de inte gillade att kungen försökte skapa närmare band mellan Norge och Sverige. År 1833 ändrade Linstow sina planer för att minska kostnaderna. De förbättrade relationerna med kungen gjorde att Stortinget godkände pengarna för att slutföra bygget. Taket lades på 1836. Byggnadens insida färdigställdes under slutet av 1840-talet. Kung Karl Johan, som dog 1844, bodde aldrig i sitt palats. De första som bodde i palatset var hans son Oscar I och hans drottning Josephine.