Nederländerna – fakta om geografi, befolkning, språk och huvudstad Amsterdam

"Nederländerna" betyder "de låga länderna". Landet höjer sig i genomsnitt bara 1 meter över havsnivån. En tredjedel av landet ligger under havsnivån. Nederländerna kallas också - felaktigt - för Holland. Holland är ett mycket rikt område (två provinser) i den västra delen av Nederländerna, vilket gör att människor misstar sig. De flesta människor som inte bor i den västra delen av Nederländerna tycker inte om när man kallar landet för Holland. Namnet "Holland" härstammar från det gamla nederländska ordet "Holt land" som betyder "skogsland". Holt ändrades så småningom till hout, det nuvarande holländska ordet för trä.

I slutet av medeltiden förenade hertigarna av Bourgogne, ett land som nu är en del av Frankrike, sjutton områden. Dessa områden kallades Nederländerna. När en hertigs dotter gifte sig med Maximilian I, tysk-romersk kejsare 1477, blev Nederländerna en del av Spanien. På 1500-talet blev många nederländare protestanter. Spaniens kung gillade inte det, han ville att alla holländare skulle vara romersk-katolska. Naturligtvis gillade inte nederländarna detta, och efter våldsamma övergrepp från spanjorernas sida inledde de ett krig mot Spanien 1568, även på grund av skattefrågor. Kriget pågick till 1648, och därför kallas det för det åttioåriga kriget. En viktig ledare för holländarna i detta krig var Willem van Oranje (Willem av Oranien), även kallad Wilhelm den Tysta.

År 1648 slöt Nederländerna och Spanien fred. Holländarna fick behålla alla områden som de erövrat. Den del av Nederländerna som inte erövrades av holländarna förblev en del av Spanien. Senare blev denna del landet Belgien.

När Nederländerna blev självständigt var det ett mycket speciellt land. På den tiden styrdes nästan alla länder i Europa av en kung, men Nederländerna var en republik. Nederländerna bestod av sju provinser som styrdes av storstäderna. Städerna styrdes av kommunen som bestod av rika civila. Tillsammans styrdes dessa provinser av en stadtholder, en mycket mäktig man, men jämfört med kungarna i andra europeiska länder hade han mycket mindre makt.

På 1600-talet var Nederländerna det rikaste och ett av de mäktigaste länderna i världen. Därför kallar nederländarna 1600-talet för guldåldern. Deras nederländska imperium hade kolonier runt om i världen. En viktig koloni var Ostindien, som nu kallas Indonesien. De hade också kolonier i Västindien, precis som de andra europeiska imperierna. De startade också Nya Nederländerna, som nu kallas New York. Nederländerna utkämpade ofta krig mot andra europeiska länder, särskilt de anglo-holländska krigen mot England. Michiel de Ruyter, en nederländsk amiral, blev en nederländsk hjälte när han besegrade den engelska flottan nära London.

Under 1700-talet blev Nederländerna fattigare. Många skyllde detta på regeringscheferna, stadtholders. Många tyckte att de hade för mycket makt och ville att de skulle försvinna. År 1789 avsatte (gjorde sig av med) det franska folket sin kung. Franska arméer anföll andra länder för att avsätta deras ledare också. År 1795 anföll de Nederländerna. Stadshövding William V var tvungen att fly till England. Nederländerna bytte namn till Bataviska republiken och blev en demokrati. Men fransmännen var inte nöjda (nöjda) med den nederländska härskaren, så 1806 gjorde den franske kejsaren Napoleon sin bror Louis Bonaparte till kung av Nederländerna. Ludvig blev populär i Nederländerna, men kejsaren var återigen inte nöjd med honom, så 1810 blev Nederländerna en del av Frankrike.

År 1815 besegrades Napoleon och Nederländerna blev åter självständigt. De europeiska ländernas härskare tyckte att det var en bra idé att göra Nederländerna starkare, så att de skulle kunna stå emot en ny fransk invasion. Därför lades Belgien och Luxemburg till Nederländerna. Vilhelm I, son till stadshållaren Vilhelm V, blev kung. En del belgare ogillade sin nederländska kung. År 1830 gjorde de uppror. Vilhelm skickade en armé. Han var mycket mäktigare än belgarna men efter tio dagar skickade fransmännen en armé för att stödja dem. År 1831 valde belgarna sin egen kung och Belgien blev ett självständigt land.

En del människor tyckte återigen att den holländska kungen hade för mycket makt. De ville ge honom mindre makt och själva rösta om regeringen. År 1848 skedde våldsamma revolter mot kungarna i många europeiska länder. Den nederländska kungen var rädd att samma sak skulle hända i Nederländerna. Därför lät han Johan Rudolf Thorbecke skriva en konstitution. Från och med då fick folk rösta. Till en början var det bara rika män som fick rösta. Från och med 1919 fick alla vuxna rösta.

Under första världskriget deltog Nederländerna inte i kriget och invaderades inte. Nederländerna ville vara neutrala även i andra världskriget, men 1940 invaderades och ockuperades landet av Tyskland. Precis som i andra länder som de hade ockuperat började de tyska myndigheterna döda judar. Anne Frank var en judisk flicka som bodde i Nederländerna. Hennes familj gömde sig för nazisterna och hon skrev dagbok. Hon dog i ett nazistiskt koncentrationsläger och hennes dagbok blev berömd.

1944 befriade de amerikanska, kanadensiska, polska och brittiska arméerna södra Nederländerna från nazisternas ockupation. De ville korsa floden Rhen i Operation Market Garden för att befria resten av landet, men de besegrades. Det dröjde till maj 1945 innan hela landet befriades. Under de fem åren av nazistisk ockupation hade 250 000 människor dött i Nederländerna.

Kort efter kriget förklarade sig Indonesien självständigt. Holländarna skickade soldater för att slåss i Indonesien. Efter att andra länder, däribland USA, uppmanat holländarna att lämna Indonesien gjorde de det 1949.

Efter kriget blev Nederländerna ett av världens rikaste länder. År 2004 sade FN att Nederländerna var det femte bästa landet att leva i.

Nederländerna är en konstitutionell monarki. Det betyder att landet har en kung, men att den verkliga makten ligger i händerna på ett parlament som väljs av det nederländska folket. Alla nederländare som är minst 18 år eller äldre får rösta. Det nederländska parlamentet består av två kamrar: andra kammaren (nederländska Tweede Kamer, representanthuset, som väljs vart fjärde år) och första kammaren (nederländska Eerste Kamer, senaten, som väljs av provinspolitiker vart fjärde år). Efter valet till andra kammaren bildar de partier som har fått en majoritet av rösterna ett kabinett. Kabinettet består av en premiärminister och flera andra ministrar och biträdande ministrar. Den nuvarande regeringen är det liberal-kristdemokratiska fjärde Rutte-kabinettet, som består av VVD-, D66-, CDA- och CU-politiker. Premiärminister är Mark Rutte (VVD).

Det senaste allmänna valet hölls den 17 mars 2021. Vinnare var liberala partier som VVD (också det största partiet), D66 (näst största partiet) och Volt, och populistiska partier som FVD och JA21. Förlorare var vänsterpartier som SP och GL, kristdemokratiska partiet CDA, populistpartiet PVV och äldrepartiet 50+.

Nederländerna är känt för sin tolerans i politiken. Nederländerna är det enda land där mjuka droger inte helt och hållet betraktas som olagliga. Dessutom är Nederländerna ett av de få länder som tillåter samkönade äktenskap, eutanasi och prostitution i viss utsträckning.

Mer information: Mer information: Politik i Nederländerna.

Nederländerna är indelat i provinser och kommuner.

Provinser

I Nederländerna finns det 12 provinser:

Dessa provinser ligger alla i den del av Nederländerna som ligger i Europa. Till landet hör också tre särskilda kommuner i Karibien: Bonaire, Saba och Sint Eustatius. De ingår inte i någon provins, men kallas tillsammans för Karibiska Nederländerna. Nederländerna (både den europeiska delen och de karibiska Nederländerna) bildar tillsammans med Aruba, Curaçao och Sint Maarten, som också ligger i Karibien, en suverän stat som kallas Konungariket Nederländerna.

När kungariket bildades 1954 blev territorierna i Västindien en del av Nederländska Antillerna. Då ingick även Surinam i Sydamerika, som blev ett självständigt land 1975. Aruba lämnade Antillerna 1986 och Curaçao och Sint Maarten gjorde detsamma 2010. Resten av öarna blev då Karibiska Nederländerna som är en del av det egentliga Nederländerna.

Kommuner

Nederländerna har 344 kommuner (2022) och dessutom tre specialkommuner i det så kallade Karibiska Nederländerna.

Nästan varje år minskar antalet kommuner.

Städer

Städerna är egentligen inte en del av Nederländerna. Städerna är också kommuner eller delar av kommuner.

Detta är en förteckning över städer/kommuner med mer än 120 000 invånare.

}}

För alla kommuner med fler invånare,
se: Förteckning över kommuner i Nederländerna.

En stor del av Nederländerna (provinsen Flevoland) skapades faktiskt av sand från de många floderna som flöt genom landet. De viktigaste nederländska floderna är Rhen, Maas, IJssel och Scelt. En stor del av Nederländerna ligger under havsnivån. Detta beror på att nederländarna har torrlagt många sjöar och delar av havet och skapat polder. Därför finns det ett talesätt som säger att "Gud skapade jorden, men holländarna skapade Nederländerna". Detta gör Nederländerna mycket platt. I sydöstra delen av Nederländerna, i Limburg, finns det några kullar. Denna region är därför en turistattraktion för många nederländare. Den högsta punkten i den europeiska delen av Nederländerna, Vaalserberg, ligger 323 meter över havet. Den högsta punkten i både de egentliga Nederländerna och Konungariket Nederländerna är Mount Scenery, på den karibiska ön Saba, på 887 meter.

Nederländerna är ett litet platt land, cirka 300 kilometer från norr till söder och cirka 170 kilometer från öst till väst. Landet har ett oceaniskt klimat (Cfb i Köppens klimatklassificering).

Nederländerna är ett litet land, men det bor många människor där. Det är ett av de mest tätbefolkade länderna i världen.

De flesta människor i Nederländerna talar nederländska. I Friesland talar cirka 200 000 personer frisiska. Frisiska är det språk som har flest likheter med engelska. Vissa nederländare talar dialekter. De saxiska dialekter som talas i den nordöstra delen av Nederländerna liknar i viss mån lågtyska.

Enligt en undersökning från 2006 är 25 procent av nederländarna kristna och 3 procent tror på en annan organiserad religion, som judendom, islam eller hinduism. Tjugosex procent är "obundna andliga" (har sin egen tro och är inte bundna till någon religion). De övriga 44 procenten är inte religiösa.

Nederlandse Spoorwegen (engelska: Dutch Railways) eller NS är den största järnvägsoperatören för persontrafik i Nederländerna. Järnvägsinfrastrukturen underhålls av nätverksförvaltaren ProRail, som delades upp från NS 2003. Godstjänsterna, som tidigare drevs av NS Cargo, slogs samman med DB Schenker-koncernen år 2000.

NS kör 4 800 reguljära tåg varje dag. Dessutom tillhandahåller NS internationella järnvägstjänster från Nederländerna till andra europeiska destinationer och har genom sitt dotterbolag Abellio koncessioner på ett antal utländska järnvägsmarknader, t.ex. Abellio Greater Anglia, Merseyrail och ScotRail.

Arriva är en annan järnvägsoperatör för persontrafik i Nederländerna. Det är ett dotterbolag till det tyska företaget Deutsche Bahn. Deras lokala huvudkontor ligger i Heerenveen. De har varit verksamma sedan 1998.

• Förteckning över floder i Nederländerna
• Nederländerna vid OS
• Nederländernas fotbollslandslag