Sarmaterna – iranska stammar vid Svarta havet (500 f.Kr.–400 e.Kr.)

Sarmaterna: Upptäck de iranska stammarna vid Svarta havet (500 f.Kr.–400 e.Kr.) — deras kultur, krigföring och inflytande i Sarmatia och östeuropeisk historia.

Sarmaterna (/sɑːrˈmeɪʃiənz/; latin: Sarmatae, Sauromatae) var stammar av iranskt ursprung som bodde i ett land som kallades Sarmatia och som ligger i dagens Ukraina nära Svarta havets strand. De blomstrade från 500-talet f.Kr. till 4-500-talet e.Kr.

Ursprung och språk

Sarmaterna var ett sammansatt nätverk av nomadiska och halvnomadiska stammar med ursprung i de iranska folkgrupperna på den eurasiska stäpperanden. Språkligt tillhörde de den iranska språkfamiljen, närmare bestämt de östiraniska grupperna. Antika grekiska och romerska författare skiljer ofta mellan olika sarmatiska folk och närbesläktade grupper som alanner och sauromater, vilket speglar en komplex etnisk och politisk bild.

Livsstil och ekonomi

Samhållet var i huvudsak pastoralistiskt: boskap och särskilt hästar stod i centrum för både ekonomi och kultur. De levde i tält och rörde sig med årstiderna, men vissa grupper bedrev även jordbruk i utkanterna av stäppen eller bofast handel i kontakt med grekiska kolonier runt Svarta havet. Hästen gav rörlighet, militär styrka och status — hästgravläggningar och spår av ridutrustning återfinns ofta i arkeologiska fynd.

Krigföring och utrustning

Sarmaterna är kända för sin skicklighet som kavallerister. De använde kompositbåge, lansar och sköldar och kunde uppträda både som lätt och tungt kavalleri. Vissa källor beskriver sarmatiska enheter som tungt beväpnade ryttare som kunde bära pansar och långa spjut, vilket gjorde dem effektiva i närstrid och i chockerande anfall.

Social struktur och kvinnor i strid

Tribal samhällsorganisation med hövdingar och krigsledare karakteriserade sarmaterna. Antika källor, tillsammans med arkeologiska fynd som kvinnogravar med vapen, har bidragit till berömda berättelser om kvinnliga krigare bland sarmatiska folket. De här uppgifterna ligger bakom delar av mytologin om de så kallade amazonerna och har också påverkat senare uppfattningar om kvinnors roll i steppkulturer.

Religion och gravskick

Religiösa föreställningar var sannolikt animistiska och sjamanistiska med inslag av förfädersdyrkan. Gravskicket är välkänt: kurganer (högar) med begravningar som ofta innehöll vapen, hästar, smycken och keramik. Vissa gravar visar tecken på rituella offer eller följeoffer, vilket vittnar om komplexa rituella praktiker.

Relationer med grannar och Romarriket

Sarmaterna hade omfattande kontakter med grekiska kolonier vid Svarta havet, med skythiska grannstammar och senare med germanska folk som goterna. Från 1:a århundradet f.Kr. kom de i kontakt och ofta i konflikt med det romerska riket. Romarna anlitade även sarmatiska soldater som legosoldater och kände till deras kavalleriförmåga — sarmatiska enheter tjänstgjorde i romerska arméer och bosatte sig ibland i Roma-imperiets gränsområden.

Migreringar och nedgång

Från 300-talet e.Kr. och framåt förändrades maktbalansen på stäppen. Trycket från andra folkgrupper, klimatförändringar och interna omvälvningar ledde till att många sarmatiska grupper påverkades eller assimilerades. Alanner — ofta betraktade som en gren eller nära släkting till sarmaterna — drog västerut och några grupper nådde Europa och Nordafrika. Under de följande århundradena blandades sarmatiska populationer med andra folk, och deras individuella identiteter suddades delvis ut i historien.

Arkeologiska och skriftliga källor

Vår kunskap kommer från en kombination av antika skriftkällor (grekiska och latinska författare som Strabon, Plinius och andra) och ett rikt arkeologiskt material: kurganer, vapen, smycken och konstföremål i den så kallade nordstäppens "animal style". Modern arkeologi och genetiska studier har stärkt bilden av deras iranska ursprung och kontaktmönster över den eurasiska stäppen.

Betydelse och arv

Sarmaterna spelade en viktig roll i den eurasiska stäppens historia under flera århundraden. Genom sin militära skicklighet, sina kontakter med grannfolk och sin roll i migrationsvågor bidrog de till kulturförändringar i såväl östra Europa som i imperiernas gränsområden. Spår av deras materiella kultur och muntliga traditioner lever kvar i arkeologin och i de antika källornas berättelser.

• Tidsram: cirka 500 f.Kr. – 4–500 e.Kr.
• Huvudegenskaper: iranskt ursprung, hästcentrerad kultur, skickliga kavallerister, kurgangravar.
• Efterföljare och påverkan: alanner och andra stäppfolk; militär och kulturell påverkan i Europa.

Frågor och svar

F: Vilka var sarmaterna?

F: När blomstrade sarmaterna?

F: Vad kallades regionen där sarmaterna levde?

F: Vilken betydelse har Svartahavskusten i förhållande till sarmaterna?

F: Vilken typ av människor var sarmaterna?

F: Under hur många århundraden blomstrade sarmaterna?

F: På vilket språk kommunicerade sarmaterna?

Sök med bokstav