Frente Amplio (Uruguay) – Uruguays mitten‑vänster politiska koalition
Frente Amplio – Uruguays inflytelserika mitten‑vänsterkoalition, regeringsparti sedan 2005 med starka fackliga band och kända ledare som Vázquez och Mujica.
Den breda fronten (spanska: Frente Amplio, FA) är en uruguayansk mitten-vänster- till vänsterkoalition av politiska partier. Koalitionen bildades som en allians av vänster- och progressiva krafter 1971 för att samla opposition mot de traditionella partierna och har sedan dess utvecklats till en bred sammanslutning av socialistiska, socialdemokratiska, kommunistiska, kristet vänster- och andra progressiva grupper.
Frente Amplio har nära förbindelser med fackföreningen PIT-CNT och den kooperativa bostadsrörelsen. Frente Amplio var Uruguays regeringskoalition 2005–2019, då koalitionen vann sina första nationella segrar och genomförde flera sociala och institutionella reformer. Presidenterna Tabaré Vázquez och José Mujica är medlemmar i partiet; Vázquez tjänstgjorde som president 2005–2010 och 2015–2020, medan Mujica var president 2010–2015.
Historia
Frente Amplio grundades 1971 som en enande plattform för Uruguays vänster. Under militärdiktaturen (1973–1985) var många av dess ledare förföljda eller i exil, och koalitionen återuppstod och konsoliderades efter demokratins återkomst. Under 1990- och 2000-talen växte koalitionen i popularitet och 2004 vann den presidentposten för första gången med Tabaré Vázquez.
Ideologi och sammansättning
Koalitionen är ideologiskt bred och inkluderar en mängd olika partier och rörelser — från socialdemokrater och demokratiska socialister till kommunister och kristet orienterade vänstergrupper. Några av de största strömmarna inom Frente Amplio är bland annat Movimiento de Participación Popular (MPP), Partido Socialista och Partido Comunista, tillsammans med flera mindre grupper och civila rörelser. Den gemensamma nämnaren är fokus på social rättvisa, stärkta välfärdssystem och progressiva reformer, samtidigt som det finns olika synsätt på ekonomi och strategi inom koalitionen.
Regeringsperioden 2005–2019: politik och reformer
Under sina regeringsår genomförde Frente Amplio flera betydande reformer:
- Sociala program för att minska fattigdom och ojämlikhet, inklusive ökade transfereringar och satsningar på utbildning.
- Progressiva lagstiftningar: legalisering av samma köns äktenskap och reglerad försäljning av cannabis, samt reformer som liberaliserade abortlagarna och stärker kvinnors rättigheter.
- Stabil makroekonomisk förvaltning kombinerad med ökad statlig närvaro i vissa sektorer; regeringen lyckades oftast upprätthålla ekonomisk stabilitet och gradvisa förbättringar i vissa sociala indikatorer.
- Utbyggnad av sociala och hälsorelaterade program samt stöd till kooperativ och småskaligt jordbruk.
Organisation och relationer
Frente Amplio styrs genom interna organ där de olika partierna förhandlar om policy och gemensamma kandidater. Koalitionen har nära band till nationala fackliga centralorganisationer, särskilt PIT-CNT, samt till olika kooperativa och sociala rörelser. Internationellt har delar av koalitionen samarbetat med andra progressiva partier i Latinamerika och europeiska vänsterorganisationer.
Kritik och utmaningar
Under och efter regeringsperioden mötte Frente Amplio kritik från både höger- och vänstersidan. Kritiker pekade på byråkrati, brister i offentlig tjänsteleverans och i vissa fall korruptionsanklagelser mot enskilda företrädare. Koalitionens breda sammansättning innebär också att interna motsättningar mellan mer moderata och mer radikala grupper ofta kräver omfattande kompromisser, vilket ibland kritiserats för att minska handlingskraften.
Senare utveckling
Frente Amplio förlorade makten i presidentvalet 2019, vilket innebar slutet på 14 år i regeringsställning. Därefter har koalitionen arbetat med att omgruppera sig, formulera nya strategier och återvinna väljarnas förtroende. Debatten om hur man förenar bredheten i koalitionen samtidigt som man presenterar en tydlig och sammanhängande politik är fortsatt central för dess framtid.
Historia
Frente Amplio var en koalition av mer än ett dussin vänsterpartier och vänsterrörelser och grundades 1971. Dess första ordförande var general Liber Seregni, som också var frontens första kandidat till Uruguays presidentposten. Fronten förklarades olaglig under militärkuppen 1973. Den dök dock upp igen 1984 när demokratin återinfördes i Uruguay.
1994 bildades Progressive Encuentro Progresista (Encuentro Progresista) av flera mindre oberoende fraktioner. Därefter började EP och FA att delta i val tillsammans. De använde namnet Encuentro Progresista - Frente Amplio. Senare knöts Nuevo Espacio till fronten. Därefter började den delta i valen under namnet Encuentro Progresista - Frente Amplio - Nueva Mayoria.
År 2005 gick Progressive Encounter och New Majority (i huvudsak Nuevo Espacio) samman i fronten och koalitionen fick namnet Frente Amplio. Tidigare hade Progressive Encounter och New Majority varit separata organisationer.
Alliansen består av:
- Asamblea Uruguay (Uruguays församling) under ledning av Danilo Astori.
- Partido Socialista del Uruguay (Uruguays socialistiska parti) under ledning av Daniel Martínez.
- Partido Comunista del Uruguay (Uruguays kommunistiska parti) under ledning av Eduardo Lorier.
- Corriente 78 (nuvarande 78)
- Nuevo Espacio (Nya rum) under ledning av Rafael Michelini
- Vertiente Artiguista (Artiguistströmmen) under ledning av Enrique Rubio
- Movimiento de Participación Popular (rörelsen för folkligt deltagande) under ledning av Lucía Topolansky.
- Partido Demócrata Cristiano del Uruguay (Uruguays kristdemokratiska parti)
- Partido de los Comunes (kommunernas parti)
- Confluencia Frenteamplio (sammanflödet på bred front)
- Alianza Progresista (Progressiv allians) under ledning av Rodolfo Nin Novoa.
- Partido por la Victoria del Pueblo (Folkets segerparti)
Före valet 2004: ekonomisk kris
När Luis Alberto Lacalle från det nationella partiet valdes 1989 inleddes en ekonomisk reform.
Reformen syftade till att modernisera landet. Detta ledde dock till en devalvering av peson och lagar som skyddade banksekretessen. Denna sekretess ledde till att uruguayanska banker blev en plats för att tvätta pengar från narkotika- och andra olagliga affärer.
Vid sekelskiftet var halva landet tvunget att överleva i den informella ekonomin. År 2002 spred sig den ekonomiska krisen i Brasilien och Argentina till Uruguay. Krisen orsakades av bristen på produktivkraft. I augusti samma år fick nationen 1,5 miljarder US-dollar från IMF för att försöka hjälpa till med krisen. Det styrande Coloradopartiets svar på krisen var att översvämmas av polis i de fattigare stadsdelarna. Detta var tillståndet i landet när Broad Front började kampanja inför valet 2004.
Valet 2004: Vazquez och den ekonomiska återuppbyggnaden
Partiets segerrika kampanj 2004 var första gången i Uruguays historia som ett vänsterparti fick majoritet. Det finns två viktiga orsaker till att partiet tog makten 2004. Det första skälet var att det fanns en uppenbar rörelse mot en mer moderat politik, och det andra skälet var att frontens stöd för en ökad välfärdsstat skapade ett band till arbetarklassen.
Frågor och svar
Fråga: Vad är Broad Front?
S: Breda fronten är en koalition av politiska partier från mitten till vänster i Uruguay.
F: Har breda fronten kopplingar till fackföreningar och kooperativa bostadsrörelser?
S: Ja, breda fronten har nära band till fackföreningen PIT-CNT och den kooperativa bostadsrörelsen.
F: Hur länge har breda fronten varit regeringsparti i Uruguay?
S: Breda fronten har varit Uruguays regeringsparti sedan 2005.
F: Vilka är några framstående medlemmar av Breda fronten?
S: Presidenterna Tabaré Vázquez och José Mujica är medlemmar i Breda fronten.
F: Vilken ideologi företräder Breda fronten?
S: Breda fronten representerar en center-vänster till vänster-ideologi.
F: Vad är fackföreningen PIT-CNT?
Svar: PIT-CNT är en fackförening i Uruguay som har nära band till breda fronten.
Fråga: Vad är den kooperativa bostadsrörelsen?
S: Den kooperativa bostadsrörelsen är en rörelse i Uruguay som har nära kopplingar till Breda fronten.
Sök