Penningtvätt – vad är det? Definition, metoder och lagar

Penningtvätt innebär att dölja varifrån pengar kommer när de har tjänats in genom brott. Syftet är att göra de olagliga pengarna svåra att spåra, så att de kan användas utan att kopplas till den brottsliga verksamheten. Kriminella använder olika metoder för att skapa sken av att pengarna är lagliga, vilket försvårar för polisen att ta reda på varifrån pengarna kommer.

Hur penningtvätt vanligtvis går till

Penningtvätt brukar delas upp i tre steg:

Placering – olagliga kontanter förs in i det finansiella systemet (t.ex. insättningar på bankkonton, köp av värdeföremål eller insatser på kasinon).
Layering (skiktning) – pengarna flyttas runt genom många transaktioner, konton och länder för att dölja ursprunget (t.ex. genom överföringar mellan bolag eller konton i flera länder).
Integration – pengarna kommer tillbaka till den brottsliga aktören i form av ”legitima” intäkter (t.ex. från ett företag eller försäljning av fastigheter) och kan användas öppet.

Vanliga metoder för penningtvätt

Köp och försäljning av värdeföremål som guld eller silver, konst eller fordon.
Användning av kontantintensiva verksamheter (t.ex. restauranger, butiker eller nattklubbar) för att blanda illegala och lagliga inkomster.
Strukturering eller “smurfing” – dela upp stora belopp i mindre insättningar för att undvika rapporteringsgränser.
Handelsbaserad penningtvätt – manipulera fakturor eller handelsdokument för att flytta värde över gränser.
Användning av skalbolag och komplexa ägarstrukturer för att dölja den verkliga ägaren.
Gambling och kasinochips – insättningar och uttag för att skapa spår av ”vinnster”.
Kryptovalutor och digitala plånböcker som kan erbjuda snabb och gränsöverskridande överföring.
Fastighetsaffärer – köp av bostäder eller kommersiella fastigheter för att ”tvätta” pengar genom lån, värdeökning eller försäljning.

Varför penningtvätt är skadligt

Penningtvätt undergräver rättsstaten och ekonomin. Den gör det möjligt för organiserad brottslighet att växa, leder till korruption, snedvrider konkurrensen och kan skapa finansiell instabilitet. Därför arbetar både nationella myndigheter och internationella organisationer för att upptäcka och stoppa penningtvätt.

Lagar och företags skyldigheter

Många länder har lagar för att försöka stoppa penningtvätt. Dessa lagar ger myndigheter bättre möjligheter att upptäcka misstänkta flöden och att lagföra de skyldiga. Enligt lagar i flera länder måste vissa företag och yrkesgrupper vidta särskilda åtgärder för att förebygga penningtvätt. Sådana företag omfattar till exempel banker, kreditinstitut, revisorer, fastighetsmäklare, spelbolag och vissa handlare.

I den ursprungliga texten nämns några vanliga skyldigheter. De kan sammanfattas så här:

meddela regeringen när någon betalar dem mycket pengar (t.ex. 10 000 dollar) eller när någon sätter in mycket pengar på deras bank.
informera regeringen om de tror att någon ägnar sig åt penningtvätt, och
skriva ner på papper eller på en dator varje gång någon ger dem mycket pengar eller de ger någon mycket pengar.

Utöver dessa punkter är det vanligt att lagstiftningen kräver att ansvariga företag genomför kundkännedom (KYC), det vill säga kontrollerar vem kunden är, fastställer verklig huvudman, bedömer risk och övervakar affärsrelationer. Företag ska också ha interna rutiner, utbilda personal och spara dokumentation i samband med kundkontroller och stora transaktioner, vanligtvis i minst fem år. Vid misstanke om penningtvätt ska en anmälningsskyldighet finnas, det vill säga att rapportera misstänkta transaktioner till landets finansiella underrättelseenhet (i Sverige: Finanspolisen).

Att inte följa penningtvättsregler kan leda till allvarliga konsekvenser för företaget, såsom stora böter, licensförluster och skadat anseende. För individer är penningtvätt en brottsrubricering som kan leda till fängelsestraff och böter.

År 1989 inrättade vissa länder en grupp med personer från olika regeringar som skulle tala om för länderna hur de bäst kan stoppa penningtvätt. Denna organisation kallas Financial Action Task Force on Money Laundering. Följande länder har anslutit sig till arbetsgruppen för finansiella åtgärder mot penningtvätt (FATF/GAFI):

Vad du som företagare eller privatperson kan göra

Var vaksam på ovanliga eller komplexa transaktioner och fråga om kundens verksamhet när något verkar avvikande.
Inför och följ interna rutiner för kundkännedom och transaktionsövervakning.
Utbilda personal så att de känner igen varningssignaler och vet när och hur man anmäler misstanke om penningtvätt.
Rapportera misstänkta transaktioner enligt aktuell lagstiftning i ditt land.

Genom att känna till vanliga metoder, följa regler och samarbeta med myndigheter kan både företag och privatpersoner bidra till att förhindra penningtvätt och minska brottslighetens möjligheter att använda det finansiella systemet.

Penningtvätt i Kanada

I Kanada är penningtvätt en allvarlig fråga. Kanadas regering har anslagit mer än 70 miljoner dollar för att bekämpa penningtvätt.

Provinsen British Columbia har meddelat att den håller en offentlig utredning om denna fråga.

Frågor och svar

F: Vad är penningtvätt?

Svar: Penningtvätt är en process som används av brottslingar för att gömma pengar som erhållits genom olaglig verksamhet eller politisk korruption, så kallade "smutsiga pengar". Målet med penningtvätt är att få det att se ut som om svarta pengar kommer från legitima källor så att bankerna kan ta emot dem utan att misstänka något.

F: Hur tvättar brottslingar pengar?

Svar: Kriminella använder ofta pengar som de tjänar på olaglig verksamhet för att köpa varor (t.ex. guld och silver, aktier eller kasinochips, andra lagliga företag som livsmedelsbutiker eller spritbutiker) och säljer sedan dessa varor för att få tillbaka pengarna. Detta gör det svårt för polisen att spåra varifrån brottslingen har fått sina pengar.

F. Finns det lagar för att förhindra penningtvätt?

S: Ja, vissa länder har lagar som hjälper polisen att upptäcka när brottslingar försöker tvätta pengar. Dessa lagar kräver att företag rapporterar stora betalningar och transaktioner och alla misstankar om penningtvätt.

F: Vem inrättade arbetsgruppen för bekämpning av penningtvätt?

Svar: 1989 inrättade en grupp regeringar från olika länder en grupp som kallas Financial Action Task Force on Money Laundering (FATF/GAFI). Denna organisation hjälper länder att hitta sätt att stoppa och förebygga penningtvätt.

F. Vilka länder är medlemmar i FATF/GAFI?

Svar: FATF/GAFI-medlemmar omfattar följande länder: Argentina, Aruba, Australien, Bahrain, Belgien, Brasilien, Kanada, Kina, Curacao, Danmark, Europeiska kommissionen, Finland, Frankrike, Grekland, Hongkong, Island, Indien, Irland, Irland, Italien, Japan, Kuwait, Luxemburg, Malaysia, Mexiko, Nederländerna, Tyskland, Österrike, Österrike, Aruba, Nya Zeeland, Norge, Oman, Portugal, Qatar, Republiken Korea, Ryska federationen, Saint-Maarten, Saudiarabien, Sverige, Tyskland, Schweiz, Singapore, Sydafrika, Spanien, Schweiz, Danmark, Danmark, Turkiet, Förenade Arabemiraten, Storbritannien, USA, Qatar.

F: Vad måste företag göra enligt lagstiftningen om bekämpning av penningtvätt?

S: Företag måste rapportera stora betalningar och transaktioner och alla misstankar om penningtvätt när det krävs enligt lag. De kan också vara skyldiga att föra pappers- eller dataregister över alla stora betalningar som gjorts eller tagits emot.