Buenos Aires‑konventionen (1910) – internationellt avtal om upphovsrätt

Buenos Aires‑konventionen (1910) – internationellt upphovsrättsavtal: historik, regler, medlemsländer och krav på rättighetsangivelse för skydd av litterära och konstnärliga verk.

Buenos Aires‑konventionen (eller Konventionen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk) är ett internationellt avtal om upphovsrätt som undertecknades i Buenos Aires den 11 augusti 1910. Konventionens huvudsyfte var att skapa ömsesidig skyddsnivå för upphovsrätt mellan de kontraherande staterna genom att kräva att verk som sökte skydd i en annan stat bar en korrekt upphovsrättsangivelse. För att ett dokument skulle omfattas av denna konvention krävdes en uttrycklig rättighetsangivelse enligt konventionens formkrav. Ett vanligt förekommande exempel var frasen "Alla rättigheter förbehållna" (spanska: Todos los derechos reservados, portugisiska: Todos os direitos reservados). I vissa länder, exempelvis USA under lång tid, räckte det däremot med att ange författarens namn och året för publicering för att uppfylla formaliteterna.

Vad konventionen innebar

Buenos Aires‑konventionen bygde på principen om ömsesidighet: en stats medborgare eller verk gavs upphovsrättsligt skydd i andra kontraherande stater under förutsättning att verket uppfyllde de formella kraven i originalstaten (exempelvis korrekt upphovsrättsangivelse vid publicering). Skyddet bestämdes i övrigt av mottagarstatens lagstiftning (lex loci protectionis), vilket innebar att arten och omfattningen av skydd kunde variera mellan länderna.

Formkravet och praktiska följder

Konventionen var viktig eftersom den bevarade och formaliserade kravet på upphovsrättsnotis i en era då många länder inte ännu hade enhetliga internationella regler. Kravet på notis gjorde att författare och förlag behövde vara noggranna med rätt uppgifter vid tryck och utgivning för att säkra skydd i andra länder. Om notis saknades kunde verket förlora skydd i kontraherande stater.

Relationen till Bern‑konventionen och senare utveckling

Bern‑konventionen (från 1886) hade redan förespråkat avskaffande av formkrav, men många latinamerikanska stater erkände i praktiken behovet av en regional överenskommelse. Under 1900‑talet anslöt sig flera av Buenos Aires‑konventionens stater även till Bern‑konventionen, som till skillnad från Buenos Aires inte tillåter formella krav som villkor för skydd. När ett land blir part i Bern gäller Berns regler mellan dess parter, och Bern har i praktiken kommit att ersätta Buenos Aires‑konventionen som huvudsaklig norm för internationellt upphovsrättsskydd i många länder.

Gällande status

Buenos Aires‑konventionen är historiskt betydelsefull för utvecklingen av internationell upphovsrätt, särskilt i Latinamerika. Många av de ursprungliga effekterna av konventionen är dock avtagande eftersom större delen av världen idag är ansluten till Bern‑konventionen och andra multilaterala instrument. För exakt aktuell status och vilka stater som fortfarande anser sig bundna av Buenos Aires‑konventionen bör man kontrollera officiella förteckningar hos internationella organisationer som WIPO eller i respektive lands officiella register.

Följande länder har undertecknat Buenos Aires‑konventionen:

Den ursprungliga och efterföljande gruppen av kontrahenter består företrädesvis av stater i Amerika. En fullständig och uppdaterad lista över undertecknande och anslutna stater finns hos officiella källor (t.ex. WIPO). Bland de stater som vanligen nämns som undertecknare finns exempelvis: Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Kuba, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Haiti, Honduras, Mexiko, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru och Uruguay.

Praktiska råd

• Om du publicerar verk och vill ha internationellt skydd: kontrollera vilka konventioner de länder du riktar dig mot är part i (Buenos Aires, Bern, TRIPS osv.).
• Använd alltid tydliga upphovsrättsangivelser vid publicering — även om Bern‑konventionen inte kräver formell notis så kan en tydlig angivelse underlätta vid tvister och för licensiering.
• Vid tvivel om giltighet eller territoriellt skydd, rådgör med en jurist specialiserad på immaterialrätt eller kontakta ansvariga myndigheter i aktuell stat.

Notera: Den här texten ger en översikt och ersätter inte juridisk rådgivning eller officiella register. För detaljerad och uppdaterad information om signaturer och ratifikationer, hänvisa till internationella organisationer och nationella arkiv.

Frågor och svar

F: Vad är Buenos Aires Convention?

F: När undertecknades Buenos Aires-konventionen?

F: Vad kom de länder som undertecknade Buenos Aires-konventionen överens om att göra?

F: Vad krävs för att ett dokument ska omfattas av Buenos Aires-konventionen?

F: Vad är den vanliga copyright-angivelsen som används för Buenos Aires-konventionen?

F: Vad är skillnaden mellan USA:s krav på upphovsrätt och Buenos Aires-konventionens krav?

F: Vilka länder undertecknade Buenos Aires-konventionen?

Sök med bokstav