Upphovsrätt – definition, skyddstid och rättsliga påföljder

Upphovsrätt: vad det innebär, skyddstid och rättsliga påföljder vid intrång — tydlig guide för upphovsmän och användare.

Författare: Leandro Alegsa

Upphovsrätt är en lag som ger ägaren till ett verk (t.ex. en bok, film, bild, sång eller webbplats) rätt att bestämma hur andra människor får använda det. Upphovsrättslagar gör det lättare för författare att tjäna pengar genom att sälja sina verk. Den är en del av en grupp lagar om immateriella rättigheter (de andra är varumärkes- och patentlagstiftning). Den hjälper upphovsmännen att skyddas mot att deras verk kopieras på nytt utan tillstånd och/eller att deras verk kopieras på nytt i kommersiellt syfte.

Med upphovsrätt får ett verk endast kopieras om ägaren ger sitt tillstånd. Om någon kopierar ett verk utan tillstånd kan ägaren säga att personen har gjort intrång i upphovsrätten. När detta sker kan ägaren stämma ägaren för det belopp som borde ha betalats. De flesta ärenden hanteras civilrättsligt. I allvarligare fall kan en person som kopierar ett upphovsrättsskyddat verk gripas, få böter eller till och med hamna i fängelse. Vanligtvis skyddar lagen om upphovsrätt upphovsmännen och deras arvingar från 50 till 100 år från den första dagen efter upphovsmännens död.

I många länder har regeringarna försökt att ändra lagen om kopieringsrätt för att den ska uppfylla internationell standard. Även om det finns försök att anpassa lagen om upphovsrätt till internationell standard finns det fortfarande vissa skillnader beroende på varje lands lagstiftningskultur. I vissa länder kommer överträdelser av lagen om upphovsrätt endast att stämmas till civilrättsliga domstolar, men i vissa länder kan de också åtalas av brottsdomstolar.

Vad upphovsrätt skyddar

Upphovsrätten skyddar kreativa uttryck i konkret form, inte idéer eller fakta i sig. Exempel på skyddade verk:

  • böcker, tidningsartiklar och andra texter
  • filmer, TV-program och videor
  • fotografier, målningar och annan konst
  • musik och notskrift
  • programkod och datorspel
  • webbplatser och databaser (observera att vissa länder har särskilt databas-skydd)

Vilka rättigheter ger upphovsrätten?

Upphovsrätten ger normalt upphovsmannen ekonomiska rättigheter och i många länder också ideella (moralisk) rättigheter. Vanliga ekonomiska rättigheter är:

  • rätten att reproducera verket (kopiera)
  • rätten att sprida verket (sälja, hyra ut eller upplåta)
  • rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten (t.ex. offentlig visning eller streaming)
  • rätten att bearbeta eller göra bearbetningar (dramatiseringar, översättningar, remixer)

Moralisk rätt inkluderar ofta rätten att bli namngiven som upphovsman och rätten att motsätta sig kränkande förändringar av verket. I vissa länder är dessa rättigheter icke-överlåtbara.

Skyddstid

Skyddstiden varierar mellan länder. Några vanliga regler:

  • Bernekonventionens minimi­skydd är 50 år efter upphovsmannens död, men de flesta länder har längre tid.
  • I EU och många andra länder gäller i dag 70 år efter upphovsmannens död (livstid + 70 år).
  • I USA gäller vanligen livstid + 70 år för individuella upphovsmän. För verk skapat som arbete för anställning eller publicerade före vissa datum gäller särskilda bestämmelser (t.ex. 95 år från publicering eller 120 år från skapande för vissa verk).
  • Anonyma eller pseudonyma verk, och verk skapade av företag, kan ha andra beräkningssätt.

När skyddstiden gått ut blir verket fri från upphovsrätt och ingår i public domain, vilket innebär att vem som helst kan använda det fritt.

Undantag och begränsningar

Lagar innehåller ofta inskränkningar som tillåter viss användning utan tillstånd, till exempel:

  • citat i informations- eller undervisningssyfte
  • användning i utbildning och bibliotek
  • privat kopiering (i vissa länder under vissa villkor)
  • parodi, satir och kritik (varierar mellan rättssystem)

I USA tillämpas konceptet fair use, medan flera andra länder har mer preciserade fair dealing-undantag eller listor över specifika tillåtna fall.

Licenser, överlåtelse och kollektiv förvaltning

Upphovsrätten kan överlåtas eller licensieras. En skapare kan sälja rätten helt (överlåtelse) eller ge någon annan rätt att använda verket under vissa villkor (licens). Det finns också fria licenser, exempelvis olika Creative Commons-licenser, som anger vad andra får göra.

Musik och vissa andra rättigheter förvaltas ofta av kollektiva organisationer som samlar in ersättning och delar ut till upphovspersonerna.

Intrång och rättsliga påföljder

Vid intrång kan upphovsmannen kräva:

  • att den olovliga användningen upphör (föreläggande)
  • skadestånd eller ersättning för förlust
  • utplåning av vinster som gärningsmannen gjort på verket

I många länder kan allvarliga eller upprepade intrång även leda till brottsrubricering med böter eller fängelse. Vissa jurisdiktioner har också system med statutory damages (lagstadgade skadestånd) för upphovsrättsintrång.

Digitala frågor har lett till särskilda verktyg som:

  • notice-and-takedown‑rutiner mot webbplatser och tjänster
  • gränsöverskridande åtgärder och tullkontroller mot piratkopior
  • ansvarsfriheter och skyldigheter för internetleverantörer (ISP)

Internationella avtal

Internationella konventioner styr mycket av upphovsrätten globalt, bland annat:

  • Bernekonventionen
  • WIPO‑avtal
  • TRIPS‑avtalet inom WTO

Dessa avtal sätter minimiregler men länderna kan ha mer långtgående skydd.

Upphovsrätt i den digitala eran

Internet och digital distribution har både förenklat spridningen av verk och skapat nya problem: piratkopiering via fildelning, streaming utan licens, samt tekniker som DRM (digital rights management). Samtidigt har nya modeller vuxit fram, t.ex. prenumerationstjänster, mikrobetalningar och öppna licenser som gör det enklare att dela innehåll lagligt.

Praktiska råd för skapare och användare

  • Kontrollera vem som äger rättigheterna innan du använder material från andra.
  • Begär skriftligt tillstånd eller använd material med en tydlig licens (t.ex. Creative Commons).
  • Spara bevis på skapande (utkast, datumstämplar) om du vill styrka ditt upphov.
  • Använd publika domänverk eller material med fria licenser om du vill undvika licensavgifter.
  • Vid osäkerhet, rådfråga jurist specialiserad på immaterialrätt.

Upphovsrätten skyddar kreatörens möjligheter att tjäna på och kontrollera sina verk, samtidigt som lagstiftningen försöker balansera allmänhetens tillgång till kultur och information. Reglerna skiljer sig mellan länder, så för specifika frågor är det viktigt att se vad som gäller i den aktuella jurisdiktionen.

Symbolen för upphovsrätt.Zoom
Symbolen för upphovsrätt.

Spela upp media Video som förklarar upphovsrättens historia
Spela upp media Video som förklarar upphovsrättens historia

Upphovsrättens historia

Upphovsrätten är ursprungligen avsedd för böcker. Innan tryckpressar tillverkades kunde böcker endast kopieras för hand, vilket tog lång tid att göra. Men när tryckpressar tillverkades kunde böcker kopieras snabbare och enklare. På grund av detta kopierades vissa böcker av personer som inte själva ägde boken. Så lagstiftarna gav endast ägarna rätt att kopiera.

Eftersom tekniken förbättrades med tiden började upphovsrätten omfatta andra typer av medier som bilder, ljud och film. Vanligtvis visas en varning för överträdelse av upphovsrätten i början av mediet för att alltid varna publiken för att undvika att bryta mot lagen om upphovsrätt.

Vem äger upphovsrätten?

I de flesta länder äger författare automatiskt upphovsrätten till alla verk som de gör eller skapar, så länge de inte ger upphovsrätten till någon annan.

I de flesta länder behöver man inte registrera upphovsrätten, och i vissa länder finns det inte ens förfaranden för att registrera upphovsrätt. Men där registrering finns tillgänglig registrerar många upphovsmän ändå, särskilt när det gäller verk som säljs mot betalning. Detta beror på att registrering hjälper till att bevisa att upphovsrätten till ett verk tillhör en viss författare.

Om en författare får betalt för att göra ett verk åt någon annan, får ofta den person som betalar för att göra verket (till exempel författarens arbetsgivare) upphovsrätten i stället för författaren själv. Om till exempel en person som arbetar för ett företag,Microsoft, skapar ett nytt datorprogram på jobbet, skulle Microsoft-företaget äga upphovsrätten. Det är mycket vanligt att företaget i stället registrerar upphovsrättsregistreringen för att undvika att deras anställda gör anspråk på sina verk.

Upphovsrättsligt skyddets längd

Upphovsrättslagar skyddar vanligtvis upphovsrättsinnehavare under deras livstid. I vissa länder, t.ex. Kanada och Nya Zeeland, är verk skyddade i 50 år efter upphovsmannens död. I andra länder, som USA och Storbritannien, gäller skyddet i 70 år efter dödsfallet. När den upphovsrättsliga skyddsperioden har upphört är det skriftliga dokumentet, musikaliska kompositionen, boken, bilden eller det andra kreativa verket offentligt tillgängligt. Detta innebär att ingen äger upphovsrätten och att alla är fria att kopiera, använda och ändra dem utan att behöva be om lov eller betala ägaren.

Rättvis användning

Det finns ett undantag från upphovsrättsreglerna, som kallas fair use. Det innebär att man kan kopiera en mycket liten del av ett verk för att använda det i recensioner eller forskningsrapporter.

Ett exempel på rättvis användning är när tidningsskribenter citerar flera meningar från ett upphovsrättsskyddat dokument för att berätta en historia. Ett annat exempel på "rättvis användning" är när en universitetsprofessor citerar flera meningar från en upphovsrättsskyddad bok i en recension av boken eller i en forskningsrapport.

Upphovsrätt i olika länder

Olika länder har olika upphovsrättslagar. De flesta skillnaderna handlar om:

  • huruvida regeringens arbete omfattas av upphovsrätten eller inte,
  • hur länge upphovsrätten gäller efter upphovsmannens död eller efter det att verket skapats eller publicerats, och
  • vad som är rättvis användning och vad som inte är rättvis användning.

På grund av dessa skillnader kan ett visst verk vara upphovsrättsligt skyddat i ett land och offentligt skyddat i ett annat.

Problem med upphovsrätt

Kreativitet

Vissa hävdar att upphovsrättslagar gör det lättare för människor att skapa nya verk och komma på nya idéer. Om upphovsmännen får pengar för den tid, ansträngning och de pengar de lagt ner, kommer de trots allt att vilja skapa fler verk senare och tjäna mer pengar.

Men andra anser att upphovsrättslagar gör det svårare att vara kreativ. Utan upphovsrätt skulle andra människor kunna återanvända ett befintligt verk, vilket upphovsrättslagen ofta förhindrar.

Kontroll av utgivaren

Om en författare vill sälja sitt verk är det ofta enklast att ge upphovsrätten till ett förlag. Förlaget sköter försäljningen och får i gengäld behålla en del av pengarna. Men förlaget har många olika saker att sälja, och de kanske inte vill sälja det verk som författaren gjort. Författare har ofta mycket svårt att hitta ett förlag som är villigt att sälja deras verk.

Men utan ett förlag kan det vara ännu svårare för en författare att sälja sitt verk. På många marknader är det några få stora förlag som äger upphovsrätten till nästan allt som finns tillgängligt, och butikerna vill inte sälja verk som publicerats av små författare själva. Många menar att upphovsrättslagen hjälper de stora förlagen att behålla kontrollen och håller mindre författare borta från marknaden. (Anticommons tragedi).

Öppna innehåll

Som en lösning på dessa problem har grupper av författare tagit fram idén om öppet innehåll. Med öppet innehåll ger författarna alla tillåtelse att kopiera, ändra och ge bort eller sälja sina verk, så länge de följer vissa regler. Dessa regler förklaras i en licens för öppet innehåll. Några möjliga regler för öppet innehåll är:

  1. Om en person ändrar verket, eller om en person gör ett nytt avledt verk baserat på det, måste han/hon ge upphovsmannen erkännande (han/hon måste säga vem som har skrivit det).
  2. Om en person publicerar det ändrade eller avledda verket måste han eller hon låta andra använda det under samma fria licens.
  3. Enligt vissa licenser får en person inte sälja verket eller använda det för att tjäna pengar.

Termen för öppet innehåll kallas ibland Copyleft.

Relaterade sidor

  • Patent

Frågor och svar

F: Vad är upphovsrätt?


S: Upphovsrätt är en lag som ger ägaren till ett verk (t.ex. en bok, film, bild, sång eller webbplats) rätt att bestämma hur andra människor får använda det.

F: Hur hjälper upphovsrätten författare?


S: Upphovsrättslagar gör det lättare för författare att tjäna pengar genom att sälja sina verk och skyddar dem mot att andra personer kopierar deras verk utan tillstånd och/eller i kommersiellt syfte.

F: Vad händer om någon kopierar ett verk utan tillstånd?


S: Om någon kopierar ett verk utan tillstånd kan ägaren säga att personen i fråga har gjort intrång i sin upphovsrätt. När detta sker kan ägaren stämma ägaren för det belopp som borde ha betalats. De flesta fall hanteras civilrättsligt. I allvarligare fall kan en person som kopierar ett upphovsrättsskyddat verk gripas, få böter eller till och med hamna i fängelse.

F: Hur länge varar upphovsrättsskyddet?


S: Vanligtvis skyddar upphovsrättslagen upphovsmännen och deras arvingar i 50 till 100 år efter upphovsmannens död, eller den första dagen efter flera upphovsmäns död.

F: Finns det skillnader i nationella lagar om upphovsrätt?


Svar: Ja, många länder har ändrat sin upphovsrättslagstiftning för att uppfylla internationella standarder, men det finns fortfarande skillnader i de nationella lagarna.

F: Kan någon som bryter mot upphovsrättslagen stämmas endast i civil domstol?


S: I vissa länder ja, men i andra länder kan de också åtalas av brottsdomstolar.

F: Vilka andra typer av immateriella rättigheter finns det förutom upphovsrätt?


S: Förutom upphovsrätt finns det varumärken och patenträtt som alla utgör en del av immateriella rättigheter.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3