Kolstål
Kolstål är en metallegering. Det är en kombination av två grundämnen, järn och kol. Andra grundämnen förekommer i för små mängder för att påverka dess egenskaper. De enda andra element som är tillåtna i vanligt kolstål är mangan (högst 1,65 %), kisel (högst 0,60 %) och koppar (högst 0,60 %). Stål med låg kolhalt har samma egenskaper som järn, mjukt men lätt formbart. Med mer kol får metallen hårdhet och styrka men blir mindre formbar och svårare att svetsa. Högre kolhalt sänker stålets smältpunkt och dess temperaturbeständighet i allmänhet.
Typer av kolstål
Typiska sammansättningar av kol är:
- Milt stål (med låg kolhalt): ungefär 0,05-0,25 % kolhalt och upp till 0,4 % manganhalt (t.ex. AISI 1018-stål). Mindre starkt men billigt och lätt att forma; ytans hårdhet kan ökas genom uppkolning.
- Stål med medelhög kolhalt: ungefär 0,14-0,84 % kolhalt och 0,60-1,65 % manganhalt (t.ex. AISI 1040-stål). Balanserar duktilitet och styrka och har god slitstyrka; används för stora delar, smide och bildelar.
- Stål med hög kolhalt: ungefär 0,59-0,65 % kolhalt och 0,30-0,90 % manganhalt. Mycket starkt, används till fjädrar och höghållfasta trådar.
- Stål med mycket hög kolhalt: ungefär 0,96 % till 2,1 % kolhalt, specialbearbetat för att skapa specifika atomära och molekylära mikrostrukturer.
Stål kan värmebehandlas, vilket gör det möjligt att tillverka delar i ett mjukt tillstånd som är lätt att fordra. Om det finns tillräckligt med kol kan legeringen härdas för att öka hållfasthet, slitage och slagtålighet. Stål bearbetas ofta med kallbearbetningsmetoder, vilket är formning av metall genom deformation vid en låg jämvikts- eller metastabil temperatur.
Metallurgi
Mildt stål är den vanligaste formen av stål eftersom priset är relativt lågt samtidigt som det ger materialegenskaper som är acceptabla för många tillämpningar. Milt stål har en låg kolhalt (upp till 0,3 %) och är därför varken extremt sprött eller duktilt. Det blir formbart vid upphettning och kan därför smidas. Det används också ofta när stora mängder stål måste formas, till exempel som konstruktionsstål. Densiteten för denna metall är 7861,093 kg/m³ (0,284 lb/in³) och draghållfastheten är högst 500 MPa (72500 psi).
Kolstål som kan genomgå värmebehandling har en kolhalt på mellan 0,30 och 1,70 viktprocent. Spår av föroreningar av olika andra grundämnen kan ha en betydande inverkan på kvaliteten på det resulterande stålet. Spår av svavel gör stålet "rödkort", vilket är ett fel: stålet är sprött och smuligt. Låglegerat kolstål, t.ex. A36-kvalitet, innehåller ca 0,05 % svavel och smälter vid 1426-1538 °C (2600-2800 °F). Mangan tillsätts ofta för att förbättra härdbarheten hos lågkolstål. Dessa tillsatser gör materialet till ett låglegerat stål enligt vissa definitioner, men AISI:s definition av kolstål tillåter upp till 1,65 viktprocent mangan.
Med härdat stål menas vanligen släckt eller släckt och härdat stål.
Silverstål eller högkolhaltigt blankt stål har fått sitt namn efter sitt utseende på grund av det höga kolinnehållet. Det är ett stål med mycket hög kolhalt, eller kan betraktas som ett av de bästa stålen med hög kolhalt. Det definieras enligt stålspecifikationsstandarderna BS-1407. Det är ett verktygsstål med 1 % kol som kan slipas till snäva toleranser. Vanligtvis är kolhalten minst 1,10 % men så hög som 1,20 %. Det innehåller också spårämnen på 0,35 % Mn (intervall 0,30-0,40 %), 0,40 % Cr (intervall 0,4-0,5 %), 0,30 % Si (intervall 0,1-0,3 %) och ibland även svavel (högst 0,035 %) och fosfor (högst 0,035 %). Silverstål används ibland för att tillverka raka rakblad, på grund av dess förmåga att producera och hålla en mikrofin egg.
Värmebehandlingar
Syftet med värmebehandling av vanligt kolstål är att ändra stålets mekaniska egenskaper, vanligtvis duktilitet, hårdhet, sträckgräns och slagtålighet.
Fasdiagram järn-kol, som visar temperatur- och kolområden för vissa typer av värmebehandlingar.
Frågor och svar
F: Vad är kolstål?
S: Kolstål är en metallegering som består av två grundämnen, järn och kol.
F: Finns det några andra grundämnen som kan förekomma i vanligt kolstål?
S: Ja, andra grundämnen som mangan (max 1,65%), kisel (max 0,60%) och koppar (max 0,60%) kan förekomma i små mängder.
F: Vilka egenskaper har vanligt kolstål med låg kolhalt?
S: Stål med låg kolhalt har samma egenskaper som järn - det är mjukt och lätt att forma.
F: Hur påverkar tillsats av mer kol egenskaperna hos kolstål?
S: Tillsats av mer kol gör att metallen blir hårdare och starkare, men den blir mindre seg och svårare att svetsa.
F: Finns det någon gräns för hur mycket mangan som får finnas i vanligt kolstål?
S: Ja, den maximala mängden mangan som kan förekomma i kolstål är 1,65%.
F: Påverkar en högre kolhalt stålets smältpunkt?
S: Ja, en högre kolhalt sänker stålets smältpunkt.
F: Påverkar en högre kolhalt stålets temperaturbeständighet i allmänhet?
S: Ja, en högre kolhalt sänker också stålets temperaturbeständighet i allmänhet.
