Census of Marine Life – tioårig global undersökning av livet i haven

Census of Marine Life — tioårig global undersökning av livet i haven: banbrytande forskning om havens mångfald, över 70 länder, nya upptäckter och kartläggning av arter.

Census of Marine Life är en tioårig undersökning av livet i haven, med början år 2000. Den leds av Ron O'Dor vid Dalhousie University i Halifax, Nova Scotia, Kanada. Projektet samlar och använder uppgifter från forskare över hela världen. Mer än 70 nationer är inblandade och över en miljard US-dollar kommer att spenderas på den.

Initiativet grundades av J. Frederick Grassle och har blivit ett av de mest omfattande internationella forskningsprogrammen inom marinbiologi. Målet är att kartlägga vad som lever i haven, hur arterna är fördelade i tid och rum, och hur populationsstorlekar och biodiversitet har förändrats under historisk och modern tid.

Mål och arbetsområden

Projektet försöker göra för haven vad Världsnaturfonden (WWF) och National Geographic Society gjort för ekoregioner på land – det vill säga att skapa en så fullständig bild som möjligt av vilka arter som finns, var de lever och i vilka mängder. I det här fallet gäller det specifikt haven och deras organismer.

Metoder och samarbeten

Census of Marine Life kombinerar fältarbete (expeditioner, provtagning med nät, provtagning från undervattensfordon), laboratorieanalyser, historiska data och nya tekniker som genetisk identifiering (DNA-streckkodning) och fjärranalys. Projektet bygger på ett stort internationellt nätverk av forskare, museer, universitet och myndigheter.

Exempel på delprogram och teman inom Census är:

• HMAP (History of Marine Animal Populations) – historiska förändringar i marina populationer
• NaGISA (Natural Geography in Shore Areas) – kartläggning av kustnära områden
• CenSeam (Census of Seamounts) – studier av havsberg och dess fauna

Resultat och betydelse

Projektet har lett till stora framsteg i kunskapen om marina ekosystem: tusentals arter har dokumenterats eller bättre beskrivits, stora mängder observationsdata har samlats och gjort tillgängliga, och ny teknik har införts i marin forskning. Resultaten har publicerats i vetenskapliga artiklar (bland annat i samlingsnummer i tidskriften Science 2010) och i flera rapporter och böcker som sammanfattar upptäckter och slutsatser.

En av de viktigaste arvsmassorna från Census är den öppna databas som skapats för att lagra och dela marina observationsdata, vilket förbättrar möjligheten att följa förändringar i biologisk mångfald, bedöma effekter av klimatförändringar och stödja förvaltning och skydd av marina områden.

Arvet efter projektet

Även efter tioårsskeendet lever många av initiativen vidare. Data och metoder från Census används i pågående forskning och i förvaltningssammanhang, till exempel för att skapa underlag till marina skyddsområden, förbättra fiskeriförvaltning och följa långsiktiga förändringar i haven. Projektet ökade också allmänhetens och beslutsfattares medvetenhet om hur rik och komplex den marina världen är.

Census of Marine Life visar hur stora internationella samarbeten kan kartlägga och förbättra förståelsen av jordens mest omfattande livsmiljö – haven – och lämnar en viktig databas och forskningsinfrastruktur för framtida studier.

Frågor och svar

F: Vad är Census of Marine Life?

F: Vem var chef för Census of Marine Life?

F: Varifrån fick Census of Marine Life sina uppgifter?

F: Hur många länder deltog i Census of Marine Life?

F: Hur mycket pengar spenderades på Census of Marine Life?

F: Vem grundade Census of Marine Life?

F: Vad var syftet med Census of Marine Life?

Sök med bokstav