Hav och oceaner – definition, storlek, djup och marint liv

Även om många människor tror att haven är blå eftersom vattnet reflekterar den blå himlen, är detta inte sant. Vatten har en mycket svag blå färg som bara kan ses när det finns mycket vatten. Huvudorsaken till den blå eller blå/gröna färgen på haven är dock att vattnet absorberar den röda delen av det inkommande ljuset och reflekterar den gröna och blå delen av ljuset. Vi ser sedan det reflekterade ljuset som vattnets färg.

Organismer som lever i haven kan leva i saltvatten. De påverkas av solljus, temperatur, vattentryck och vattenrörelser. Olika havsorganismer lever nära ytan, på grunt vatten och på djupt vatten. Små växtorganismer som lever nära ytan och använder solljuset för att producera mat kallas fytoplankton. Nästan alla djur i havet är direkt eller indirekt beroende av dessa växter. På grunt vatten kan du hitta hummer och krabbor. På djupare vatten simmar marina djur i många olika former och storlekar genom havet. Bland dessa finns många typer av fiskar, till exempel tonfisk, svärdfisk och marina däggdjur som delfiner och valar. I himlen ovanför det öppna havet bor stora sjöfåglar som albatrossen.

Länder som Ryssland och Japan har många stora fartyg som går till några av världens bästa fiskeområden under många månader. Dessa stora fartyg har bibliotek, sjukhus, skolor, reparationsverkstäder och andra saker som fiskarna och deras familjer behöver.

Många människor ser havet som en källa till mat, mineraler och energi.

Enligt webbplatsen FishBase.org finns det 33 200 kända fiskarter och många av dem lever i haven. Många av dessa fiskar är en bra proteinkälla, så många människor äter dem. Fiskeindustrin är mycket viktig eftersom den skapar arbetstillfällen och ger mat åt miljontals människor. I dag levererar havet, vanligtvis genom havsfiske, ungefär 2 % av de kalorier som människor behöver. Tonfisk, ansjovis och sill skördas nära havets yta. Lule, skrubbskädda och torsk fångas nära havsbotten. Mer än en miljon ton sill fångas varje år i norra Stilla havet och norra Atlanten, och nästan åtta fiskar av tio fiskar äts som människoföda. De övriga fiskarna används som gödningsmedel, lim och foder för husdjur och andra djur.

Det finns många olika havstemperaturer i det öppna havet, både vertikalt (från toppen till botten) och horisontellt. Isberg bildas över mycket kallt vatten vid båda polerna, medan vattnet vid ekvatorn är ganska varmt. Vatten kyls och värms långsammare än land, så land som påverkas av havet har senare och mildare årstider än land som ligger längre bort från havet.

Havets yta, som också kallas blandskiktet, är inte mycket kallare även när vi går djupare ner. Under denna ytzon finns ett lager med plötsliga temperaturskillnader, som kallas termoklin. Detta är ett mellanskikt som hatt är från ytzonen ner till cirka 800 meter (2 600 fot). Termoklinor kan förekomma endast vid årstider eller permanent, och kan förändras beroende på var och hur djupt det är. När avdunstning sker börjar det svalna, och om vattnet avdunstar mycket snabbt blir vattnet saltare. Det salta, kalla vattnet är tätare och sjunker därför. Det är därför som varmt och kallt vatten inte lätt blandas. De flesta djur och växter lever i det varma övre skiktet. Under termoklinen är temperaturen i den djupa zonen så kall att den ligger strax över fryspunkten - mellan 0-3 °C (32-37,4 °F).