Ett hav är ett stort vattenområde som oftast ligger mellan landmassor eller runt kontinenter. Haven är mycket stora och kan föra samman mindre hav så att de kopplas ihop till ännu större vattenytor. Tillsammans bildar världens oceaner i praktiken ett sammanhängande globalt havssystem, ofta kallat världshaven. Haven (eller marina biom) täcker cirka 71–72 % av vår planet och spelar en avgörande roll för klimat, väder och livet på jorden. Det största havet är Stilla pacet, som täcker ungefär en tredjedel (1/3) av jordens yta. I haven lever ett stort antal organismer: från mikroskopiska plankton till stora valar, samt fiskar, kräftdjur, sjöstjärnor, hajar och många andra djurgrupper.

Skillnad mellan hav och ocean

Begreppen "hav" och "ocean" används ibland omväxlande, men det finns en skillnad:

  • En ocean är ett mycket stort, sammanhängande havsområde som sträcker sig mellan kontinenterna och utgör en huvuddel av världshavet.
  • Ett hav kan vara mindre och delvis inneslutet av land (till exempel ett innanhav eller en vik). Hav är ofta grundare än de största oceanerna.

De stora oceanerna

Världshaven brukar delas in i fem huvudsakliga oceaner:

  • Stilla pacet – den största.
  • Atlanten – det näst största havsområdet, mellan Europa/Afrika och Amerika.
  • Indiska oceanen – söder om Asien och öster om Afrika.
  • Södra oceanen – också kallad Antarktiska oceanen, som omger Antarktis och skiljs från de andra oceanerna av kraftiga vattenrörelser.
  • Norra ishavet – det minsta och kallaste av de fem.

Djup och zoner i havet

Haven varierar mycket i djup. Medeldjupet i världshaven är omkring 3 700 meter, men det finns mycket djupare platser. Det djupaste kända området är Marianergraven, som är cirka 11 000 meter djupt. Havets vertikala indelning påverkar ljus, temperatur och vilket liv som kan finnas där:

  • Den väl upplysta ytzonen (fotosyntetisk zon) där alger och växter kan växa.
  • Den mellersta zonen (skymningszon) med mindre ljus och kallare vatten.
  • Den djupa havszonen (abyssal zon) som kännetecknas av mörker, mycket låga temperaturer och högt tryck.

I de allra djupaste delarna finns organismer som inte är beroende av solenergi utan utnyttjar kemisk energi från exempelvis hydrotermisk skorsten och andra geokemiska processer.

Marint liv och ekosystem

Haven rymmer en enorm biologisk mångfald och viktiga ekologiska grupper:

  • Plankton (mikroskopiska växter och djur) som utgör grund i många näringskedjor.
  • Nekton – simmande djur som fiskar och marina däggdjur.
  • Bentiska organismer som lever på eller i bottnen (krabbor, sjöstjärnor, musslor med flera).
  • Korralsamhällen och kelpskogar som bildar komplexa habitat med stort artvärde.

Havets betydelse för klimat och människor

Haven reglerar klimatet genom att transportera värme runt jorden via havsströmmar, lagra stora mängder koldioxid och producera mycket av det syre vi andas genom marina växter och plankton. De är också viktiga för:

  • Föda och försörjning för miljontals människor (fiske och havsbruk).
  • Transport och handel (sjöfart).
  • Rekreation, kultur och naturupplevelser.

Hot mot haven

Haven utsätts för flera allvarliga påfrestningar:

  • Överfiske och förstöring av livsmiljöer.
  • Föroreningar, inklusive plastskräp och kemikalier.
  • Havsuppvärmning och klimatförändringar som leder till havsnivåhöjning och korallblekning.
  • Havsförsurning på grund av ökade koldioxidhalter i atmosfären.

Att bevara havens hälsa är viktigt för både natur och människor. Skyddade områden, hållbart fiske, minskad plastanvändning och minskade utsläpp av växthusgaser är några av de åtgärder som kan hjälpa till att säkra havens framtid.