Chinchorro-mumierna: världens äldsta artificiellt mumifierade kvarlevor
Chinchorro-mumierna – världens äldsta artificiella mumier från norra Chile/södra Peru. Upptäck deras 7 000-åriga historia, hotet från klimatförändringar och bevarandearbete.
Chinchorro-mumierna är mumifierade kvarlevor av människor från den sydamerikanska Chinchorro-kulturen, som levde i det område som i dag är norra Chile och södra Peru. De räknas som de äldsta exemplen på medvetet artificiell mumifiering av människor i världen; de äldsta är omkring 7 000 år gamla. Mumifiering utfördes i detta område under en mycket lång period och fortsatte i olika former fram till omkring 1800 f.Kr.
Mumifieringsmetoder
Chinchorro-folket utvecklade flera tekniker för att bevara kropparna. Forskningen brukar dela in metoderna i olika faser, ofta kallade bland annat "svarta" och "röda" faserna, men det fanns även varianter där kropparna täcktes med lera eller bandagerades. I de tidigaste (så kallade svarta) mumifieringarna avlägsnades hud och mjukdelar, skelettet delades upp och behandlades, kroppen rekonstruerades med pinnar och fyllnadsmaterial och ytan målades med ett mörkt färgämne. I senare former målades kropparna ofta med röd ockra och ibland lämnades inre organ kvar. Många mumier fick också masker eller pålagor för ansiktet och peruker av växt- eller djurhår.
Tidslinje, antal och upptäckt
Mumierna studerades vetenskapligt första gången av arkeologen Max Uhle år 1914. Sedan dess har över 280 mumier hittats i området. Omkring 120 av dem förvaras i dag vid museet vid universitetet i Tarapacá. Genom radiokol- och andra dateringsmetoder har forskare kunnat fastställa de långa utvecklingsfaserna i mumifieringspraxis.
Samhällelig betydelse
En viktig iakttagelse är att mumifiering inte verkar ha varit reserverad för ett fåtal eliter. Även spädbarn och äldre personer ingick bland de mumifierade, vilket tyder på att ritualer för döda och förfädersminne spelade en central roll i samhället. Det finns också belägg för att kroppen ibland exponerades, återbehandlades eller återbegravdes — handlingar som pekar på komplexa sociala och rituella samband snarare än rent praktisk konservering.
Vad forskningen säger om kost och hälsa
Analyser av benkemi och andra rester visar att sjömat var ryggraden i kosten. Skaldjurshögar och isotopstudier tyder på att uppemot 90 procent av dessa människors näring kom från fisk och skaldjur. Studier av skelettmaterial ger också information om livslängd, sjukdomar och arbetsbörda i befolkningen.
Bevarandeproblem och nutida forskning
På senare år har forskare upptäckt att vissa mumier snabbt försämras i och med förändrade klimatförhållanden. Ökad luftfuktighet i kustnära museimiljöer och i marken har lett till att mikrober kan angripa hud och mjukvävnad, vilket beskrivits som att delar av mumierna "smälter". För att möta detta arbetar arkeologer, konservatorer och museer med åtgärder som klimatkontrollerade magasin, noggrann dokumentation, digital avbildning (t.ex. CT-scanning) och kemiska analyser för att kartlägga skador. Forskning med DNA-analys, isotopstudier och 3D-dokumentation hjälper dessutom till att öka kunskapen om Chinchorro-folket utan att ytterligare skada kvarlevorna.
Betydelsen för vår förståelse av mumifiering
Upptäckten och studiet av Chinchorro-mumierna har förändrat bilden av när och varför människor började med konstgjord mumifiering. De visar att avancerade begravningsritualer och omsorg om de döda utvecklades oberoende på olika platser i världen — och i det här fallet mycket tidigt i Sydamerika. Bevarandet av dessa mumier är därför viktigt både för lokal kulturhistoria och för vår globala förståelse av mänskliga ritualer och social organisation genom tiderna.
Tekniker
Uhle delade in de typer av mumifiering han såg i tre kategorier: enkel behandling, komplex behandling och leriga mumier. Sedan dess har andra arkeologer förfinat hans klassificering och använder nu oftast följande klassificering av mumifiering av Chinchorro: naturliga, svarta, röda, lerbelagda och bandagemumier. De två vanligaste teknikerna som användes vid mumifiering av Chinchorro var svarta mumier och röda mumier.
Frågor och svar
F: Vad är Chinchorro-mumierna?
S: Chinchorro-mumierna är mumifierade kvarlevor av människor från den sydamerikanska Chinchorro-kulturen.
F: Var hittades Chinchorro-mumierna?
S: Chinchorro-mumierna hittades i det som nu är norra Chile och södra Peru.
F: Hur gamla är de äldsta Chinchorro-mumierna?
S: De äldsta mumierna från Chinchorro är 7 000 år gamla.
F: När slutade Chinchorro-mumierna att tillverkas?
S: Chinchorro-mumierna slutade tillverkas omkring 1800 f.Kr.
F: Vem studerade först Chinchorro-mumierna?
S: Den andinske arkeologen Max Uhle studerade först Chinchorro-mumierna 1914.
F: Hur många Chinchorro-mumier har hittats idag?
S: Över 280 Chinchorro-mumier har hittats idag.
F: Varför smälter vissa av Chinchorro-mumierna?
S: En del av Chinchorro-mumierna smälter eftersom den ökade luftfuktigheten till följd av klimatförändringarna har gjort att mikrober kan angripa huden.
Sök