Klockskåpet är ett rum i Versailles och ingår i kungens privata kabinettrum. I mitten av rummet står en imponerande astronomisk klocka som speglar den vetenskapliga nyfikenheten hos Ludvig XV hade ett stort intresse för astronomi. Klockan visar tid på flera nivåer: timmar, veckodag, månad, år och månens fjärdedel. I en kristallglob högst upp syns en modell av planetsystemet där planeterna rör sig runt solen enligt Kopernikus heliocentriska system — en tydlig symbol för 1700-talets vetenskapliga världssyn.

Klockans utformning och funktion

Klockan ritades av Claude-Siméon Passemant, kungens ingenjör, och tillverkades mekaniskt av urmakaren Louis Dauthiau. Bronshöljet är utfört av bröderna Jacques och Philippe II Caffiéri. Helheten mäter över två meter i höjd och består av flera urtavlor och rörliga delar som tillsammans visar såväl civil tid som astronomiska fenomen. Den mekaniska konstruktionen inkluderar indikationer för kalendern och måncyklerna, och den rörliga kristallgloben illustrerar planeternas relativrörelse enligt Kopernikus modell. Klockans tekniska och konstnärliga kvalitet gör den till ett praktiskt instrument såväl som ett dekorativt konstverk.

Historia och installation

Vetenskapsakademien granskade och godkände klockan i augusti 1749, och den överlämnades till kungen av duc de Chaulnes den 7 september 1750. Efter prov och justeringar placerades den slutligen i Klockskåpet 1754. Klockan spelade en praktisk roll: den användes för att harmonisera och fastställa tidmätningen i hovet och bidrog till den tidiga standardiseringen av tid i kungadömet.

Rummets utveckling och inredning

Rummets funktion och form har förändrats över tid. År 1692 tjänade det som förrum och del av Ludvig XIV:s konstkabinett. En ombyggnad 1738 gav det en oval form som salong, och omkring 1760 genomgick rummet ytterligare anpassningar så att det fick sin nuvarande planlösning och dekoration. Panelerna i rummet är utförda av Verberckt och Rousseau, och överdörrarnas målningar är kopior av scener ur Dianas historia, ursprungligen målade av Boucher.

Bland möblerna märks jaktbord beställda av Louis XV från skulptörer och gesällverkstäder såsom Slodtz, Foliot och Roumier. Rummet rymmer också porslins- och skulpturobjekt: en ryttarstaty i Sèvres-bisquit föreställande Fredrik II samt en mindre ryttarstaty föreställande Ludvig XV, en miniatyr efter Vassé baserad på Bouchardons stora staty som står på Place de la Concorde.

Betydelse och bevarande

Klockskåpet och Passemant-klockan är exempel på 1700-talets samarbete mellan vetenskap och konsthantverk — en tid då kungliga samlingar ofta kombinerade praktiska instrument med hög konstnärlig utsmyckning. Klockan demonstrerar hur astronomi och teknisk skicklighet användes för både vetenskapliga ändamål och som en symbol för kunglig makt och upplysningstänkande. För att bevara mekaniken och de förgyllda bronselementen har klockan och rummets inredning genomgått konserverings- och restaureringsinsatser vid olika tidpunkter, så att både funktion och utseende kan fortsätta att studeras och upplevas av besökare.

Idag är Klockskåpet en viktig del av Versailles historiska interiörer och visas i samband med rundvandringar genom de privata rummen, där Passemant-klockan fortfarande väcker intresse för sin tekniska finess, sina konstnärliga detaljer och sin roll i Ludvig XV:s hov.