Kommunion – kristen gemenskap: ursprung och betydelse
Utforska kommunionens ursprung och betydelse — kristen gemenskap, historisk bakgrund, teologi och praktisk betydelse för tro och kyrka.
Begreppet kommunion kommer från latinets communio (gemensam delning). Motsvarande term på grekiska är κοινωνία, som ofta översätts med "gemenskap".
Inom kristendomen är den grundläggande betydelsen av begreppet gemenskap ett särskilt nära förhållande mellan kristna, som individer eller som kyrka, och Gud och andra kristna.
Ursprung och biblisk användning
Den grekiska termen κοινωνία (koinonia) förekommer flera gånger i Nya testamentet och används för att beskriva gemenskapen mellan troende, deltagande i Kristi liv och gemensamt ansvar (t.ex. i Apostlagärningarna och Paulus brev). I 1 Joh 1:3 talas om "gemenskap med Fadern och med hans Son Jesus Kristus", och i Apostlagärningarna 2:42 beskrivs de tidiga kristnas liv i bön, undervisning och nattvardsförtäring. Såväl den sociala som den religiösa sidan av "kommunion" framträder alltså redan i de tidigaste texterna.
Kommunion som nattvard (eukaristi)
Allt oftare används ordet "kommunion" som synonym till nattvarden eller eukaristin — den ritual där bröd och vin delas till minne av Jesu sista måltid. För många kristna är nattvarden central: den är ett uttryck för tacksägelse, förlåtelse, gemenskap med Kristus och med varandra. Praktiskt innebär det ofta att församlingsmedlemmar tar emot bröd (ibland bröd och vin) vid en gudstjänst, och ceremonins utformning varierar mellan traditioner.
Tolkningar och teologi i olika traditioner
- Katolsk och ortodox tro: betonar Kristi verkliga närvaro i nattvarden. Inom katolicismen used den klassiska läran om transsubstantiation (att brödets och vinets väsen förvandlas till Kristi kropp och blod). Inom östortodoxa traditioner talas ofta om mystik och verklig närvaro utan samma skolastiska terminologi.
- Luthersk tradition: talar om sakramental union eller ibland beskrivet som "Kristus är verkligen närvarande i och under tecknen", vilket skiljer sig från katolsk transsubstantiation men betonar real närvaro.
- Reformert/kalvinistisk tradition: ser ofta eukaristin som ett medel för andlig delaktighet i Kristus — en verklig men andlig närvaro snarare än fysisk.
- Anglikansk tradition: innehåller skiftande tolkningar, från en mer katolsk syn till en mer protestantisk; praktiken kan likna både katolsk och protestantisk nattvard.
- Frikirkliga och många evangeliska samfund: betonar ofta nattvarden som ett minnesmåltid (memorial) och en gemenskapsakt — en handling som påminner om Jesu offer och skapar enhet bland troende.
Praktik, frekvens och former
Hur ofta nattvarden firas varierar: i vissa kyrkor är den central varje söndag, i andra ges den månadsvis eller vid särskilda högtider. Former kan inkludera att dela bröd och vin, att intinera (dopa brödet i vinet), eller att använda oblat och kalk. Vissa församlingar erbjuder alkoholfri dricka av praktiska eller pastoral skäl.
Frågan om vem som får ta emot nattvarden skiljer också mellan samfund: öppen kommunion innebär att alla troende eller alla närvarande är välkomna; sluten kommunion innebär att endast de som tillhör en viss bekännelse eller som uppfyller vissa villkor får delta.
Ekumeniska och sociala aspekter
Kommunion fungerar både som teologisk handling och som konkret uttryck för kyrklig enhet. Därför blir nattvarden en central fråga i ekumeniska samtal: att stå tillsammans vid altaret uppfattas ofta som ett tecken på gemenskap, medan olikheter i lära och ordning kan leda till att man inte delar nattvard.
Utöver det rituella har kommunion också en etisk dimension — koinonia inbegriper omsorg om de fattiga, delning av resurser och ansvarstagande inom församlingen. Den kristna gemenskapen manifesteras inte bara i liturgin utan också i praktiskt kärleksarbete och solidaritet.
Sammanfattning
Begreppet kommunion täcker både idéer om gemenskap (koinonia) och den konkreta handlingen att dela nattvard. Det handlar om relationen till Gud och till varandra, om minnet av Kristi offer, och om en pågående kallelse till enhet och delaktighet. Hur begreppet tolkas och praktiseras varierar mellan kyrkliga traditioner, men i grunden uttrycker det en central kristen längtan: att vara i gemenskap med Gud och med varandra.
Avledda betydelser inom kristendomen
Men termen används också om en grupp kristna kyrkor som har ett nära förhållande till varandra. Ett exempel är den anglikanska kommunionen.
Om förhållandet mellan kyrkorna är fullständigt, vilket innebär att "de band av gemenskap - tro, sakrament och pastoralt styre - som gör det möjligt för de troende att ta emot nådens liv inom kyrkan"[1] är fullständiga, kallas det för full gemenskap. Men termen "full gemenskap" används ofta också i den meningen att dessa kristna kyrkor inte är förenade, utan endast har ett arrangemang där medlemmarna i varje kyrka har vissa rättigheter inom den andra.
Om en kyrka erkänner att en annan kyrka, som den inte har några band till, delar vissa av kristendomens trosuppfattningar och grundläggande praktiker med den, kan den tala om "partiell gemenskap" mellan den och den andra kyrkan.
De heligas gemenskap är det förhållande som enligt de kristnas tro finns mellan dem som människor som blivit heliga genom sin koppling till Kristus. Detta förhållande anses i allmänhet inte bara gälla dem som fortfarande befinner sig i det jordiska livet, utan även dem som har passerat döden för att vara "hemma hos Herren" (2 Korintierbrevet 5:8).
På ett speciellt sätt används begreppet gemenskap för att dela med sig av eukaristin.
Biblisk användning
I Bibeln används den grekiska termen κοινωνία endast i Nya testamentet. Det förekommer inte alls i den gamla grekiska översättningen av Gamla testamentet som kallas Septuaginta. Som substantiv, eller i dess adjektiviska eller verbala form, förekommer det i 43 verser i Nya testamentet. Dessutom finns substantivet i vissa manuskript (som användes för att framställa den engelska översättning som kallas King James Version, men inte för nyare översättningar) i Efesierbrevet 3:9.
Ordet används enligt sammanhanget för gemenskap, delaktighet eller samhörighet med:
- den gudomliga naturen (2 Pt 1:4), Gud (1 Joh 1:6), Treenigheten (1 Joh 1:3), Jesus, Guds son (1 Co 1:9), hans lidanden (Ph 3:10; 1 Pt 4:13), hans framtida härlighet (1 Pt 5:1), den helige Ande (2 Co 13:14; Ph 2:1)
- Kristi blod och kropp (1 Co 10:16), hedniska offer och gudar (1 Co 10:18, 20)
- medkristna, deras lidanden och tron (Apg 2:42; Ga 2:9; 1 Joh 1:3, 7; Hebr 10:33; Rv 1:9; Phm 6, 17).
- en källa till andliga förmåner (Rm 11:17), evangeliet (1 Co 9:23), ljus och mörker (2 Co 6:14)
- andras lidanden och tröst (2 Co 1:7; Ph 4:14), deras evangeliseringsarbete (Ph 1:5), deras nåd eller privilegier (Rm 15:27; Ph 1:7), deras materiella behov, för att avhjälpa dessa behov (Rm 12:13, 15:26-27; 2 Co 8:4, 9:13; Ga 6:6; Ph 4:15; 1 Tm 6:18; Heb 13:16).
- andras onda gärningar (Mt 23:30; Ep 5:11; 1 Tm 5:22; 2 Joh 11; Rv 18:4)
- den kroppsliga mänskliga naturen som alla har gemensamt (Hebr 2:14)
- ett arbetsförhållande, vare sig det är världsligt eller religiöst (Lk 5:10; 2 Co 8:23)
Relaterade sidor
- Helgonens gemenskap
- Fullständig gemenskap
Frågor och svar
F: Vad är ursprunget till termen kommunion inom kristendomen?
S: Termen kommunion kommer från det latinska ordet "communio" som betyder "att dela gemensamt".
F: Hur översätts "communio" på grekiska?
S: "Communio" översätts med "κοινωνία" på grekiska, vilket ofta översätts med "gemenskap".
F: Vad är den grundläggande betydelsen av termen nattvard inom kristendomen?
S: Den grundläggande betydelsen av termen nattvard inom kristendomen är en särskilt nära relation mellan kristna, som individer eller som kyrka, med Gud och med andra kristna.
F: Kan en enskild person ha kommunion med Gud och med andra kristna?
S: Ja, en enskild person kan ha gemenskap med Gud och med andra kristna.
F: Är nattvarden bara begränsad till individer inom kristendomen?
S: Nej, gemenskap kan upplevas av en kyrka som helhet.
F: Vad betyder termen "gemenskap" på grekiska?
S: Termen "gemenskap" översätts med "κοινωνία" på grekiska.
F: Vad är innebörden av termen nattvard inom kristendomen?
S: Termen nattvard innebär ett intimt och viktigt band mellan kristna och med Gud.
Sök