Gamla testamentet: Historia, innehåll och betydelse i judendom och kristendom
Upptäck Gamla testamentets historia, innehåll och religiösa betydelse för judendom och kristendom — från Tora och profeter till översättningar som Septuaginta och Vulgata.
Inom kristendomen är Gamla testamentet namnet på den första delen av Bibeln, den del som skrevs före Jesus Kristus. I Koranen kallas de fem första böckerna i Gamla testamentet för Tawrat. Gamla testamentet innehåller berättelser, lagar, profetior, psalmer och vishetslitteratur som har formats under många hundra år och spelar en central roll i både religiöst liv och kulturarv.
Inom judendomen kallas samlingen av inspirerade böcker för Tanakh; forskare använder ofta namnet Hebreiska Bibeln. Både judar och kristna anser att dessa texter är heliga. Enligt dem har Gud inspirerat människor att skriva samlingen. Textmaterialet skrevs huvudsakligen på hebreiska, med inslag av arameiska i vissa avsnitt (till exempel delar av Daniel och Ezra).
Innehåll och indelning
Samlingen innehåller olika texter, så kallade "böcker", om Gud och Israels folk. En vanlig indelning som ofta används är:
- Toran (de fem Moseböckerna) – lag och ursprungshistoria.
- Israels historia – historiska böcker som berättar om kungar, domare och folkets utveckling.
- profeterna – både de stora och små profeternas skrifter med budskap, varningar och framtidsvisioner.
- visdomsböckerna. – psalmer, ordspråk, vishetslitteratur och klaganstexter.
I judisk tradition brukar dessa delar sammanfattas som Torah (Lagen), Nevi'im (Profeterna) och Ketuvim (Skrifterna), tillsammans ofta benämnda Tanakh. Innehållet varierar något mellan religiösa traditioner när det gäller vilka böcker som räknas till kanon.
Kanoner och variationer
Den förste som använde detta namn (på latin: vetus testamentum) var troligen Tertullianus på 200-talet. Under historien har olika kyrkor och trossamfund kommit överens om något olika sammansättningar av Gamla testamentet. Exempel:
- Den romersk-katolska kyrkan inkluderar, i sin långa tradition, flera skrifter som ofta kallas deuterokanoniska böcker.
- Den östortodoxa kyrkan använder den gamla grekiska översättningen av judiska heliga skrifter som kallas Septuaginta och har i vissa kyrkor en ännu vidare kanon.
- Protestantiska biblar håller sig närmare till böckerna i Tanakh vad gäller urvalet, även om böckerna ofta är ordnade annorlunda.
- Den latinska Vulgatan, en viktig historisk text, översattes av den helige Hieronymus och spelade stor roll för västerländsk kristen tradition; hans översättning kallas Vulgata.
Skillnader i kanon betyder att vissa texter kallas apokryfiska eller deuterokanoniska beroende på tradition.
Översättningar och texttradition
En av de äldsta och viktigaste grekiska översättningarna är Septuaginta, framtagen i Alexandria och använd i stora delar av den tidiga kristna världen. Den latinska Vulgata blev standard i västlig kristenhet under medeltiden. Senare upptäckter av oldtestamentliga handskrifter, såsom Döda havsrullarna, har gett viktig information om textens variantläsningar och hur texterna bevarats.
Språk, datering och forskning
De äldsta delarna av Gamla testamentet går tillbaka flera tusen år i muntlig och tidig skriftlig tradition; de nu bevarade texterna redigerades och sammanställdes under en lång period, ofta daterad mellan andra årtusendet f.Kr. och det första århundradet f.Kr. Forskare använder historisk-kritisk metod för att studera författarskap, redaktionella lager och hur texterna speglar historiska förhållanden.
Betydelse i judendom och kristendom
För judendomen är Tanakh både religiös lagkälla och nationellt-litterärt arv. Torah läses regelbundet i synagogan, och texterna utgör grunden för judisk lag och tradition.
I kristendomen ses Gamla testamentet som förberedande och profetisk i förhållande till Nya testamentet. Kristna tolkar ofta Gamla testamentets texter i ljuset av tron på Jesus Kristus, samtidigt som texterna också bevarar egen religiös och moralisk auktoritet.
Praktisk användning och kulturarv
Texterna används i gudstjänster, bön, lagtolkning, undervisning och konstnärligt skapande. Gamla testamentet har haft stor inverkan på västerländsk konst, litteratur, filosofi och rättstänkande, samtidigt som det fortsätter vara föremål för religiös tolkning och akademisk forskning.
Sammanfattningsvis är Gamla testamentet en mångfacetterad samling av skrifter med djupa religiösa, historiska och kulturella betydelser. Genom sina olika indelningar, översättningar och kanoner speglar den både kontinuitet och variation i de religiösa traditioner som vårdar texterna.
Moses krossar lagens bord är en målning av Rembrandt van Rijn.
Teman
I Gamla testamentet framställs Gud alltid som den som skapade världen. Gamla testamentets Gud framställs inte alltid som den enda Gud som finns Även om det kan finnas andra gudar, framställs Gamla testamentets Gud alltid som den enda Gud som Israel ska dyrka. Gamla testamentets Gud är den enda "sanna Guden"; endast Jahve är allsmäktig. Både judar och kristna har alltid tolkat Bibeln (både det "gamla" och det "nya" testamentet) som en bekräftelse på den allsmäktige Gudens enighet, med undantag för Marcionismen som innehöll ett trossystem som innebar att den hebreiska guden var en vred och annorlunda gud än den nytestamentliga guden, samtidigt som den bildade vad som möjligen var den första kristna kanon som någonsin sammanställts.
Gamla testamentet betonar den speciella relationen mellan Gud och hans utvalda folk Israel, men innehåller också instruktioner för proselyter. Detta förhållande uttrycks i det bibliska förbundet (kontraktet) mellan de två, som Moses tog emot. Lagarna i böcker som Andra Moseboken och framför allt Femte Moseboken utgör villkoren i kontraktet: Israel svär trohet mot Gud och Gud svär att vara Israels särskilda beskyddare och stödjare. Den judiska studiebibeln förnekar att förbund betyder kontrakt.
Andra teman i Gamla testamentet är frälsning, återlösning, gudomlig dom, lydnad och olydnad, tro och trofasthet. Genomgående finns det en stark betoning på etik och rituell renhet. Gud kräver båda. En del av profeterna och visdomsförfattarna tycks ifrågasätta detta; de hävdar att Gud kräver social rättvisa framför renhet, och kanske inte ens bryr sig om renhet överhuvudtaget.
Enligt Gamla testamentet är det viktigt att vara rättvis och att hjälpa dem som är utsatta. Makthavare bör inte vara partiska när de dömer människor. Gamla testamentet förbjuder korruption och att lura människor när man handlar. Det är också emot vissa sexuella praktiker, som ses som syndiga. All moral går tillbaka till Gud, som är källan till all godhet.
Problemet med ondskan spelar en stor roll i Gamla testamentet. Problemet som författarna till Gamla testamentet stod inför var att en god Gud måste ha haft en rättvis anledning till att föra katastrof (vilket framför allt men inte bara innebär den babyloniska exilen) över sitt folk. Temat återfinns, med många variationer, i så olika böcker som Kungaböckerna och Krönikeböckerna, i profeter som Hesekiel och Jeremia och i visdomsböcker som Job och Predikaren.
| Gamla testamentet |
| Gamla testamentet Böcker i det gamla avtalet som är gemensamma för alla kristna och judar)
Ytterligare böcker (gemensamma för katoliker och ortodoxa)
Grekisk och slaviskt ortodoxa
Georgiska ortodoxa
Den här lådan: · se · prata · redigera |
Frågor och svar
F: Vad är Gamla testamentet?
S: Gamla testamentet är den första delen av Bibeln som blev färdig innan Jesus Kristus föddes. Den innehåller olika texter, som kallas "böcker", om Gud och Israels folk.
F: Vem myntade termen "Gamla testamentet"?
S: Tertullianus var troligen den förste som kallade dessa böcker för "Gamla testamentet". Han använde det latinska namnet vetus testamentum på 200-talet.
F: Hur är den uppdelad?
S: Gamla testamentet kan delas in i flera avsnitt: Torah, Israels historia, profeterna och visdomsböckerna. Inom judendomen kallas denna samling böcker för Tanakh eftersom den är uppdelad i tre delar (Torah, Nevi'im och Ketuvim).
F: Är den helig i vissa religioner?
S: De flesta judar och många kristna anser att dessa texter är heliga. Enligt dem har Gud inspirerat människor att skriva dem.
F: Finns det skillnader mellan religiösa samfund när det gäller vilka böcker som ingår i Gamla testamentet?
S: Olika religiösa samfund inkluderar (eller utesluter) vissa böcker från Gamla testamentet. Den katolska kyrkan använder Sankt Jeromes latinska översättning av Gamla testamentet som kallas Vulgata medan den östortodoxa kyrkan använder den gamla grekiska översättningen av judarnas heliga skrifter som kallas Septuaginta. Protestantiska biblar håller sig närmare till böckerna i Tanakh men listar dem i en annan ordning.
F: Vilket språk använder den katolska kyrkan i sin version av Gamla testamentet?
S: Den katolska kyrkan använder Sankt Jeromes latinska översättning av Gamla testamentet som kallas Vulgata för sin version av Gamla testamentet.
Sök