Inom kristendomen är Gamla testamentet namnet på den första delen av Bibeln, den del som skrevs före Jesus Kristus. I Koranen kallas de fem första böckerna i Gamla testamentet för Tawrat. Gamla testamentet innehåller berättelser, lagar, profetior, psalmer och vishetslitteratur som har formats under många hundra år och spelar en central roll i både religiöst liv och kulturarv.

Inom judendomen kallas samlingen av inspirerade böcker för Tanakh; forskare använder ofta namnet Hebreiska Bibeln. Både judar och kristna anser att dessa texter är heliga. Enligt dem har Gud inspirerat människor att skriva samlingen. Textmaterialet skrevs huvudsakligen på hebreiska, med inslag av arameiska i vissa avsnitt (till exempel delar av Daniel och Ezra).

Innehåll och indelning

Samlingen innehåller olika texter, så kallade "böcker", om Gud och Israels folk. En vanlig indelning som ofta används är:

  • Toran (de fem Moseböckerna) – lag och ursprungshistoria.
  • Israels historia – historiska böcker som berättar om kungar, domare och folkets utveckling.
  • profeterna – både de stora och små profeternas skrifter med budskap, varningar och framtidsvisioner.
  • visdomsböckerna. – psalmer, ordspråk, vishetslitteratur och klaganstexter.

I judisk tradition brukar dessa delar sammanfattas som Torah (Lagen), Nevi'im (Profeterna) och Ketuvim (Skrifterna), tillsammans ofta benämnda Tanakh. Innehållet varierar något mellan religiösa traditioner när det gäller vilka böcker som räknas till kanon.

Kanoner och variationer

Den förste som använde detta namn (på latin: vetus testamentum) var troligen Tertullianus på 200-talet. Under historien har olika kyrkor och trossamfund kommit överens om något olika sammansättningar av Gamla testamentet. Exempel:

  • Den romersk-katolska kyrkan inkluderar, i sin långa tradition, flera skrifter som ofta kallas deuterokanoniska böcker.
  • Den östortodoxa kyrkan använder den gamla grekiska översättningen av judiska heliga skrifter som kallas Septuaginta och har i vissa kyrkor en ännu vidare kanon.
  • Protestantiska biblar håller sig närmare till böckerna i Tanakh vad gäller urvalet, även om böckerna ofta är ordnade annorlunda.
  • Den latinska Vulgatan, en viktig historisk text, översattes av den helige Hieronymus och spelade stor roll för västerländsk kristen tradition; hans översättning kallas Vulgata.

Skillnader i kanon betyder att vissa texter kallas apokryfiska eller deuterokanoniska beroende på tradition.

Översättningar och texttradition

En av de äldsta och viktigaste grekiska översättningarna är Septuaginta, framtagen i Alexandria och använd i stora delar av den tidiga kristna världen. Den latinska Vulgata blev standard i västlig kristenhet under medeltiden. Senare upptäckter av oldtestamentliga handskrifter, såsom Döda havsrullarna, har gett viktig information om textens variantläsningar och hur texterna bevarats.

Språk, datering och forskning

De äldsta delarna av Gamla testamentet går tillbaka flera tusen år i muntlig och tidig skriftlig tradition; de nu bevarade texterna redigerades och sammanställdes under en lång period, ofta daterad mellan andra årtusendet f.Kr. och det första århundradet f.Kr. Forskare använder historisk-kritisk metod för att studera författarskap, redaktionella lager och hur texterna speglar historiska förhållanden.

Betydelse i judendom och kristendom

För judendomen är Tanakh både religiös lagkälla och nationellt-litterärt arv. Torah läses regelbundet i synagogan, och texterna utgör grunden för judisk lag och tradition.

I kristendomen ses Gamla testamentet som förberedande och profetisk i förhållande till Nya testamentet. Kristna tolkar ofta Gamla testamentets texter i ljuset av tron på Jesus Kristus, samtidigt som texterna också bevarar egen religiös och moralisk auktoritet.

Praktisk användning och kulturarv

Texterna används i gudstjänster, bön, lagtolkning, undervisning och konstnärligt skapande. Gamla testamentet har haft stor inverkan på västerländsk konst, litteratur, filosofi och rättstänkande, samtidigt som det fortsätter vara föremål för religiös tolkning och akademisk forskning.

Sammanfattningsvis är Gamla testamentet en mångfacetterad samling av skrifter med djupa religiösa, historiska och kulturella betydelser. Genom sina olika indelningar, översättningar och kanoner speglar den både kontinuitet och variation i de religiösa traditioner som vårdar texterna.