Skapelse: definition och betydelser i religion, vetenskap, konst och kultur

Skapelse kan hänvisa till flera närbesläktade begrepp och fenomen inom religion, filosofi, vetenskap, konst och kultur:

Religion och filosofi

• Skapelsemyter eller ursprungstro — traditionella berättelser som försöker förklara hur världen, människan och de grundläggande ordningarna uppstod. Skapelsemyter finns i de flesta kulturer (t.ex. nordisk, grekisk, mesopotamisk, hinduisk, etc.) och formar ofta kosmologi, etik och samhällsordningar.
• Skapelse (teologi) — tron på att en eller flera gudar skapade universum; ordet används också för att beteckna allt som skapats. Olika religioner och filosofiska riktningar har skilda synsätt på hur skapelsen ägde rum och vilken relation skaparen har till skapelsen.
• Creatio ex nihilo ( — tron att en gudom skapade universum från ingenting alls, snarare än från någon redan existerande materia eller energi. Begreppet är centralt i flera monoteistiska traditioner.
• Skapelsen enligt Första Moseboken, — den bibliska skapelseberättelsen som är grundläggande inom judendom och kristendom och som historiskt format teologi, konst och litteratur.
• Kreationism, — en uppsättning uppfattningar som bokstavligen tolkar religiösa skapelseberättelser och ofta förnekar vetenskapliga förklaringar som evolutionsteorin. Kreationism kan anta olika former, från ungjordskreationism till mer teistiska evolutionära modeller.
• Skapelseforskning — organisatoriska och ideologiska initiativ som försöker ge vetenskapligt stöd åt kreationistiska synsätt.

Vetenskap

• Kosmologi och universums uppkomst — vetenskapliga modeller som Första mp:sigare Big Bang-teorin beskriver universums tidiga utveckling, kosmiska bakgrundsstrålningen, och hur struktur i universum bildats. Inom vetenskapen diskuteras också frågor om universums början, tidens natur och möjliga multiversum.
• Uppkomst av materia och elementarpartiklar — processer såsom parbildning och andra kvantfenomen kan skapa partikel‑antipartikelpar; dessa processer är i praktiken motsatsen till förintelse (annihilation). I detta sammanhang talar man om materiens skapande i fysikalisk mening.
• Skapandeoperator — en matematisk operatör inom kvantfältteori som formellt ökar antalet partiklar i ett visst kvanttillstånd med en enhet; ett abstrakt sätt att beskriva skapande och förintelse av partiklar i fältteori.
• Uppfinning, — skapandet av en ny teknisk lösning, process eller anordning. Inom teknik och naturvetenskap handlar "skapelse" ofta om innovation, experimentell produktion och konstruktion.
• Abiogenesis och livets uppkomst — forskning om hur liv kan ha uppstått naturligt från icke-levande kemiska system (kemisk evolution), en central fråga inom biologi och geovetenskap.
• Syntetisk biologi och artificiell skapelse — modern vetenskap kan idag i viss mån "skapa" biologiska system genom genmodifiering, konstruktion av syntetiska genom eller designade celler, vilket väcker både tekniska och etiska frågor.

Konst och kultur

• Adams skapelse, en berömd fresk cirka 1511 i Sixtinska kapellet av Michelangelo, ofta använd som ikon för konstnärlig tolkning av biblisk skapelse.
• Skapelsen(Haydn), ett oratorium av Joseph Haydn från 1798 som musikalisk skildring av skapelseberättelsen.
• Creation — termen används ofta i konstkritik och teori för att beskriva själva processen att frambringa en konstnärlig produkt: idé, komposition, hantverk och slutligt verk.
• Skapandeprocessen i olika konstarter — måleri, litteratur, musik, film, scenkonst och digital konst har sina egna metoder och traditioner för hur en skapelse blir till; processen kan inkludera inspiration, research, skisser, iteration och samarbete.
• Kommersiella och industriella uttryck — exempelvis Creation Records (skapades 1983 av Alan McGee), och band eller album med namnet "Creation" eller "The Creation", visar hur begreppet också används som varumärke och kulturell symbol.
• Creation — litterära verk som Gore Vidals roman från 1981 (en fiktiv skildring i antik miljö) och andra böcker och album med titeln "Creation" eller "Skapelsen".

Media och populärkultur

• Creation (1931 års film) — en ofullbordad film från RKO Studios som inkluderade stop-motion-animation; exempel på hur skapelsetemat använts i tidig filmhistoria.
• "Creation" (2009) — en biografisk film om Charles Darwin och hans arbete med evolutionsteorin, som visar hur skapelsebegreppet bearbetas i konflikt mellan vetenskap och tro.
• Dokumentärer, poddar och populärvetenskapliga program — ofta behandlar de frågor om universums uppkomst, livet på jorden och människans roll, och bidrar till den allmänna förståelsen av skapelsebegreppet.

Begreppsliga och samhälleliga aspekter

• Begreppet "skapelse" används också juridiskt i upphovsrätt: ett verk är en skapelse som kan skyddas av lag, med särskilda regler för upphovsrätt och moralisk rätt.
• I filosofi och etik diskuteras frågor som skapelsens ändamål, mening och ansvar: om en gudskapare finns, vilket ansvar följer för skaparen och för människan som del av skapelsen? I sekulära sammanhang handlar diskussionen ofta om människans ansvar för natur och teknik.
• Konflikter mellan olika förklaringsmodeller — historiskt och i nutid har spänningar funnits mellan religiösa skapelseberättelser och vetenskapliga förklaringsmodeller (t.ex. evolutionsteorin), vilket påverkar utbildning, politik och kulturdebatt.

Sammanfattningsvis är "skapelse" ett mångtydigt begrepp som kan avse myter och tro, vetenskapliga processer, konstnärlig produktion, teknisk innovation och juridiskt skyddade verk. Varje fält ger egna perspektiv på hur något blir till, varför det uppstår och vilken betydelse det har för människan och samhället.