Alfons av Poitiers – greve av Poitou och Toulouse (1220–1271)
Alfons av Poitiers (1220–1271), greve av Poitou och Toulouse, kunglig bror till Ludvig IX — hans äktenskap med Johanna formade södra Frankrikes politiska historia.
Alfons av Poitiers eller Alfons (11 november 1220-21 augusti 1271) var greve av Poitou från 1225 och greve av Toulouse (som Alfons II) från mitten av 1200‑talet.
Alfons var son till Ludvig VIII, kung av Frankrike, och Blanche av Kastilien. Han var yngre bror till Ludvig IX av Frankrike och äldre bror till Karl I av Sicilien.
Parisfördraget föreskrev att en bror till kung Ludvig skulle gifta sig med Johanna av Toulouse, dotter till Raymond VII av Toulouse, och Alphonse gifte sig med henne år 1237.
Tidiga år och titlar
Alfons föddes i en tid då Capeternas kungahus konsoliderade sin makt i både norra och södra Frankrike. Redan som barn fick han apanage i form av grevskapet Poitou (ibland benämnt Poitiers) – datumet 1225 anges i äldre källor som tidpunkt när han formellt knöts till området. Som yngre prins stod han alltid i skuggan av sin storebror Ludvig IX, men hade egna uppgifter och ägor att förvalta.
Äktenskapet med Johanna av Toulouse och arvet i södern
Genom Parisfördraget 1229 reglerades bland annat hur södra Frankrike skulle införlivas i kungamakten efter det albigensiska kriget. En viktig del var kungliga giftermål: 1237 ingick Alfons äktenskap med Johanna (Jeanne) av Toulouse. Äktenskapet gav Alfons anspråk på Toulouse genom Johanna, och efter Raymond VII:s bortgång blev paret herrar över Toulouse. I olika källor anges åren för när Alfons formellt började titulera sig greve av Toulouse till 1247 eller 1249 beroende på vilka överenskommelser och formella överföringar man räknar som avgörande.
Roll som furste och förvaltare
Alfons gjorde sig känd som en effektiv administratör och lojal representant för den kungliga makten. Han styrde sina grevskap med fokus på ordning och rätt, stödde lokala städer genom stadslagar och privilegier och organiserade förvaltningen med kungliga ämbetsmän såsom bailler och sénéchaux. Han tjänstgjorde vid flera tillfällen som kungens ställföreträdare i Frankrike när Ludvig IX eller andra herrar varit frånvarande.
Som länsherre i södern behövde han också hantera relationer med kvarvarande lokalt adelsmotstånd och säkra kungens överhöghet i områden med stark regional identitet. Hans förvaltning bidrog till att stärka Capeternas kontroll över territorier som tidigare stått utanför centralmaktens direkta inflytande.
Senare liv och död
Alfons och Johanna fick inga överlevande barn. När paret avled utan arvingar 1271 införlivades deras omfattande ägodelar i södra och västra Frankrike i kungamakten enligt villkoren i tidigare ingångna fördrag. Alfons avled den 21 augusti 1271, och hans död markerade ett viktigt steg i den kapetiska centralisering som under 1200‑talet stärkte den franska kungamakten.
Betydelse och arv
- Politisk roll: Alfons var en pålitlig medlem av det kungliga huset och bidrog till att genomföra Parisfördragets intentioner i södern.
- Förvaltning: Han utvecklade effektiv lokal förvaltning och stärkta stadsliga rättigheter, vilket underlättade integrationen av tidigare självständiga områden.
- Eftermäle: Eftersom Alfons och Johanna dog utan arvingar, övergick deras län till kronan och bidrog därigenom till Frankrikes territoriella enande under Capeternas styre.
Alfons av Poitiers framstår historiskt som en representant för den växande kungamaktens administrativa styrka: mindre känd än sin helgonförklarade bror Ludvig IX, men viktig i praktisk politik och förvaltning av de växande kungliga besittningarna.
Vapensköld: I en pal azurblått semé-de-lis eller (Frankrike forntida) dimidiating gules semé av slott eller (Kastilien).
Regel
Han var ärlig och måttfull, skyddade medelklassen mot adelns övergrepp och utövade ett lyckligt inflytande på södern, trots sin naturligt despotiska karaktär och sitt ständiga och trängande behov av pengar. Han är känd för att ha beordrat den första registrerade lokala utvisningen av judar, när han gjorde det i Poitou 1249.
Bortsett från korstågen vistades Alfonso huvudsakligen i Paris och styrde sina egendomar med hjälp av tjänstemän, inspektörer som granskade tjänstemännens arbete och en ständig ström av meddelanden.
När Ludvig IX återigen gav sig ut på korståg (det åttonde korståget) samlade Alfons återigen in en stor summa pengar och följde med sin bror. Den här gången återvände han dock inte till Frankrike, utan dog på vägen tillbaka, troligen i Savona i Italien, den 21 augusti 1271.
Frågor och svar
F: Vem var Alphonse av Poitiers?
S: Alfons av Poitiers var greve av Poitou från 1225 och greve av Toulouse från 1247. Han var son till Ludvig VIII, kung av Frankrike och Blanche av Kastilien, och en yngre bror till Ludvig IX av Frankrike och en äldre bror till Karl I av Sicilien.
F: När gifte sig Alfons av Poitiers?
S: Alfons av Poitiers gifte sig med Johanna av Toulouse år 1237 som en del av Parisfördragets bestämmelser om att en bror till kung Ludvig skulle gifta sig med henne.
F: Vem var Raymond VII av Toulouse?
S: Raymond VII av Toulouse var far till Johanna av Toulouse, som gifte sig med Alfons av Poitiers.
F: Vilka var syskonen till Alphonse av Poitiers?
S: Alfons av Poitiers hade två berömda syskon; en yngre bror Ludvig IX av Frankrike och en äldre bror Karl I av Sicilien.
F: Vilken ställning hade Alfons av Poitiers i Toulouse?
S: Alfons av Poitiers blev greve av Toulouse 1247, efter sitt giftermål med Johanna av Toulouse.
F: Vem var Jeanne av Toulouse?
S: Johanna av Toulouse var dotter till Raymond VII av Toulouse och hustru till Alphonse av Poitiers, som hon gifte sig med 1237 enligt Parisfördraget.
F: Vem var Ludvig VIII av Frankrike?
S: Ludvig VIII av Frankrike var far till Alfons av Poitiers och andra syskon som senare blev framstående adelsmän i regionen.
Sök