Anatole France, född François-Anatole Thibault, (16 april 1844 i Paris - 12 oktober 1924 i Saint-Cyr-sur-Loire) var en fransk poet, kritiker och romanförfattare. Han fick Nobelpriset i litteratur 1921. Han var ledamot av Académie française.
Biografi
Anatole France föddes och växte upp i Paris. Han tog sig tidigt till litteraturens värld och arbetade först inom olika tjänstemannayrken innan han successivt ägnade sig helt åt skrivandet och litteraturkritik. Hans stil präglades av klassisk elegans, ironi och en humanistisk syn på samhälle och historia.
Viktigare verk och teman
France skrev romaner, noveller, essäer och litteraturkritik. Några av hans mest kända verk är:
- Le Crime de Sylvestre Bonnard (1881) – en tidig roman som gav honom bredare uppmärksamhet.
- Thaïs (1890) – en novell som senare inspirerade Jules Massenet till operan med samma namn.
- L'Île des Pingouins (Penguins' Island, 1908) – en satirisk och historisk allegori över mänskliga institutioner och civilisationens utveckling.
- La Révolte des Anges (1914) – en allegorisk roman med filosofiska och religiösa teman.
Tematiskt rör sig France ofta i gränslandet mellan skepticism och medkänsla: han använde historiska miljöer, ironi och satir för att granska religion, politik och moral, samtidigt som han visar en stark mänsklig förståelse för sina gestalters svagheter och strävanden.
Offentligt engagemang
Anatole France deltog aktivt i samtida intellektuella och politiska debatter. Han stod på republikanernas och rättvisans sida i flera uppmärksammade frågor och var bland dem som försvarade rättvisan i samband med Dreyfusaffären. Hans offentliga ställningstaganden speglar hans humanistiska ideal och tro på rättvisa och yttrandefrihet.
Nobelpriset och eftermäle
Nobelpriset i litteratur 1921 tilldelades Anatole France "i erkänsla för hans lysande litterära gärning, kännetecknad av stilens ädelhet, en djup mänsklig medkänsla, grace och ett sant franskt temperament." Priset stärkte hans internationella ställning och bidrog till att sprida hans verk i översättning.
France räknas idag som en central gestalt i fransk litteratur från 1800- och tidigt 1900-tal. Hans verk läses fortfarande för sin stilistiska finess, sin skarpa ironi och för de etiska och filosofiska frågeställningar de väcker.

