André-Marie Ampère

Ampere föddes i Frankrike 1775. Under sin barndom lärde Amperes far honom latin, tills han upptäckte att hans son var begåvad i matematiska studier. Den unge Ampere fortsatte dock sina studier i latin, så att han kunde förstå och behärska Eulers och Bernoullis verk. I sitt senare liv började Ampere utmärka sig i matematik, men han studerade också historia, resor, poesi, filosofi och naturvetenskap.

Under den franska revolutionen drabbades Ampere av en stor sorg; han förlorade sin far som avrättades av revolutionärer. Faderns död fick stora konsekvenser för Ampere. År 1796 träffade han dottern till en smed som bodde i närheten av Lyon vid namn Julie Carron och gifte sig med henne 1799. Därefter arbetade Ampere som professor i Lyon och gav lektioner i matematik, kemi, språk och fysik. Han fortsatte att arbeta som professor även efter sin hustrus död 1803. Hennes död störde dock Ampere under resten av hans liv. Ampere dog i Marseille och begravdes i Cimetiere de Montmartre i Paris. I hans verk Journal et correspondence kan vi se hans vänlighet och barnsliga enkelhet i karaktären.

Ampere är mest känd för att ha fastställt sambandet mellan elektricitet och magnetism och kombinerat dem till ett nytt område som kallas elektromagnetism eller elektrodynamik. Den 11 september 1820 hörde Ampere från H.C. Orsteds upptäckt att en magnetisk nål kan aktiveras av en voltaisk ström. Bara en vecka senare kom han med en mycket mer avancerad version av detta liknande fenomen. Det var en sådan fantastisk utveckling. Samma dag upptäckte han också att likadana laddningar stöter bort varandra och att olika laddningar närmar sig varandra.