Massakern på École Polytechnique, även känd som Montrealmassakern, var en skolskjutning den 6 december 1989 som ägde rum på École Polytechnique de Montréal, en teknisk skola och fakultet som är ansluten till Université de Montréal i Montreal, Quebec, Kanada.
Marc Lépine, en tjugofemåring, sköt 28 personer och dödade 15 personer samt sig själv (självmord). Skytten riktade in sig på kvinnor i attacken och sa att han "bekämpade feminismen" och kallade kvinnorna för "ett gäng feminister".
Händelseförloppet
Den 6 december 1989 gick Marc Lépine in på École Polytechnique och sköt vilt i flera klassrum och korridorer. Han delade upp studenterna efter kön, tvingade män att lämna vissa rum och riktade sina skott mot kvinnor. Efter attacken begick han självmord. Totalt sköts 28 personer; 14 kvinnor dödades av gärningsmannen och ytterligare personer fick skottskador. När gärningsmannen tog sitt liv uppgick det totala antalet döda till 15, inklusive honom själv.
Gärningsmannens motiv och bakgrund
Marc Lépine uttalade i samband med gärningen att han "bekämpade feminismen". Han lämnade ett brev där han uttryckte vrede mot kvinnor och feminister och också listade namn på personer han ansåg vara ansvariga. Lépine hade haft personliga och sociala problem, och hans handlingar har efteråt diskuterats i samband med psykisk ohälsa, maskulinitetsnormer och hat mot kvinnor. Exakt vilka faktorer som drev honom till massakern är fortfarande föremål för analyser och debatt.
Offer och reaktioner
Massakern chockade Kanada och världen, inte minst eftersom en stor del av offren var unga kvinnliga ingenjörsstudenter. Händelsen väckte stark uppmärksamhet kring våld mot kvinnor och könsrelaterad fientlighet. Familjerna till de dödade och överlevande blev viktiga röster i det offentliga samtalet om minne, rättvisa och förebyggande åtgärder.
Efterspel och samhälleliga konsekvenser
Massakern ledde till omfattande politiska och samhälleliga förändringar i Kanada. År 1991 utropade Kanadas parlament den 6 december till National Day of Remembrance and Action on Violence Against Women — en årlig dag för att hedra offren och öka medvetenheten om könsrelaterat våld. Händelsen bidrog också till en intensiv debatt om vapenkontroll i Kanada. Som en följd infördes 1995 nya federala bestämmelser om vapenlicenser och registrering för vissa typer av vapen (Firearms Act). Dessa lagar har senare varit föremål för politiska förändringar och debatt, bland annat beslut om att avskaffa delar av det nationella registret för långvapen i senare år.
Polisinsats, utredning och lärdomar
Polisens och andra myndigheters insatser vid massakern kritiserades i efterhand, vilket ledde till genomgångar av beredskap, kommunikation och rutiner för nödsituationer. Händelsen har även påverkat utbildning i krishantering, polisens taktik vid masskjutningar och rutiner för stöd till överlevande och efterlevande.
Minnesmärken och årlig minnesstund
Det finns flera minnesmärken och ceremonier för att hedra offren från École Polytechnique. Skolan och andra organisationer anordnar varje år minnesstunder, tända ljus och utbildningsinsatser för att uppmärksamma våld mot kvinnor och behovet av förebyggande arbete. Offren hedras också genom priser och stipendier till stöd för kvinnor inom teknik och vetenskap.
Betydelse för jämställdhet och förebyggande arbete
Montrealmassakern har blivit en symbol för de allvarliga följderna av misogyni och könsrelaterat våld. Händelsen har bidragit till att föra in frågor om jämställdhet, genusbaserat våld och trygghet i utbildningsinstitutioner i kanadensisk politik och i civilsamhällets arbete. Organisationer och aktivister har drivit på för bättre stödsystem för utsatta, utbildningsinsatser mot våld i nära relationer och satsningar för att öka kvinnors representation inom traditionellt mansdominerade yrken.
Händelsen från 1989 lämnar ett djupt avtryck i Kanadas nutidshistoria och påminner om vikten av att arbeta förebyggande mot våld, att ta psykisk ohälsa och hatbrott på allvar och att stödja dem som drabbas.
