Montrealmassakern 1989 – skolskjutningen på École Polytechnique

Montrealmassakern 1989 – en faktabaserad genomgång av École Polytechnique-skjutningen den 6 dec, offren, gärningsmannens motiv och dess samhälleliga och rättsliga följder.

Massakern på École Polytechnique, även känd som Montrealmassakern, var en skolskjutning den 6 december 1989 som ägde rum på École Polytechnique de Montréal, en teknisk skola och fakultet som är ansluten till Université de Montréal i Montreal, Quebec, Kanada.

Marc Lépine, en tjugofemåring, sköt 28 personer och dödade 15 personer samt sig själv (självmord). Skytten riktade in sig på kvinnor i attacken och sa att han "bekämpade feminismen" och kallade kvinnorna för "ett gäng feminister".

Händelseförloppet

Den 6 december 1989 gick Marc Lépine in på École Polytechnique och sköt vilt i flera klassrum och korridorer. Han delade upp studenterna efter kön, tvingade män att lämna vissa rum och riktade sina skott mot kvinnor. Efter attacken begick han självmord. Totalt sköts 28 personer; 14 kvinnor dödades av gärningsmannen och ytterligare personer fick skottskador. När gärningsmannen tog sitt liv uppgick det totala antalet döda till 15, inklusive honom själv.

Gärningsmannens motiv och bakgrund

Marc Lépine uttalade i samband med gärningen att han "bekämpade feminismen". Han lämnade ett brev där han uttryckte vrede mot kvinnor och feminister och också listade namn på personer han ansåg vara ansvariga. Lépine hade haft personliga och sociala problem, och hans handlingar har efteråt diskuterats i samband med psykisk ohälsa, maskulinitetsnormer och hat mot kvinnor. Exakt vilka faktorer som drev honom till massakern är fortfarande föremål för analyser och debatt.

Offer och reaktioner

Massakern chockade Kanada och världen, inte minst eftersom en stor del av offren var unga kvinnliga ingenjörsstudenter. Händelsen väckte stark uppmärksamhet kring våld mot kvinnor och könsrelaterad fientlighet. Familjerna till de dödade och överlevande blev viktiga röster i det offentliga samtalet om minne, rättvisa och förebyggande åtgärder.

Efterspel och samhälleliga konsekvenser

Massakern ledde till omfattande politiska och samhälleliga förändringar i Kanada. År 1991 utropade Kanadas parlament den 6 december till National Day of Remembrance and Action on Violence Against Women — en årlig dag för att hedra offren och öka medvetenheten om könsrelaterat våld. Händelsen bidrog också till en intensiv debatt om vapenkontroll i Kanada. Som en följd infördes 1995 nya federala bestämmelser om vapenlicenser och registrering för vissa typer av vapen (Firearms Act). Dessa lagar har senare varit föremål för politiska förändringar och debatt, bland annat beslut om att avskaffa delar av det nationella registret för långvapen i senare år.

Polisinsats, utredning och lärdomar

Polisens och andra myndigheters insatser vid massakern kritiserades i efterhand, vilket ledde till genomgångar av beredskap, kommunikation och rutiner för nödsituationer. Händelsen har även påverkat utbildning i krishantering, polisens taktik vid masskjutningar och rutiner för stöd till överlevande och efterlevande.

Minnesmärken och årlig minnesstund

Det finns flera minnesmärken och ceremonier för att hedra offren från École Polytechnique. Skolan och andra organisationer anordnar varje år minnesstunder, tända ljus och utbildningsinsatser för att uppmärksamma våld mot kvinnor och behovet av förebyggande arbete. Offren hedras också genom priser och stipendier till stöd för kvinnor inom teknik och vetenskap.

Betydelse för jämställdhet och förebyggande arbete

Montrealmassakern har blivit en symbol för de allvarliga följderna av misogyni och könsrelaterat våld. Händelsen har bidragit till att föra in frågor om jämställdhet, genusbaserat våld och trygghet i utbildningsinstitutioner i kanadensisk politik och i civilsamhällets arbete. Organisationer och aktivister har drivit på för bättre stödsystem för utsatta, utbildningsinsatser mot våld i nära relationer och satsningar för att öka kvinnors representation inom traditionellt mansdominerade yrken.

Händelsen från 1989 lämnar ett djupt avtryck i Kanadas nutidshistoria och påminner om vikten av att arbeta förebyggande mot våld, att ta psykisk ohälsa och hatbrott på allvar och att stödja dem som drabbas.

Attacken

Han kom in i byggnaden någon gång vid 16.00-tiden den 6 december 1989 med ett Ruger Mini-14-gevär och en jaktkniv. Efter att ha gått in i en klass för maskinteknik på andra våningen med ett sextiotal studenter omkring kl. 17.10 närmade han sig en student som höll på att hålla en presentation. Han beordrade att alla skulle sluta med vad de gjorde och att både män och kvinnor skulle gå till varsin sida av klassrummet. Ingen rörde sig först och trodde att det var ett skämt tills han avlossade ett skott i taket. Han dödade sex kvinnor och skadade tre andra där.

Därefter gick han vidare till korridoren på andra våningen och skadade tre andra studenter innan han gick in i ett annat rum där han försökte skjuta en kvinnlig student två gånger men misslyckades. Han laddade om vapnet i nödtrappan och försökte gå in i det rum som han lämnat men studenterna låste dörren. Han försökte låsa upp den med tre skott men misslyckades. Han rörde sig genom korridoren där han sköt sårade en elev. Han gick till ekonomikontoret och sköt och dödade en kvinna genom fönstret till en dörr som hon hade låst.

Han gick ner för trapporna till cafeterian på första våningen, där det fanns ett hundratal personer. Han sköt en kvinna som stod vid köken och skadade en annan student. Efter att ha hört skotten skingrades alla. Han dödade ytterligare två kvinnor efter att ha hittat dem som gömde sig.

Han gick upp för rulltrappan till tredje våningen och sköt och skadade tre elever i korridoren. Efter att ha gått in i ett klassrum där en presentation hölls sköt han mot den främre raden och dödade två kvinnor som försökte fly. Han sköt ytterligare tre kvinnliga studenter och dödade ytterligare en. Efter att ha hört Maryse Leclair, en elev som han hade skjutit, be om hjälp tog han fram sin jaktkniv och högg henne tre gånger och dödade henne. Därefter tog han av sig hatten, lindade sin jacka runt pistolen, sa "Ah shit" och tog sedan livet av sig.

 
Klassrummet på tredje våningen där Lépine dödade 4 personer och sig själv.  

Frågor och svar

F: Vad är massakern på École Polytechnique?

F: Hur många människor sköts och dödades under massakern?

F: Vem var skytten som var ansvarig för massakern på École Polytechnique?

F: Vad var motivet bakom massakern vid École Polytechnique?

F: Var ligger École Polytechnique de Montréal?

F: Överlevde skytten attacken?

F: Hur beskrev Marc Lépine de kvinnor han riktade in sig på under massakern?

Sök med bokstav