Självmord – definition, orsaker, risker och förebyggande åtgärder

Det finns många riskfaktorer för självmord. Det är dock viktigt att komma ihåg att riskfaktorer inte är samma sak som orsaker. Riskfaktorer orsakar inte självmord eller självmordstankar. De gör det bara mer sannolikt att vissa personer med dessa riskfaktorer kan bli suicidala. Om en person har en riskfaktor betyder det inte att han eller hon kommer att bli självmordsbenägen.

Psykiska störningar

Psykisk ohälsa föreligger vid tidpunkten för självmordet i 27 % till mer än 90 % av fallen. Bland dem som har varit inlagda på sjukhus på grund av självmordsbeteende är livstidsrisken för fullbordat självmord 8,6 %. Jämförelsevis har icke-suicidala personer som lagts in på sjukhus för affektiva störningar en livstidsrisk på 4 % för självmord. Hälften av alla personer som dör genom självmord kan ha en allvarlig depressiv störning; att ha denna eller en av de andra humörstörningarna, t.ex. bipolär sjukdom, ökar risken för självmord 20 gånger. Andra tillstånd som är inblandade är schizofreni (14 %), personlighetsstörningar (8 %), tvångssyndrom och posttraumatiskt stressyndrom. Personer med autismspektrumstörningar gör också oftare självmordsförsök och överväger självmord.

Bland personer med en psykisk störning har 25 procent också problem med alkoholmissbruk. Personer som missbrukar alkohol har 50 % högre risk för självmord än de som inte missbrukar alkohol.

Även om självskadebeteende inte betraktas som självmordsförsök kan en person som skadar sig själv vara mer benägen att dö genom självmord.

Känslor

• Hopplöshet: Känner att det inte finns någon chans att saker och ting ska bli bättre. Hopplöshet är mycket vanligt hos personer som dör genom självmord.
• Upplevd belastning: När en person känner att han/hon är en börda för andra (som om han/hon bara orsakar problem för andra människor). Självmordsbenägna personer känner sig ofta hopplösa samtidigt.
• Ensamhet: Att känna sig ensam. Ibland är människor faktiskt ensamma, ibland känner de sig bara ensamma. Det är mer sannolikt att man känner sig självmordsbenägen om:
• De har inga personer som stöder dem, t.ex. familj och vänner.
• De känner att de inte hör hemma eller passar in bland andra människor.
• De bor ensamma

Missbruk

Missbruk är den näst vanligaste orsaken till självmord och självmordstankar. Endast två allvarliga psykiska sjukdomar - depression och bipolär sjukdom - orsakar mer skada. En person löper större risk för självmord oavsett om han eller hon har använt droger under lång tid eller bara en kort tid. När en drogmissbrukare också lider av stor sorg eller sorg är självmord ännu vanligare.

Spelproblem

Problemspelare har fler självmordstankar och gör fler självmordsförsök jämfört med befolkningen i allmänhet. (Problemspelande är spelande som orsakar stora problem i en persons liv.)

Om en person blir en problemspelare tidigare i livet har han eller hon en högre risk för självmord under resten av livet. Spelrelaterade självmordsförsök görs vanligen av äldre personer med spelproblem. Missbruk och psykiska störningar ökar risken för självmord ännu mer hos personer med spelproblem.

Medicinska förhållanden

Det finns en koppling mellan suicidalitet och medicinska tillstånd, inklusive kronisk smärta, lindrig hjärnskada (MBI) eller traumatisk hjärnskada (TBI). Personer med dessa tillstånd hade en högre självmordsfrekvens som inte orsakades av depression eller alkoholmissbruk. Personer med mer än ett medicinskt tillstånd hade en ännu högre risk för självmord.

Problem med sömnen, som sömnlöshet och sömnapné, kan vara riskfaktorer för depression och självmord. Hos vissa personer kan själva sömnproblemet, inte depression, vara det som ökar risken för depression.

Personer som behandlas för humörstörningar bör undersökas av en läkare. Detta bör omfatta en fysisk undersökning och blodprov. Detta kan säkerställa att personens humörstörning inte orsakas av ett medicinskt problem. Många medicinska tillstånd kan orsaka problem med humör och tänkande. Att träffa en läkare kan också bidra till att se till att det är säkert att skriva ut mediciner för personens humörstörning.

Biologi

Vissa psykiska störningar som är riskfaktorer för självmord kan delvis orsakas av problem i hjärnan och kroppen.

• Serotonin är en viktig neurotransmittor i hjärnan (en kemisk budbärare). Vissa studier har visat att personer som försökte ta livet av sig hade låga serotoninnivåer i hjärnan. Personer som dog genom självmord hade de lägsta nivåerna. Låga serotoninnivåer är en riskfaktor för självmord, även om en person aldrig har haft depression.
• Neurotrofisk faktor för hjärnan (BDNF): Detta är ett protein som hjälper nerverna att växa. Problem med hur BDNF fungerar kan bidra till att orsaka flera humörstörningar som är kopplade till självmordsbeteende, inklusive major depressiv sjukdom. Studier av självmordsoffer har visat mycket låga nivåer av BDNF i hippocampus och prefrontal cortex, även hos personer som inte hade någon psykisk sjukdom.

Även om de har samma riskfaktorer har vissa människor en högre risk för självmord än andra. Detta beror delvis på genetiskt arv. Genetiken orsakar cirka 30-50 procent av skillnaden i självmordsrisk mellan olika människor. En person vars förälder har dött genom självmord är till exempel mycket mer benägen att försöka ta livet av sig själv. Epigenetik kan också påverka självmordsrisken.

Medietäckning

Hur medierna visar nyheter om självmord kan ha en negativ effekt och utlösa risken för att fler personer begår självmord (detta kallas Werther-effekten). Denna risk är större hos tonåringar och unga vuxna. Motsatsen till Werther-effekten är Papageno-effekten. Detta innebär att medierna kan bidra till att göra självmord mindre sannolikt om de täcker bra sätt att hantera stress och svåra saker i livet.

Övriga

Det är också mer sannolikt att en person dör genom självmord om:

• De har ett föremål som de kan använda för att ta livet av sig.
• Någon i deras familj har dött genom självmord.
• De har fått en huvudskada
• De har inget arbete
• De är fattiga eller hemlösa
• De måste ta itu med diskriminering.
• De har utsatts för fysiska eller sexuella övergrepp som barn.
• De har varit i fosterhem
• De är stressade av något, till exempel en skoluppgift eller arbete.
• De lider av könsdysfori.
• De blir aktivt trakasserade, mobbade eller känslomässigt misshandlade.

Skyddsfaktorer gör det mindre sannolikt att en person dör genom självmord. De bidrar till att skydda en person från risken för självmord. De kan också bidra till att skydda en självmordstänkt person från effekterna av självmordstankar.

Skyddsfaktorer kan vara interna, t.ex. en persons personliga styrkor och övertygelser. Till exempel:

• Att ha färdigheter som bra sätt att hantera stress och lösa problem.
• Har religiösa eller kulturella övertygelser som säger att livet är viktigt.
• Att ha skäl att leva

Skyddsfaktorerna kan också vara externa, t.ex. en persons relationer och livssituation. Dessa faktorer kan omfatta:

• Att ha starka kontakter med familj och vänner som stöder dig.
• Att inte kunna skaffa föremål som är mycket dödliga om de används för ett självmordsförsök (t.ex. en pistol).
• Att ha någon som hjälper personen att få den behandling och hjälp som den behöver.
• Att lätt kunna få bra vård och behandling för psykiska, fysiska och missbruksrelaterade störningar.

Skyddsfaktorer är lika viktiga att identifiera som riskfaktorer. Precis som riskfaktorer kan minskas kan skyddsfaktorer ökas.

I självmordsprevention försöker man minska antalet självmord genom att använda skyddsåtgärder. Vissa förebyggande strategier gör det svårare för människor att få tag på de vanligaste sakerna som används för att begå självmord. Det handlar bland annat om att ta bort vapen, gifter och droger.

Studier har visat att god behandling av depression, alkohol- och drogmissbruk kan minska antalet självmord. Det gör även uppföljande kontakt med dem som har gjort ett självmordsförsök.

I många länder kan personer som löper stor risk att skada sig själva ta sig till akutmottagningen på ett sjukhus. I vissa länder eller stater kan en läkare, domare eller polis tvinga en person att åka till sjukhus om personen verkar självmordsbenägen, även om personen inte vill åka dit. Personen kommer att övervakas noga på sjukhuset för att se till att den inte skadar sig själv. En läkare eller psykolog kommer att avgöra om personen behöver åka till ett psykiatriskt sjukhus.

"SOS Signs of Suicide" är ett program för att förebygga självmord som används i gymnasieskolor för elever mellan 13 och 17 år. Programmet utbildar eleverna om självmord och testar dem för självmordsrisk. Elever som har genomgått programmet gör färre självmordsförsök än elever som inte har genomgått programmet.

Självmordstelefoner och krisinterventionscenter hjälper elever med hög risk. De hjälper människor som har självmordstankar.

I en bedömning av självmordsrisken undersöks hur sannolikt det är att en person kommer att göra ett självmordsförsök. En bra bedömning kan bidra till att förebygga självmord. Den är också det första steget i att ta fram en behandlingsplan. Även om självmordsriskbedömningar är mycket viktiga görs de oftast inte. Många anställda inom mentalvården har liten eller ingen utbildning i hur man gör en självmordsriskbedömning.

Självmordsfrekvensen i världen har ökat med 60 procent under de senaste 45 åren, främst i utvecklingsländerna. Från och med 2006:

• Självmord var den tionde vanligaste dödsorsaken i världen.
• Ungefär en miljon människor dör av självmord varje år (det betyder att 16 av 100 000 människor i världen dör av självmord varje år).
• En person begår självmord var 40:e sekund

Enligt uppgifter från 2007 sker självmord dubbelt så ofta som mord i USA. Självmord är den elfte vanligaste dödsorsaken i landet, före leversjukdomar och Parkinsons sjukdom.

Självmordsfrekvensen varierar mycket i världen. Litauen har den högsta självmordsfrekvensen.

30 procent av självmordsdödsfallen är förorsakade av berusade personer (källa: SAMSHA).

I USA har självmord ökat bland afroamerikanska tonåringar. Inhemska amerikaner och vita har den högsta självmordsfrekvensen i USA.Fler svarta än vita har begått självmord under COVID-19-pandemin. Vita män är mest benägna att begå självmord. Vita män står för nästan 70 % av självmordsdödsfallen. Medelålders vita män har den högsta självmordsfrekvensen.

De vanligaste dödsorsakerna genom självmord är inte desamma i alla länder. I olika områden är de bland annat hängning, förgiftning med bekämpningsmedel och skjutvapen.

I en rapport från 2008 jämfördes 56 länder med hjälp av information från Världshälsoorganisationen. Den visade att:

• Hängning var den vanligaste metoden i de flesta länder. 53 % av männen som begick självmord och 39 % av kvinnorna använde hängning.
• Över hela världen använder 30 procent av de personer som dör genom självmord bekämpningsmedel. Denna metod var vanligast i Stillahavsområdet, där mer än hälften av dem som dog genom självmord använde bekämpningsmedel. Den var minst vanlig i Europa, där endast 4 % använde denna metod.
• I Förenta staterna är 52 procent av självmorden begångna med skjutvapen.
• I USA är kvävning och förgiftning också vanliga. Ungefär 40 % av självmorden i USA har skett med någon av dessa metoder.

Andra människor i världen dör genom självmord genom:

• Trauma med trubbigt våld (t.ex. om man hoppar från en byggnad).
• Skär sig och blöder ihjäl
• Dränker sig själva
• Att sätta eld på sig själva
• Att ge sig själv en elektrisk stöt
• Svälta sig själva

Ibland gör självmordsbenägna personer något som får en annan person att döda dem. En självmordsbenägen person kan till exempel rikta en pistol mot en polis så att polisen skjuter personen i självförsvar. Detta brukar kallas "självmord av polis".

Den moderna medicinen behandlar självmord som en fråga om psykisk hälsa. Det betraktas som en medicinsk nödsituation när en person börjar ha många tankar på att ta livet av sig.

De abrahamitiska religionerna (som kristendom, judendom och islam) anser att livet är heligt. De anser att när en person tar livet av sig själv mördar han eller hon det som Gud har skapat. Därför tror många anhängare av de abrahamitiska religionerna att när en person dör genom självmord kommer han eller hon att hamna i helvetet.

Dharmiska och taoistiska religioner (som buddhism, hinduism, jainism, taoism, konfucianism och shinto) tror att den som begår självmord kommer att reinkarnera i nästa liv med en mindre upplyst själ. Många människor i dessa religioner är dock mer benägna att begå självmord eftersom de tror att det kommer att finnas ett nästa liv. De tror att de genom att dö genom självmord kan få en bättre chans i nästa liv.

Det finns flera kända exempel på självmordsattacker i historien. Kamikazerna var ett exempel. De var japanska stridspiloter under andra världskriget som försökte döda amerikanska soldater genom att krascha in sina plan i amerikanska fartyg. Genom att krascha sina plan dödade de också sig själva.

Terroristattackerna mot USA den 11 september 2001 utfördes också av självmordsattackerare. De flög flygplan in i World Trade Center-byggnaderna och Pentagon.

Lär dig mer om självmord och hur du kan få hjälp för dig själv eller andra.

• Lär dig av den nationella livlinjen för självmordsprevention
• Lär dig av den kanadensiska föreningen för självmordsprevention
• Hjälp för militära veteraner

Hotlines

Förenta staterna

• Den nationella livlinjens 3-siffriga kod för självmordsprevention: 988
• National Suicide Prevention Lifeline: (800) 273-TALK (tillgänglig 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan) eller via chatt på nätet.
• Lista över jourtelefoner för hbt-vuxna och unga (från It Gets Better Project)
• http://lostallhope.com Arkiverad 2017-01-14 vid Wayback Machine Hjälp på nätet för självmordskandidater.

Kanada

• Hitta en jourtelefon nära dig Arkiverad 2016-09-04 på Wayback Machine (lista från Canadian Association for Suicide Prevention)
• Kids Help Phone Arkiverad 2014-11-21 vid Wayback Machine: (800) 668-6868 (för barn och tonåringar)

Andra länder

• Om du vill hitta en jourtelefon i ditt land kan du använda en av dessa listor från International Association for Suicide Prevention Arkiverad 2016-03-03 vid Wayback Machine eller Befrienders Worldwide.
• Textlinje för kriser: Text 741741

• Eutanasi
• Massjälvmord
• Överdosering
• Självmordstankar
• Självmordspakt
• Självmord som en copycat
• Rätt att dö
• Seppuku